Varför äter inte alla enligt LCHF?
Vad får du för förklaringar till varför dina vänner inte äter enligt LCHF?
Många har nog helt enkelt svårt att släppa det man kallar husmanskost. Att äta kött och sås utan ett tillbehör som potatis, ris, pasta, bröd m.m. är helt enkelt för svårt för dem som är 'uppfödda' med denna typ av mat.
Däremot tror jag att fler skulle kunna tänka sig att pröva det om man visste hur pass mycket bättre man skulle må av att minska/ta bort överflödiga kolhydratkällor.
Erik
1) "Man dör i hjärtinfarkt!!!!!" Så vi är väl ett gäng zombies som skriver här då!
2) Kan inte avstå stärkelsen! "Guuuud, vad trist!"
3) "Man blir dum i huvudet utan kolhydrater" Ett gäng korkade zombies, alltså!

Det vanligaste första motargumentet jag hör är "jag skulle aldrig kunna lämna bort brödet". Men följer man med människors iver över olika bakverk som serveras på jobbet så är en stor tröskel nog att avstå från sockret.
#3
När du nämner bröd så såg jag en intressant sak igår. Om man går in på www.lchfrecept.com och kollar de mest populära recepten så toppar LCHF-bröd listan (mer eller mindre alla LCHF-bröd är på topplistan och nån enstaka 'måltid') så folk har väl svårt att släppa det, LCHF eller inte. 
Erik
Du kan få min förklaring :). Jag mår bättre av lite blandad kost med mer kolhydrater än vad LCHF förespråkar.

Det är farligt, man måste äta lite av varje, annars blir kosten för ensidig och det blir farligt.
Att äta så mycket fett är inte nyttigt.
Jag vill kunna unna mig att äta det jag vill.
Det är olämpligt att hålla diet och hålla på och banta. Man går bara upp i vikt när man slutar och börjar äta vanligt igen.
Jag tål inte fett. Äter jag fett så blir jag dålig i magen.

Det är fruktansvärt svårt att bryta invanda mönster och föreställningar.
Exempelvis röker ju folk fortfarande fast i princip alla inser att det är skadligt.
Hur man äter sitter djupt inkodat i oss ända sen vi var små.
Alla varelser lär av sina äldre och har limpan varit stapelvara så är det mycket som ska till innan man verkligen satsar på omställning.
Vi som ändå gör det tillhör dom som har ett klart mål i sikte prioriterar vår hälsa långsiktigt och är beredda att få en del snytingar på vägen 
Dom flesta väljer att göra som dom alltid har gjort åtminstone så länge hälsan någorlunda står dom bi.
En stor grupp är dessutom så kolhydratberoende att dom faktiskt hellre dör än ändrar kost.
Jag är i den åldern att mina vänner och bekanta har olika krämpor och mediciner, de har sina invanda läkarkontakt och går regelbundet till diabetesföreningars möten och har ett starkt tro att LCHF är farligt. Jag fann LCHF innan jag hann få medicinering för diabetes2 , om jag skulle börjat med läkemedel och dietister så tror jag att det skulle varit mycket svårare att byta till LCHF.
Jag försöker inte omvända folk men berättar gärna om de hälsovinster jag själv fått, har också skaffat en hel hög böcker både på svenska, finska och engelska och försöker låna ut dessa om ngn har intresse.

För det första så behöver inte alla äta LCHF.. men allt fler börjar äta mer riktig mat med näring, utan tillsatser och naturligt fett!
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
- Jag kan inte leva utan mina mackor
- Det blir så trist utan pasta/ris/potatis
- Verkar krångligt
- Hjärnan behöver kolhydrater
- "Jag tror det bästa är att äta lite av varje, det är inte bra med uteslutningsdieter"
"verkar så jobbigt, orkar inte nu"
"kroppen och hjärnan behöver socker"
"kan inte leva utan pasta och ris"
"vi behöver kolhydrater"
" kalori in kalori ut…hur svårt kan det vara"
"för mycket fett…usch"
listan tar aldrig slut…
"utan kolhydrater kommer inte näringen in i cellerna, och då dör man av näringsbrist" (sammanfattning av vad en kollega fått lära sig av dotterns diabetesläkare)
"jo, jag försökte, men det funkade inte för det var ju all inclusive på hotellet" (får erkänna att jag inte förstod denna förklaring, men jag ville inte börja förhör)
"får man inte äta bröd; det klarar inte jag!" (att jag började med inställningen "kan kanske klara några veckor utan bröd" och nu inte känner sug - nej, det tror de inte)
"ja men hjärnan behöver väl kolhydrater, annars blir man dum - ja, det gäller väl inte dig, men…"
"det är nog bäst att äta varierat"
"det är gott med pasta!"
Visst går det. Om inte annat, så går det galet

Man skall äta varierat.. lite av varje.. lite arsenik och lite stryknin..!!
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
De som mår helt bra, är normalviktiga och äter "blandkost" kan inte se någon anledning att börja med annat, och det är väl inte så konstigt det….
Däremot har jag inte stött på någon som säger emot när jag talar om att ta bort onaturliga saker som tex. smakförstärkare och margariner. Där tycker alla att det låter sunt och bra.
Och jag känner en som tror att de dör om de inte äter Becel……
De flesta av mina bekanta har nog greppat att LCHF är "bra", men de tycker det är "extremt".
Fick en lite kul kommentar på en konferans för ett tag sen!
"Men jag skulle aldrig klara att bara leva på smör, fast det är gott…."
Hon fattade själv hur dumt det lät men trodde på fullt allvar att man åt 500 gr smör per dag.
Om jag inte hade velat gå ner lite i vikt och om jag inte hade haft problem med tarmarna och om jag inte hade hade problem med blodsockerfall (eller vad det nu är) och om min hy hade varit slät som en persika, så hade jag inte ätit enl LCHF. Då hade jag nöjt mig med att äta sunt, varierat och utan så mycket tillsatser som är möjligt.
Men nu är det inte så, så därför äter jag enl LCHF, för att det är bra för mig! Jag försöker aldrig övertala någon att börja med LCHF, men däremot att försöka äta "rent", utan tillsatser, för det skulle alla må bra av.
Varför börja med LCHF om man redan mår kanon? Det är faktiskt lite krångligt ibland, t ex när man blir bortbjuden mm.
Men för mig finns inget annat alternativ, jag är helt medicinfri nu efter 15 år med olika magmediciner, så jag är överlycklig!
Men som sagts innan: att äta "ren" mat är ju inte LCHF, det är mer sunt förnuft som alla borde skaffa sig.

1) Jag har inga vikt- eller hälsoproblem nu, så varför ska jag orka tänka på vad jag äter, jag äter det känner för.
Egentligen är det så enkelt för de jag känner, de som inte har några problem med kroppen äter vad de vill, de som är överviktiga eller har andra krämpor och som sett hur mycket vikt jag tappat var intresserade av mina metoder, när jag förklarade dem trodde de mig typ inte, men en polare som vägde runt 20 kilo för mycket provade det, jag gav honom en riktlinje; börja ät dig mätt på kött, ägg, fisk, fett, lever och grönsaker, skippa läsk, godis, potatis, bröd, ris, pasta. Han lydde mig och tappade dessa 20 kilo på tre månader, sen dess är skepticismen hos de jag känner desto mindre, haha. Så antagligen om någon i min bekantskapskrets får krämpor eller viktproblem lär de nog vara ganska lyhörda inför mina råd.
det jag hört är:
"jag hade inte karaktär nog att fortsätta" från en som provat för att gåner i vikt
och " Det är ju så GOTT att äta tex färska frallor,wienerbröd mm"
Några vanliga kommentarer:
Hur klarar du dig utan bröd? Va, får man inte ens äta FRUKT?
Jag tror ändå det är bäst att äta lite av varje.
Jag känner en läkare som säger att fett är farligt.
Usch, jag skulle lessna på att bara äta fett.
Det kanske funkar för dig, men jag tål inte fett.
Äsch, jag kör Viktväktarna igen, det har funkat förr.
Okej att man går ner i vikt, men jag undrar hur dina blodkärl ser ut.
Jag ska också börja dra ner på kolhydraterna snart, när allt har ordnat upp sig, det är så himla stressigt nu.
Jag försöker vanligtvis låta bli att predika, men när någon kommenterar min mat går jag igång omedelbart. 
En anledning är att Lchf:rörelsen ofta verkar vara en "sekt"…tyvärr… Skriver man det minsta negativa så blir det ett ramaskri… Har själv varit med om det, även fast jag förespråkar Lchf.
Bröd är också en stor anledning. Hade någon föreslagit detta för mig för ca 10år sedan, hade jag garvat. Då var jag i kanon form(bättre än nu) & hade inga problem med kosten. Åt extemt fettsnålt… dock var jag 18 år & tränade extremt mkt också;)
Mår nu bättre än någonsin… & hör ofta anledningen att man inte kan leva utan bröd!!! Idag kan jag med egen erfarenhet säga att det går:) & då brukar folk börja tänka efter… ;)

#21 Dina blodådror är nog lika släta och fina på insidan som en kastrull man smält smör i. Jämför med en kastrull man kokat gröt i.
#23 Grötkastruller blir rena och fina om man spolar direkt med kallt vatten. Det gör man inte lika gärna med blodådrorna, förstås. 
Visst går det. Om inte annat, så går det galet
Ja, egentligen är det intressant hur bilden av kletigt fett som täpper till blodkärl har lyckats fastna i folks medvetanden som en självklarhet.
Varför inte bilden av klistrig stärkelse - det sägs ju t o m gå att tapetsera med mjöl och vatten! Varför överför man inte det tankesättet på kroppen istället..?

"Men man maste ju äta frukt, det är nyttigt!" - min kollega som själv gar pa diet. En diet som innebär att hon äter en mango till lunch och pastar att hon blir mätt. En sak som bör tilläggas är att hon varje dag har nagon akomma - huvudvärk, magont, frusen och EXTREMT trött. Hon klagar varje dag pa nagot och gäspar säkert var tionde minut. Hon är 19 ar…! Inte normalt skulle jag vilja säga.
"Det är inte bra att äta för mycket fett" - samma kollega som ovan
"Men vad äter du da, finns ju inte sa mycket kvar om du tar bort bröd, pasta, potatis och ris…" - hört ett par ggr
"Om man tränar hart som jag sa maste man faktiskt äta mycket kolhydrater annars förstör man hjärnan" - det var nagon som sa det till mig för nagra veckor sen. Jag kände för att skratta litegrann, men det gjorde jag inte.

"Jag ska "sen"…"
Jag har en kompis som är mycket överviktig och som vill testa, men "inte just nu". Han har sett hur bra jag mår och vi har en annan kompis som kör och har gått ner 16 kilo. Men den här killen ska bara vänta lite, jag gör det sen, kanske till sommaren, jag har ju så många shakes hemma…
Men den värsta är nog "Jag ska bara gå ner i vikt först."
Han sitter och har ätit naturdiet-shakes sen månader tillbaka eftersom han gick ner typ 50 kilo (han är fortfarande 100+) på förra året. Men nu står han still och går upp i vikt eftersom han inte klarar av att köra bara shakes. Så det blir shakes + festmat på helgerna.
Men LCHF? Nej inte än, kanske efter sommarn. Man blir ledsen av det.

"frukt innehåller livsviktiga ämnen som man inte klarar sig utan"
"man ska äta allsidigt"
"jag mår illa om jag äter för mycket fett"
"du rör dej ju så mycket, så förmodligen är det därför du lyckas hålla vikten trots all onyttig mat"
"detta är bara en av alla dumma dieter. Det bästa för att hålla sig i form är att äta lagom mycket av vanlig mat, och att motionera, och kanske unna sig något ibland"
Blir lika arg varje gång jag hör något sådant…
För min egen del så går det bara inte att äta lchf sen jag blev gravid. 
Fast även som ogravid så blev jag trött, orkeslös och smådeppig på lchf. (Efter ett års försök) Jag vill gärna äta kolhydratsreducerat, men med lite mer kolisar än man vanligtvis förknippar med lchf…
Nu finns det inga ursäkter längre för de som ej kan leva utan bröd: http://www.carbzone.se/low_carb_brod.html
Sedan är vi ju olika, alla klarar inte av all kost. Du "haneit", äter du tillräckligt med fett. När jag började med Lchf, så använde jag lite "smalare" alternativ pga jag tyckte det blev lite väl "fettigt" med orginalet av creme fraiche, smör osv.
Första månaden orkade jag inget, kunde inte träna osv. Men det har vänt efetr 10 månader. Mår kanon bra nu. Äter max 30g kolhydrater om dagen. Tränar mkt & lever ett aktivt liv.
Men har du testat allt, så är det kanske, helt enkelt inte din grej!!!
Missförstånden haglar och personligen orkar jag knappt bemöta alla vansinniga påståenden. Trots att jag förstås besvarar alla frågor jag får tror många fortfarande att:
- Jag försöker äta så mycket fett jag bara kan. Hela tiden, dygnet runt skall det tryckas in så mycket det bara går.
- Att jag dricker grädde till måltiderna.
- Att jag äter rent smör, rakt upp och ned som måltid.
- Att ovanstående är största anledningen till att jag gått ner i vikt., D.v.s. att det maniska fettfrossandet är så äcklig att jag inte längre klarar av att få ner någon mat.
- Att bristen på kolhydrater orsakar någon slags nedsättning som gör att man får svårt att lagra fett. Typ som skörbjugg, fast med viktnedgång som symptom.
- Att jag egentligen ljuger och mår asdåligt men vägrar erkänna det.
Det finns så många missförstånd som gör att folk håller sig från LCHF och ärligt talat kunde jag inte bry mig mindre. Folk får äta vad de vill.
Marialainen:
Jag har helt klart inte varit rädd för att fetta på, trots att jag egentligen inte alls tycker om fett. (Det är väl en annan orsak till att lchf inte riktigt passar mig.)
Min mage mår bättre på lchf, men det kan faktiskt till största del bero på att allt spannmål tagits bort. Men som sagt var, någon sorts kolhydratreducerad och icke-fettskrämd kost vill jag fortfarande äta. (När min kropp tillåter mig igen. Just nu är lite smör på mackan det mesta den klarar av) 
Hej!
Jag måste nog säga att jag inte brukar be folk förklara varför de äter som det äter. Gillar själv inte när folk ifrågasätter min kosthållning.
Dessutom är det inte nödvändigt för alla att äta LCHF, finns många som mår finfint av en blandad kost på bra råvaror och utan massa snask. Jag skulle t ex aldrig försöka förmå maken att äta LCHF, finns ingen som helst anledning, han är kärnfrisk och har ingen tendens till "skräpätning" (till skillnad från undertecknad!)
#33 Jag brukar inte heller be folk förklara varför de äter som de äter. Men jag brukar, om frågan kommer upp, tala om att jag äter LCHF, och sedan förklara vad det är. Då brukar det komma någon spontan kommentar. Och om någon säger "jaaa! det ska jag testa!" så kan jag fråga efter ett tag "hur gick det?"
Inte heller brukar jag uppmana alla att äta det. Men när jag kommer i kontakt med människor som går till Viktväktarna för femtioelfte gången, som har fibromyalgi, dålig mage, diabetes, psoriasis, svår acne, reumatism, allergi - ja, jag vill inte missionera, men det händer att jag påpekar "det är många som mår bättre av den här kosten jag äter". Friska människor - ja, så länge de inte är fettskrämda och de äter riktig mat, tror jag inte det är något problem.
Visst går det. Om inte annat, så går det galet
Allt ifrån "Jag skulle inte klara mig utan potatis och bröd" till
"Det handlar bara om sunt förnuft, ät mindre än du gör av med"
Många har fettskräck också.
De närmast mig är allihop extremt sockerberoende så de har extremt svårt att tänka sig att äta LCHF.
De (något oklart vilka… SLV, dietisterna, läkarna, Aftonbladet, små gröna män, grannens moster?) säger att det inte är bra.
Man måste ha i sig av allt.
Om man vill gå ner i vikt ska man äta mycket frukt. Jag känner en som baaara åt frukt och hon blev jättesmal!
Fett är ju inte bra och mättat fett är faktiskt jättefarligt.
Det är viktigt att jag som diabetiker äter rätt (kollegan som äter mackor utan smör men med en mager ostskiva flera gånger om dagen). Tyvärr får hon inte någon ordning på sin diabetes, trots att hon gör precis som hon fått lära sig. Hon är inte öppen för diskussion, så jag får väl snällt stå och se på när hon tar livet av sig…

Äter man för mycket smör så omvandlas blodet till bearnessås!
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
"-Jag väljer VV istället för jag vill inte ha kärlsjukdomar!"
"-Man ska äta allsidigt.."
"-Klart man gar ner i vikt med att bara äta bacon..!"
"Är det den där dieten som någon galen doktor sa att man kan bota cancer med?"

#9 Zepp, jag håller med - alla måste inte äta LCHF.
En enormt stor folkhälsovinst skulle uppnås om folk åt som vi åt för 30-40 år sen, dvs lagad mat med riktiga råvaror, mycket lite tillsatt socker, ingen läsk, smör och fettet kvar på fläskkotletten. Ingen snabbmat…
Hittade detta med Jamie Oliver på Natural Food Finders - 20 minuter föreläsning på Ted Talks i USA där han håller fram vikten av att lära sig och sina barn att laga mat igen… Det är lite lättare för många att ta till sig och om man väl börjat tänka i de banorna så är det samtidigt lättare att dra ner på kolhydrater. Se den gärna, det är värt de 20 minuterna det tar.
Själv äter jag inte särskilt mycket kolhydrater - just nu får jag i mig kolhydrater med salladen jag äter, har helt snöat in på ett berg med mixsallad, nötter, citronolivolja, körsbergstomater med bacon på och stekt ägg - till frukost!
Jag får inte så mycket kommentarer längre - har väl för ilsk blick om nån antyder nåt 

#36 Jag började med LCHF för att få bukt med mitt sockerberoende.
#38 Är det sant? Behöver man inte ens tillsätta kryddörter? :)
Var nere på ICA en sväng förut. Före mig i kön stod en tjej i 25-års åldern, noterade tyvärr inte vad hon handlade, men hon hade cyklat en sväng på 7 mil i morse innan jobbet, för det är så skönt att röra på sig. Jag köpte en bit ost. Bakom mig stod en kille, en trött och hungrig stackare, som köpte 2 liter coca-cola och en megapåse med chips.