Ha!! Jag får däremot jobba 11 timmar iställer för 10, eftersom jag jobbar nu inatt…

#1

Dålig planering av dig

Planering vete 17, har man ett schema att gå efter så har man..

Här jobbas det 13 timmar… Tolvtimmarspass på helgerna.

mlchfh   .

Aha, jag får alltså en extratimma till mitt skolprojekt!

11 timmar på jobbet istället för 10 för mig oxå

Typiskt att det var just i natt jag inte kunde sova, får jag ju vänta  många timmar + 1 extra timme innnan mannen min vaknar och vi ska fortsätta röjningen vi påbörjade igår…

Vilket öde, magma!

Jag kanske ska sluta klaga på att min 40-årsdag bara varade 23 timmar…

Kaus med bussen hem i natt fick gå i regnet 4,5 km men det var ju nyttigt men inget kul ensammen i regnet. Hittade en taxi tillslut de reserande 4km hem Burrrr

Heh, dessutom glömde jag ställa om mobilen- så istället för att den ringde kl 15:45 och väckte mig så blev det en timmes mindre sömn.

Jag har levt hela dagen idag efter sommartid. Ignorerat påbudet. Ställer om klockan först i nu. Så jag får min extra timme innan det är dags för kontoret i morrn bitti.

Usch! Denna tidsomställningen är värst. Har varit helt speedad i dag och haft tvångstankar. Hjärnan går på högvarv så jag vet knappt vad jag tänker alls.

Blir så total stressad av att tiden inte är som den ska va…

Tur att jag är sjukskriven för annars hade detta aldrig gått.

Det dummast tycker jag är att man måste ställa klockan på ringning mitt i natten och gå upp o ställa om den!

Jag är helt färdig, trött och skulle behöva gå lägga mig, men klockan är bara tjugo i nio. Kan inte tiden gå lite fortare…

Har kommit in i andra andningen nu hade en trött svacka kvart i åtta.

Vill inte såra era känslor angående tidsproblemen, men jag citerar min egen blogg angående en tjej som verkligen hade problem med tiden.

"SLV folket kan inte ha det lätt nu för tiden! Tiden går och de kan inte stoppa den. Tick tack tick tack! Tänk er att LCHF folket är en minutvisare och SLV är Signora Psyche Zenobia. Sedan lånar vi Edgar Allan Poes originella roman, "Ett predikament" och då klarnar det hela. Drastiskt kanske men ändå! I Edgar Allan Poes mindre men mest originella novell, Ett predikament, bestiger berättarjaget Signora Psyche Zenobia den ändlösa och vindlande spiraltrappa som leder upp i klocktornet i Edinburghs gotiska katedral, Väl uppe i klockhuset finner hon en liten lucka som är just lagom stor för att hon ska kunna sticka ut huvudet genom den. Utsikten över Edinburgh är storartad, och sålunda belägen i själva centrum av tidsangivelsens mekanik förlorar sig Signora Zenobia i det vackra sceneriet. Efter en stund känner hon något mycket kallt som nuddar vid hennes nacke. Vad kan det vara? "Ack! Det upptäckte jag blott alltför snart. Då jag vred huvudet något åt sidan förnam jag, till min utomordentliga fasa, att klockans väldiga, glittrande, sabelliknande minutvisare (läs LCHF) under loppet av sin timslånga kretsgång hade sänkt sig mot min nacke." Signora Zenobia (läs SLV) är fångad i ett förfärligt predikament. Hennes huvud är fastklämt utanför luckan. Klockvisarens tryck mot hennes nacke ökar obevekligt. Resten av novellen beskriver hennes intensiva förnimmelser, hennes hallucinationer, tankar och känslor, medan visaren likgiltigt, minut för minut, banar sig väg genom hennes hals. Phu, det var otäckt! Undrar vad SLV: folkets förnimmelser och hallucinationer kommer att bestå av? Eller kanske de kommer att göra en "pudel" innan minutvisaren har gjort sitt. Det kanske blir en hel kennel"!

#16 Bra liknelse, vetja!