Hej Annica! Det första steget har du väl tagit redan genom att skriva här!
Ät dig mätt på lchf mat och undvik att gå hungrig så är du snabbt på banan igen! Lycka till.

peppning, peppning, peppning

att du är här på forumet är nog ett mentalt förberedande steg.

Tänk på all god mat som du ska få äta…. och tänk hur nöjd din kropp blir när blodsockerkurvan blir jämn….

Ännu mera peppning!

Ojoj, inte roligt. Men du, ge inte upp! Upp med hakan nu, och ta tag i det här så ska du se att du snart är tillbaka. :-)

Jag vet inte hur din vardag ser ut, men se till att rensa bort att som frestar och fyll på i skåpen med nyttigheter istället. Be din familj om hjälp - de vill ju också att du ska må bra, eller hur? Ibland orkar man inte stå emot, men man kan ju göra det lättare för sig genom att minska risken för "återfall". Att du frossar hänger antagligen samman med att du känner dig risig och så blir det bara en ond spiral av alltihop.

När du hamnar i en situation där du känner att du har svårt att mostå frestelsen - gå därifrån! Ge inte efter för andras vilja att gå på McDonalds, äta mackor, köpa godis eller vad det nu må vara. Nu ska DU må bra, SEN kan man kanske vara lite mer flexibel vad gäller övriga i familjen.

Lycka till!

Håller med #1. Det är inte konstigt att det är svårt att ta sig tillbaka upp på banan när du blivit tvungen att äta kolhydrater ett tag, och dessutom mår dåligt nu när det är dags att ta itu med återomställningen.  Får du antibiotika för sårinfektionen? I så fall blir ju magen ännu knasigare. Jag har gjort samma operation som du och också haft lite problem med infektion i ena såret (ibland undrar jag hur bra de är på hygien egentligen, sjuksköterskorna brukar ju ofta gnälla på att läkarna är dåliga på att tvätta händerna), och det är en riktig pärs första tiden. Men det GÅR över, och då kommer du att upptäcka alla fördelar med att ha gjort operationen!

Nå, det allra värsta är över, och nu börjar det bli dags att kliva upp på LCHF-spåret igen. Det blir ju lite som den första omställningen fast lättare eftersom du inte har åratal av kolhydratätande bakom dig utan bara ett par veckor. Tänk på hur mycket bättre man mår när man väl kommer över tröskeln! Bestäm dig, köp hem ordentligt med bra mat, ta ett djupt andetag - och börja mumsa fett! Innan du vet ordet av har såren läkt och du är tillbaka i den behagliga LCHF-världen igen!

Bra att du skriver här! Det är bland det bästa du kan göra. Stöttningen och hjälpen här är enorm. Bara varmhjärtade personer som gärna delar med sej och stöttar. Så fortsätt be om hjälp. Du får den!!

Lycka till. Du kommer att klara det!

Oj, vilken röra!

Jag skulle vilja råda dig att börja med att rensa ut allt spannmål, och kanske behålla de övriga kolhydraterna under ett par, tre dagar och sedan trappa ned ytterligare. Förhoppningsvis hjälper frånvaron av spannmål till att läka dig efter operationen, och får det värsta suget att klinga av.

Det är inte alls konstigt att du hamnat i sockerträsket igen efter att ha varit tvungen att äta kolhydrater på sjukhuset, blivit opererad och antagligen mått ganska dåligt rent allmänt.

Men bara du tar de första, trevande stegen så blir det allt lättare allt eftersom! Lycka till!

Massor med peppning…..säger som de andra …första steget är taget …..att du skriver här….

Vi finns här för dig….att äta det som du tycker är godast inom lchf-kosten kan hjälpa…..

Lycka till…!!!

nenna31

Just det - ett sätt att göra det lättare att börja igen är ju att du unnar dig den LCHF-mat som du tycker är godast, och kanske låter det kosta lite mer i början. Älskar du oxfilé så tillåt dig själv att äta det ett par dagar. Är det räkor med majonäs så ät det utan något till tills det sprutar ur öronen. Älskar du grädde men försöker minska ner på den i vanliga fall (som jag) så tillåt dig att kräma på lite mer med det just i början.

Sen när du tagit dig igenom omställningen kan du gå tillbaka till fläskkarré och ägg eller vad som nu är din vardags-LCHF.

Skickar en styrkekram o håller med ovanstående. Du är på gång om du skriver här. LYCKA TILL!!

Tack för all uppmuntran och peppning!

Ni är UNDERBARA!!!

#4 Jo, jag äter antibiotika och den gör mig lite trött också.

Jag tror nog att det sakta men säkert kommer bli bättre nu när jag inte ligger hemma och deppar. Nu är jag ju tillbaka på jobbet och då kommer man nog lättare tillbaka i nyttigare rutiner igen.

Som en liten kul grej kan jag berätta vad en medpatient berättade för mig! Hennes dotter är kirurg och hon hade sagt till sin mamma att hon efter operationen måste äta riktigt smör, fet ost, fet youghurt och dricka fet mjölk och undvika light-produkter. Då läker såren bättre!