Du har inte hållit på så länge med LCHF, väl? I början kan det ofta bli så, när kroppen håller på att ställa om sig, att manblir lite trögtänkt. Men, misströsta inte! Det blir bättre, även om det kan ta några veckor!

Jag har hållit på i 3 veckor och 2 dagar, så det kanske är normalt?*hoppas hååårt*

Garanterat omställningsbesvär.. för de flesta går det över på tre veckor!!

Hjärnan vill gärna ha socker och vissa delar måste ha socker, men resten kan drivas av Ketonkroppar vilket den föredrar efter en viss omställningsperiod!

Äter man midre kolhydrater än vad hjärnan behöver så befinner man sig i Ketosis och driver hjärnan med ketonkroppar!

Antagligen släpar ketonproduktionen efter en aning under omställningsperioden!

Vanliga frågor & svar

Tilläggas skall att inte alla klarar att äta minimalt med kolhydrater, för blodttryck och annat kan sjunka för lågt!

Så snälla, börja trappa ner i stället och hitta den nivå du trivs med och som du kan hålla helst som en livstil!!

Jag har ju hållit på betyyydligt längre än 3 veckor nu, så det är nog Alzheimer ändå då..

Eller lågt Blodtryck!!??

Eller för lite mat??

Mat äter jag så det väller ur öronen, känns det som. Blodtrycket vet jag inget om..än. Ska till doktorn imorgon.

Kan man bli virrig av lågt Blodtryck, alltså?

Omställningsfasen kan vara betydligt längre än 3 veckor också…

Jag tror mer på det än på Alls… ja, vad det nu var.

Ahh, Babz..sympativirrar du med mig? Gulligt av dig.

Nix tyvärr! Detta drabbar alla som börjar med LCHF och det går inte över. För varje månad kommer du att glömma mer och mer…

Äsch, nej jag skojar bara! Det är bara driftomställningen som spökar, om du inte är som jag, över 40 och glömsk ändå…

Men det är väl härligt att glömma, man kan ju glömma den maten vi har blivit rekommenderade att äta i alla år…

Go-D:Jag ska snart fylla 40 och bara det känns lite hemskt! Att jag sen har blivit ännu lite virrigare av kosten gjorde mig lite orolig. Tur att du finns och talar om hur det är. Jag behöver visst en mentor som är 40+.

Det här känner jag igen! Jag kunde glömma från ena sekunden till den andra vad det var jag skulle göra och det hände ofta.

Man blev faktiskt lite nervös för det var så påtagligt.

Men det gick över och nu har jag inga som helst problem.

Siggebus:

Gud, så skönt att höra att andra erfar samma saker! Att jag inte är så dum i hövvet som jag trott alltså. Fast det kan man ju iofs inte vara helt säker på!

Idag har jag inte bara varit en glömsk knasluva, utan fumlig och drullig. På hemmaplan gör det väl inte så mycket(men nog sörjer jag den förstörda rivinsatsen på min sprillans nya matberedare), men tänk på jobbet då! Jag jobbar med barn och vad ska jag säga till föräldrarna om jag råkat drulla med deras dyrbarheter? "ursäkta, det var inte meningen..jag håller på med lchf och har blivit koko..visst förstår ni va?" Tror inte en enda förälder skulle ha överseende med mig.. Skulle inte jag ha haft heller..

Varför bliiir det så här??*förtvivlad*