Jag var också orolig första gången, det som hände var att jag la på mig 1.5kg antagligen vatten men det gick bort sen.

Du kommer förmodligen inte att må dåligt, men det finns risk att du går upp nåt kg,

Har då aldrig mått dåligt själv när jag syndat men det har haft väldigt negativ effekt på viktmiskningen och det tog ett tag innan jag tog mig tillbaka till dit jag var

Ät dig så mätt du kan innan på fet mat, föreslår jag. Ta sedan mest av det som är bra mat och lämna det mesta av kolhydratmaten orört på tallriken.

Jag skulle inte kunna göra så som du planerar, för det fungerar inte alls för mig. Men vi är så olika.

Jag brukar också göra som Maia. Äta innan jag går dit. Lägga upp av det som passar någotsånär. Om jag är bjuden på restaurangmiddag med förbeställd meny och om jag vill undvika frågor, så äter jag det som passar sen "mosar" jag till det andra så det ser ut som jag ätit lite av det.

Jag skulle avstå helt från tårtan. Sist jag åt tårta fick jag först halsbränna och sen ont i magen, så det var inte fråga om att tårtan skulle ha kunnat tolkas som vare sig njutning eller belöning.

Jag brukar också göra som Maia och sarag. Det brukar fungera utmärkt, såtillvida att ingen behöver fundera på varför jag "äter så konstigt". Visst, något extra kilo kommer som ett brev på posten, men det brukar försvinna efter ett tag.

Grunda före kalaset med bra, fet mat och ta av det "bra" som bjuds. Ta bara lite av det du känner att du "måste" ta av som inte är bra. Och du behöver inte äta upp allt!

Vad jag förstår har du redan bestämt dej, hur du skall göra när du blir bortbjuden.

Är du inte socker o kolhydrat kännslig klarar du säkert detta bra, jag som är sockerberoende hade inte klarat att äta vad som helst.

Under ett år av mitt liv bestämde jag mej för att det var jag som bestämde vad jag skulle äta, alltså frågade jag vad som skulle bjudas, sen valde jag att antingen ta mat med mej ,eller äta hemma innan jag gick bort. Väl borta kunde jag plocka lite i vad jag kunde äta.

Tårta skulle jag inte komma på tanken att stoppa i mej, det gör jag inte än, men jag har alltid 2 bitar riktigt mörk choklad med mej som är gott o tillåtet att äta om suget blir för stort.

För mej är inte problemet om jag går upp 1 el 2 kg om jag en gång äter fel utan om jag triggar igång sockerbegäret, då får jag problem under mycket lång tid.

Det var inget konstigt med detta, jag skulle bara få bukt med min Diabetes och min övervikt.

Vi är alla olika därför gör vi olika, bara du tar reda på vad som är bäst för dej.

Hur din kropp reagerar kan ingen säga, det måste du prova. Jag vet hur min kropp funkar, efter att ha provat 2 eller tre gånger så vill jag inte göra det mera. Jag börjar må väldigt dåligt, får magsmärtor, men det får inte alla. Jag är egentligen glad för att jag reagerar så starkt, för det gör det mycket enkelt att avstå. Dessutom smakar inte det söta gott längre. Lycka till!

Nu har jag ÄNTLIGEN kommit in i rätta LCHF-tänket igen, sist jag skulle äta bara lite av vanlig mat och lite fika och bara lite lite godis så slutade det med ett enormt sockersug, jag kunde klämma i mig hur mycket socker som helst och släppte alla spärrar. Nu är det så att jag är extremt känslig för socker och ser det som en allergi, jag gick upp 6,5kg av de ca.12 som jag gått ner, så nu är det nolltolerans som gäller för mig, magen tog stryk oxå, men man vet ju inte förrän man provat och jag fick mig en läxa. Nu mår jag bra igen och måste precis som en diabetiker planera mina måltider så inte blodsockret dippar.

Jag kan bara hålla med de andra här. Det fungerar olika för alla. Själv har jag flera gånger gjort misstaget att "bara smaka lite på söta saker och det har lett till många kilos uppgång efter att ha startat upp sockersuget igen, som jag före kalaset/festen hade fått bukt med. Så numera är jag mycket försiktigare för att inte falla så djupt. 

Rekommenderar dig att åtminstone prata med festfolket innan festen och höra vad som serveras. Det kan ju vara ok mat också, men det skulle jag gjort.

Lycka till, med vad du än bestämmer dig för att göra!

Okej, tack för alla era svar.

Jag blev dock inte så mycket klokare… Men jag skall ta och ringa värdinnan imorgon fm och fråga vad som kommer att bjudas på i alla fall.

På mina första tre veckor har jag gått ner 4,8 kg (vägning igen på söndag!), och det vore ju förfärligt tråkigt att få ont i magen eller gå UPP av maten på kalaset! Hjälp, jag vet verkligen inte vad jag skall göra.

Jag har ingen aning om ifall jag är socker- och kolhydratkänslig. Jag kanske måste testa för att få veta? Annars kanske jag går miste om mycket som jag kanske inte alls är känslig för… Ja, så skall jag nog göra. Jag måste ju få veta.

Är det bara de som är socker- och kolhydratkänsliga som går upp i vikt av att "synda"? Eller gör alla det?

#11 Det är helt upp till dig hur du vill göra. Jag skulle inte äta fikabröd eller t e x pasta eller potatis av flera olika anledningar. Jag går upp i vikt, jag får ont i magen, jag VILL INTE ha det helt enkelt. För mig är en bulle lika ätbar som en sko. Det finns ingen anledning att ge min kropp något som är skadligt för den.

Om du som jag äter denna kost för att tappa kilon är det väl inte så att det inte syns att du är överviktig eller hur? Att låta bli att äta tårta kan väl förklaras med att du tänker på vad du äter och du försöker hålla igen. Eftersom jag själv är tjock har jag alltid sluppit undan godasaker både på jobbet o privat, ingen trugar en tjockis    s a s…..

Lycka till!!

Alla kan gå upp vattenkilon av avvikelser, inte bara de som är sockerberoende. För de sockerberoende är det stor risk att socker/kolhydrater i olika former ger sug som är svårt att stå emot och leder till överätning tex. Jag kan ta en viktökning om jag väljer att äta socker men jag vill inte väcka monstret och då hoppar jag över.

Bra att du tänker fråga värdinnan om maten, då kan du planera lite i förväg hur du skall göra.

Jag var på kalas igår, jag åt innan jag gick dit och sa bara som det var och drack kaffe istället.. var inga problem eftersom jag ändå var mätt. Sen var det i och för sig "bara" släkten så de bryr sig inte om att det skulle vara oartigt eller något.. det var mer nyfikna.. sen har jag ju diabetes med vilket gör att dem har lite mer överseende på att jag äter "min mat".