Att som kineser kunna förbli smala av ris, beror väl på att de inte har vårt sätt att tillföra andra kolhydrater. De ingår helt enkelt inte i deras mathållning. Förutom ris äter man kött, kyckling och grönsaker.

Jag såg ett TV-program för en tid sedan som visade att kinesiska ungdomar blir fetare och fetare eftersom man anammar den västerländska matkulturen med coca-cola och hamburgare. Ställen som Mac Donalds växer ju som svampar ur jorden i Kina.

När man tittar närmare på detta är det inte svårt att se mönstret med de snabba kolhydraterna och den ökande fetman.

Bara fattiga kinerser äter ris eller de som fortfarande är hungriga när resten av maten är slut. Ris är bara bukfylla de tar till i nödfall.

I Thailand däremot äter de ris till all mat men där är maten fettsnål och kalorisnål.

Ros till Dig hasselnoten!

Verkar vara en vettig tanke!

Jimmie

Det kan ju bero på att många av dom svälter också… Dom har inte tillgång till lika mycket socker och stärkelserik mat som vi har, inte de flesta iallafall.

De som är rika äter nog mest annat än ris och dom som är feta äter nog en hel del annat än ris också, som pommes frites, läsk, chips, godis osv.

Sen är det ju så att inte alla blir feta på kolhydrater…

Jag tror också att den mat om anses "naturlig" för olika folkslag är den mat som bäst passar bäst och som man mår bra av.

Våra förfäder har ju ätit naturliga fetter fram tills livsmedelsproducenter och läkemedelstillverkare ville tjäna pengar på vår okunskap. Vi ser nu resultatet av detta.

Läste också att bröstcancerfrekvensen hos japanska kvinnor tidigare var väldigt låg vilket man förklarade med det höga fiskätandet. När japanerna började äta "väterländskt" ökade antalet cancerfall.

Vad jag har förstått så tål ju dom flesta normalviktiga personer att äta kolhydrater utan problem.

Jag har hört att kinerser inte tål mjölk…… Var mejeriprodukter naturlig föda för jägare och samlarfolk…?

helvete,

Mongolerna verkar gilla't.

Mongolernas hemliga vapen var mjölk.. de ridande krigarna levde på mjölk och torkat kött!

Kineser tål mjölk lika bra/dåligt som oss.. som du vet så lägger man ner ostfabriker här i sverige för det är lönsammare att exportera mjölken till kina!

Mitt ex var från norra Kina, hon drack mjölk som en kalv, likadant med min svägerska från Thailand, det är en myt säger dom att man inte tål mjölk i Asien.. det handlar mer om att ha råd med den dyra mjölken!

Jaa.. i Kina äter man en hel del ris.. men man är inte nödvändigtvis friskare för det, tvärtom visade det sig att de som åt mest ris fick mer diabetes!

 "Chinese restaurant meals today are rich in animal foods, but the truth is that the vast majority of Chinese cannot afford to include much in the way of meat or fish in their diets. Herein lies the great paradox of Chinese foodways. For whereas a fundamental feature of Chinese heating habits is the inclusion of a wide diversity of food items-everything from pickled ant eggs to dog hams-most Chinese, especially most Chinese in rural areas, consume a diet that is dull and limited in the extreme. A 1946 survey of rural China indicated that 88% of the diet was composed of cereals and legumes, with only 5% as vegetables, 3% as meat and fish and 4% as fats. 2

Rice is China's most important cereal. In the Southern regions it is consumed at all three meals. A 1939 survey found that adult males in the region ate as much as 485 pounds of rice per year. In other parts of China, however, rice is not consumed at all."

"

In general, the modern Chinese diet does not protect them against cancer. The overall rate of cancer in China is twice that of the United States. The Chinese have less cancer of the colon, lung and breast, but far greater levels esophageal, stomach and liver cancer. Heart disease mortality is greater in the US but the Chinese have more stroke-in some districts the rate of death by stroke for those under 65 is as high as 8 percent. While the Chinese have made great strides in reducing the incidence of infectious disease and rates of infant mortality, these still remain major public health problems, especially in areas that are either crowded or remote. TB and parasite infections remain common.

Of particular concern is the high rate of mental retardation-over ten million cases in China, including hundreds of thousands with overt cretinism, especially in the central regions.11 This is blamed on a lack of iodine and the United Nations has called for a World-Bank-financed campaign to iodize salt in China. This will help the Chinese government eliminate the thriving black market in salt, but as Chinese salt is already rich in iodine, it is not likely to solve the problem. Another explanation is the blinding poverty of the region, where each village sports a population of "idiots" whose families can afford to eat nothing more that wheat porridge."

http://www.westonaprice.org/traditional_diets/food_in_china.html

Som sagt vad är man fattig får man äta vad billigt som står till buds om så gröt varje dag varje måltid.. men frisk blir man inte!!

Som sagt; är man fattig äter man det som är billigt = ris. Och äter man tillräckligt lite mat, kan det vara svårt att gå upp i vikt i vilket fall som helst…

När jag var i Kina gick jag och alla andra på resan ner i vikt och vi åt på restaurang. Ris fick man bara om man beställde och då alltid i en lite skål. (Inte som här, där man får mest ris/potatis, mm och sen fyller på med lite kött och sås.) All mat var dessutom fet.

Bröd och potatis existerade inte (så vitt jag kunde se) och matkulturen verkade heller inte vara sådan att det absolut måste stoppas mat eller godis i munnen vid alla tider på dygnet och i alla sammanhang, som ju är en del av den västerländska kulturen.

Men visst är det möjligt att olika folkslag har olika gener och därigenom olika förutsättningar att tåla olika slags födoämnen!

Jag var nyligen i Peking. En hel del folk var smårunda, en och annan fet. Äldre människor var ofta runda om magen. Vi besökte en skola, en och annan unge var rund, några få feta. Som i Sverige!

Jag gick nog ned något kilo jag också, trots att jag åt mycket. Men jag hade huvudvärk flera dagar och var taskig i magen. Gör stressen och nervositeten (oundvikligt för mig utomlands med flygresor mm) att man bränner mer? Eller var det grädden som man inte åt?

Håller med Clajo om att maten var fet. Mycket olja. Lite ris (för mig ingen ris alls). Ris ses väl som fattigmansmat, bukfylla, och inget som rikingar äter så mycket av. I Peking fanns en del vete, tex dumpligs och friterat bröd som man kunde köpa i gatustånd. Väldigt fettdrypande…

Ursäkta engelskan men jag klipper in hur Gary Taubes svarade på en liknande från Michael R. Eades blogg:

The most commonly asked question was how do Asians and others living a seemingly high-carb existence manage to escape the consequences?

The Asian question first. I do address this in the book and I address it again in the afterward of the paperback. There are several variables we have to consider with any diet/health interaction. Not just the fat content and carb content, but the refinement of the carbs, the fructose content (in HFCS and sucrose primarily) and how long they've had to adapt to the refined carbs and sugars in the diet. In the case of Japan, for instance, the bulk of the population consumed brown rice rather than white until only recently, say the last 50 years. White rice is labor intensive and if you're poor, you're eating the unrefined rice, at least until machine refining became widely available. The more important issue, though, is the fructose. China, Japan, Korea, until very recently consumed exceedingly little sugar (sucrose). In the 1960s, when Keys was doing the Seven Countries Study and blaming the absence of heart disease in the Japanese on low-fat diets, their sugar consumption, on average, was around 40 pounds a year, or what the Americans and British were eating a century earlier. In the China Study, which is often evoked as refutation of the carb/insulin hypothesis, the Chinese ate virtually no sugar. In fact, sugar consumption wasn't even measured in the study because it was so low. The full report of the study runs to 800 pages and there are only a couple of mentions of sugar. If I remember correctly (I don't have my files with me at the moment) it was a few pounds per year. The point is that when researchers look at traditional populations eating their traditional diets - whether in rural China, Japan, the Kitava study in the South Pacific, Africa, etc - and find relatively low levels of heart disease, obesity and diabetes compared to urban/westernized societies, they're inevitably looking at populations that eat relatively little or no refined carbs and sugar compared to populations that eat a lot. Some of these traditional populations ate high-fat diets (the Inuit, plains Indians, pastoralists like the Masai, the Tokelauans); some ate relatively low-fat diets (agriculturalists like the Hunza, the Japanese, etc.), but the common denominator was the relative absence of sugar and/or refined carbs. So the simplest possible hypothesis to explain the health of these populations is that they don't eat these particularly poor quality carbohydrates, not that they did or did not eat high fat diets. Now the fact that some of these populations do have relatively high carb diets suggests that it's the sugar that is the fundamental problem. Ultimately we can only guess at causes using this kind of observational evidence. To know anything with certainty we'd need the kind of randomized controlled trials I yearn for in the epilogue of GCBC.

Jag har en kinesisk grannfamilj (som jag givetvis snackat en del kost med:-)

Karln i familjen hatar söta smaker (50-års åldern) han är överhuvudtaget inte invand i det söta på samma sätt som en normalsvensk.

Resten av familjen äter nu normalkost nu efter många år i Sverige.

Det är som Wildrat mfl säger.

I traditionell kinamat äts ris bara i smä mängder och när maten inte räckt till för att alla ska bli mätta..

Kineser äter alltså inte så mycket ris, inte heller potatis och bröd.  Hur är det med italienare, äter de lika mycket pasta som det sägs. Då skulle de vara feta, vilket de inte är.

Jag har läst att Italienarna börjar bli bland dom fetaste i Europa. Beroende på att dom anammat den morderna "medelhavsdieten" som inte alls motsvarar den kost man åt i italien för 50 år sedan? I Italien åt man förr väldigt små portioner pasta o bröd.  Nu äter dom mer pasta o mer bröd o mer snabbmat.. Obs - jag hittar inga källor..

#15  Jag läste precis nånstans om en italienare som flyttat till Sverige och påstår att dom inte alls äter så mycket pasta o bröd som folk tror, men att det blir mer och mer så IDAG!

Hej,

bra fråga som jag också undrat över, tills jag läste häromdagen att det faktiskt finns konsekvenser. Kina har högsta andelen diabetiker i världen. Jag läste det här på forum, så någon närmare källa har jag inte att ge dig.

Ang. Italien: Vanligt är att man börjar måltiden med en fet anti pasti, alltså feta korvar, skinkor eller gräddstuvad lever och liknande. Det kan också ha en positiv effekt på blodsockret.

Dessutom: ALLA blir inte feta av att äta kolhydrater och det är det nog ingen som har hävdat.

Vi är alla olika, som sagt. Som Skaldeman uttryckt saken vid nå´t tillfälle: Det finns naturligt smala människor och det finns naturligt feta människor - alltså att vi reagerar olika mycket på kolhydrater/insulin. Likaväl som att alla inte utvecklar allergier, eller andra sjukdomar.

Doktor Dahlqvist (m.fl) säger ju också att friska och normalviktiga personer inte behöver vara lika restriktiva med kolhydrater.

Troligen mår alla bra av att vara lite sparsamma med både socker och stärkelse, men det behöver ju inte betyda lågkolhydratskost. Men det allra viktigaste är nog att inte vara fettskrämd. Äter man lite mer fett, behöver man heller inte fylla på med kolhydrater hela tiden….

#19  Precis, och alla som är smala har inte bra hälsa automatiskt eller mår bra heller. Det ska man komma ihåg.

Många till synes smala personer är faktiskt feta om man ser till fördelningen kroppsfett/muskler.  Naturligtvis inte alla… men smalhet är ingen garanti för att du inte har dåliga blodfettsvärden eller inte löper risk att få typ 2-diabetes.

#20 & 21: Just det…

"Förutom upptäckten att fettinlagringar i hjärtat föregår diabetes såg forskarna att personer med onormal sockermetabolism hade signifikant mer fettansamlingar i sina hjärtan än personer med normalt blodsocker oavsett kroppsvikt."

http://www.lakemedelsvarlden.se/zino.aspx?articleID=10948

Har varit i Italien 10 ggr på 10 år, norr och söder osv. Jag har inte sett feta människor, möjligtvis damer i min ålder. Inte heller gubbar med ölmagar eller överviktiga barn o tonåringar.

blev förvånad över att det här att asiater inte tål mjölk skulle vara en myt, beror kanske på varifrån, har en kompis som är uppväxt i indonesien och hon är laktosintolerant och sa att så är det med alla asiater, har även hört (från en finländare) att det är vanligt i Finland, därav Valio som är ledande på laktosfria produkter…

I Iran, där jag har släktingar, äter man iallafall mycket ris, de är inte några fattiglappar heller. De äter gärna ris till frukost till och med!