Usch, det låter jättejobbigt. Men motivationen måste du hitta hos dig själv. Det finns en hel vetenskap kring det där, med ett antal "motivationstrappsteg" man måste gå igenom innan man når den punkt där man faktiskt gör den livsstilsförändring man vet att man måste göra (sluta röka brukar vara typexemplet). Det har visat sig, föga förvånande, att man måste bemöta människor olika beroende på var i motivationstrappan de befinner sig, för att kunna hjälpa dem till nästa trappsteg.

Du vet att du vill sluta med kolhydraterna igen, eftersom du inte mår bra av dem. Du vet också att det kommer att bli en tuff omställningsperiod igen. Så något av de två dåliga måendena måste du välja - gång på gång, dag för dag, timme för timme.

Kom igen, du har klarat det förut, då klarar du det igen!

hej. roligt att se dig här igen men tråkigt att du inte mår bra. Jag förstår att det kan vara svårt med motivationen. Jag har också slarvat i sommar men till min stora lycka inte gått upp i vikt.

Eftersom du vet att du inte mår bra av kolhydrater så är väl någon form av kolhydratreducerad kost att föredra. Men det finns flera vägar att gå. Antingen så bryter du drastiskt och tar alla de besvär som det medför eller så  tar du det lite lugnare och äter lite mer grönskaer och mindre fett.

Men helt omotiverad är du ju inte för då skulle du ju inte vara här.

Vi hörs.

Kram

Helt sant kickelina, jag är inte helt omotiverad annar skulle jag inte ta steget att be om hjälp. Aniara kanske jag är i början på trappan :) Förresten roligt att ni är kvar här.

#3 Nä, i början av trappan tycker man inte ens att man har ett problem, så några steg upp är du i alla fall! Jag tror du är på steget där man vet att man behöver göra nåt, och man vet vad man ska göra. Nästa steg är att bestämma sig på allvar, och steget därpå att genomföra det!

Har tidigare varit inne på att gå in på pulverdiet, men har efter övervägande struntat i den idén. Men nu har jag bestämt mig för att köra camebridge. Det blir ett sätt att bryta mina dåliga beteenden och på så sätt till sist hamna tillbaka till LCHF.

Tror att jag tappar motivationen när jag inte gått ner nåt på LCHF sen jag började i februari. Känns rätt tufft att det bara står stilla för mig trots att jag provat mig fram i alla LCHF variationer. Finns en del som inte går ner i vikt på LCHF än hur de gör och jag får nog acceptera att jag är en av dom.

Kanske jag skulle gå ner om jag körde strikt fakir och höll i det flera månader i sträck, men jag fixar inte det. Blir så jäkla less på kött o fett. För mig passa det då bättre med pulverdiet eftersom jag har mindre problem att äta det och  jag vet att jag tidigare gått ner på och behållt viktminskningen.

Camebridge är en lågkolhydratdiet och lågkaloridiet, sen hottar jag till den med att äta extra fett till. Även om många här är väldigt emot pulverdiet så tror jag att det kan va en utväg för vissa av oss för att få ner ett antal kilon. Målet är sen att äta LCHF för att behålla viktminskningen och öka den muskelmassa man tappat.

Det viktiga för mig är nu att bryta beteendet som gör att jag käkar så mycket skräpmat och sötsaker just nu. Har än inte bestämt hur länge jag ska äta pulver utan jag har tänkt ta vecka för vecka och se hur det går.

Klart man är emot pulverdieten, vet du hur mycket /rent/ socker du har i sånt pulver? Läs innehållsförteckningen.

En mellanväg kanske är att äta en skiva finncrisp med smör, ost & paprika till frukost, sedan en tomatbaserad gulasch med creme fraiche/dyl till lunch, och så vidare?

Alltså, skär inte ner helt om det inte funkar, utan minska gradvis.  Det kan vara enklare.

Man ska göra det som bäst för en själv. Det är du som känner din kropp och vet hur den fungerar. Viktigt är nog att du bryter trenden med skräpmat och godis.Då kanske pulverdiet är en väg. Bra också att du tar en vecka i taget, det blir lite lättare så.

Kram

Jo mikaelj jag vet att det är betydligt mindre socker i pulverdieten än vad jag får i mig idag av det jag äter :) Är bara ett sätt för mig att bryta och hitta tillbaka till motivationen. Men jag vet, är i princip emot pulverdiet själv, tror inte det är speciellt nyttig i längden. Men jag helt enkelt desperat och mår skitdåligt så jag måste göra nåt radikalt.

Tack kickelina för stödet, du vet hur det är när man sitter där i skräpmats och godisträsket. Kram.

Jag använde också Cambridge för att bryta mitt enorma sockersug och få en riktig kickstart med vikten. Gick faktiskt ner 26kg och har inget som helst sockersug. Under tiden läste jag in mig lite på LCHF och har använt det sedan ca 5 veckor tillbaka och varken gått upp eller ner, men jag inser ju att kroppen behöver stabilisera sig och vänja sig.

Tycker absolut att du ska kickstarta på det om det känns bra. Ibland behöver man just ett rejält bryt i ätbeteendet.

Lycka till.

IngelaZ,

Förvisso -- du gör vad som funkar för dig. Hoppas du hittar något bra. Min situation är lite annorlunda, i det att jag inte har några problem varken när jag äter kolhydrater eller när jag inte äter kolhydrater (utöver att jag blir trött när jag ätit, allt det vanliga), och inte har någon övervikt att bli av med.

Lycka till!

Litegrann handlar det kanske om vad du blir inspirerad av. Får du motivation av att se hur vikten rasar fort, så kanske pulver kan funka i ett första skede?

För mig brukar det istället funka med att börja planera och pyssla kring maten: Jag kan vara ute och plocka svamp, frysa in, göra storkok med buljong, gå till specialbutiker och fixa med särskilda kryddor som jag ska ha i såser osv. Verkligen göra ett jätteprojekt av det hela.

För framtiden, så är kameran också ett tips: Jag har börjat fota ganska mycket på sistone och ofta när jag känner att jag inte går upp/ner i vikt eller att jag inte kan relatera till spegelbilden och måttband, så kan jag titta på gamla foton och verkligen se hur jag har blivit större/mindre. Det funkar som motivation för mig.

Lycka till!

Kirran, det verkar som att jag kan hålla vikten på LCHF vilket är ju kanon. Har ca 25 kg som jag ska gå ner och ska försöka ta bort så mycket som möjligt med pulvret och sen stabilisera vikten med LCHF.

Tror att det tar ut varandra, nyttan med viktnedgången för hälsan är säkert större än pulverdietens onyttighet. Äter man extra fett till så får man ju i sig massa nyttigheter också :) När man sen går över till LCHF får kroppen chans att reparera sina muskler.

Tror också att man måste se till var och ens livssituation och förutsättningar, mikaelj du har tex. ingen viktnedgång eller problem med maten i form att matberoende, vilket gör din situation lite annorlunda.

För mig är väl grundproblemet att stressen har ökat, vilket gör att mitt matberoende blir svårt att kontollera. Egentligen är det kärnan i min situation till varför jag börjar överäta. Men när man väl kommit in i felätandet så är det så djävulskt svårt att bryta även om man kan minska själv stressen.

Är viktigt för mig att bryta beteendet så snabbt som möjligt. För övrigt tror jag att det är stressen som gör att jag inte går ner i vikt på LCHF. Vissa hävdar att om man gått på svältdieter tidigare så tar det lång tid för kroppen att återhämta sig…

Men på nästan 6 månader tycker jag det borde ha hänt nåt. Min mor som ätit svältdieter i nästan hela sitt liv, har inte haft nåra problem att gå ner i vikt på LCHF.

Blow tack för dina tips :)

Jag satt också ganska fast viktmässigt så jag provade att hålla igen lite grand på portionerna i ett par veckor och det verkar som det släppte. Nu kryper vikten sakta, sakta neråt trots att jag återgått till mina stora portioner igen. Man kanske inte måste köra fakir i flera månader, det skulle nog inte jag orka heller. Lycka till!

Jag vet inte om jag kan hjälpa dej, men jag är mycket tacksam för din tråd. Den gör att jag kommer ihåg hur det var innan LCHF för mej och motiverar mej att kämpa på. Hoppas det gör det för dej också, att du hittar kämparglöden igen! det är det värt!

Vad tror du om att byta ut ett mål om dagen till lchf, förslagsvis frukosten, så att du får en bra start på dan. Satt just o reflekterade över hur jag själv började dagen före lchf: mackor, vaniljyoghurt, banan, juice…. Snacka om att sätta fart på blodsocker-berg- och dalbanan det första man gör. Sen går ju hela dan i i samma stil med ständigt sug o toppar o dalar. Så en bra start tror jag på. Sen kan du ju fortsätta med pulver resten av dan om du vill.

Jag tror att du behöver se en bit framåt för att få motivationen - just nu ser du bara hur jobbig morgondagen kommer att bli….

Föreställ dig var/hur du vill vara om ett par månader tex vid jul…låtsas att du är där och tänk tanken hur det känns att ha gjort något jättebra av de senaste månaderna…

Rent konkret tror jag som föregående att det kan vara bra att börja med frukosten…du minns ju säkert hur mycket en bra frukost gör för suget resten av dagen.

Fortsätt med - antingen direkt eller efter ett tag när frukosten blivit rutin igen - att planera och helst tom tillaga morgondagens måltider (dina favoriträtter enligt lchf såklart) - då är ju det bekvämaste att ta maten som finns eller hur? Passar ju också bra när man är stressad så hur du än vänder det blir det till din fördel….ligg o dregla efter den innan du somnar på kvällen

Se till att aldrig bli hungrig (sugen) genom att äta ofta o trots att du inte är hungrig…lite hela tiden bara tills suget efter kolhydrater gått över. Brukar ju inte behöva ta så lång tid…

Lycka till

vart finns dessa cabridgedrycker att köpa? aldrig sett.

IngelaZ
har innan jag hittade till lchf kört med Cambridge, med lite varierande resultat. men jag körde bara ca halva kuren förra ggn, och har därför påsar kvar som ligger i ett skåp. köpta i våras. 
är det nått du är intresserad av så kan jag skicka? 
kanske inte helt gratis, men billigare än de "återförsäljare" jag har sett…

hade annars tänkt skicka upp till min bror som kör Cambridge för tillfället.. 

som sagt, säg bara till!
har mest milkshakes, men en del soppa också.

Alltså, du gör som du vill och jag önskar dig lycka till hur du än väljer att tackla ätandet. Men jag förstår inte riktigt. Om det är så att du inte gick ner på LCHF pga tidigare svältbantning (i kombination med stress) - är det verkligen rätt väg att gå då med MER svältbantning?

Jag förstår alltför väl att du vill bryta med skräpmats- och sockermonstret, och kanske har du rätt i att Cambridge kan hjälpa dig med det. Men jag för min del lyckades inte koppla greppet förrän jag SLUTADE kämpa emot kroppen och såg till att ge den generöst av det den behövde och ville ha istället. Det är den ständiga kampen som ger stress och ångest, som man sen måste döva med mer snabba kolhydrater, vilket leder till ännu mer ångest när kicken går över. Det är ett mycket större problem än lite näringslära, och kräver att man försonas med sig själv på ett mycket mer genomgripande plan.

Jag hoppas du hittar fram till det sätt som fungerar för dig. Men snälla, häll ordentligt med fett i Cambridge-sörjan så att du inte svälter dig alltför hårt! Annars kommer det ju bara att ta ännu längre tid att läka skadeverkningarna nästa gång du prövar med LCHF igen.

Cambridge innehåller ju mycket kolhydrater. Är det så bra att kombinera med LCHF då? Tycker inte det är en lågkolhydratdiet alls.

Hej

Jag är ingen "karaktärstyp" när det gäller mat, utan vill äta mej mått, så jag hade långsamt gått upp ca 20kg innan jag började med LCHF. 

Jag har följt Annikas kostråd, jag försöker att äta gott och varierat innom LCHF, För att inte falla i frestelse för tex glass och kaffebröd som jag verkligen gillade innan LCHF. Jag äter nötter, grädde med några jordgubbar och krossad mörkcholkad, ostar av olika slag. Om LCHF inte skall bli någon bantningskur för en kort tid, utan en lång varig kosthållning, så tror jag att variation och ät gott är viktigt.

Lycka till återgå till LCHF

IngelaZ - du har fått många bra tips ovan. Vill bara titta in och säga att jag känner med dig och hoppas att du hittar ett fungerande sätt, din väg.

Önskar att du snart mår bättre!

Tack för svar och alla tips :)

Jag har prövat alla varianter av LCHF, annika D:s rekomendationer, SSS fakir och lite egna varianter.Trots att jag varit så duktig och kämpat så bra med LCHF kosten har det gett noll i resultat. Är bara de sista veckorna som det spårat ur totalt.

Är bra med frukosttipsen men är tyvärr ingen frukostmänniska, men nåt av målen kan jag ju pröva att byta ut om det inte skulle funka på ren pulverdiet. men än så länge vill jag komma ifrån allt ätande som bara triggar mer ätande.

Aliela: Tror också att det är jättebra att rikta blicken frammåt och ha mål att jobba mot. Det ska jag ta med mig :)

#18 googla det så hittar du

#19 tack för erbjudandet, men jag köper pulvret till ett bra pris

#20 Eftersom jag tillsätter rikligt med fett så blir det inte riktigt den svältdiet som det låter. Med ca 30 g fett i varje drink så blir själva kaloriintaget ca1400-1500 kcal per dag. Vet inte varför det funkar bättre att gå ner i vikt med pulvret än att äta samma kalorimängd LCHF kost, vilket jag också testat. Iofs så vet jag ju inte ännu hur pulvret funkar denna gång…

Jag har också pröva äta rejäla LCHF portioner, inledningsvis gick jag ner lite på mer matmängd men det kom tillbaka och stabiliserade sig.

#21 Camebridge innhåller 50 g kolhydrater per dag… visst är det en lågkolhydratdiet. Är väl ett flertal här som ligger runt det och kallar det LCHF.

Hej Ingela!

Jag vill bara berätta om min egen erfarenhet efter att ha ätit LCHF och försökt komma tillbaka med pulver. För mig fungerade det dåligt. Jag pallade ungefär en och en halv dag, vid varje test.

Men! När jag väl kom tillbaka på LCHF så gick jag ner. Detta tror jag inte berodde på att jag försökt käka pulver vid några tillfällen, men på att min kropp inte längre var fettskrämd. Den var trygg i denna andra LCHF-övergång och släppte villigt 20 kilo på ett halvår.

Efter någon månad började jag registrera min mat och höll mig under 1600 kcal, en nivå där jag absolut inte skulle gå ner i vikt med någon annan kost. Och det har alltså fungerat väl.

Jag sällar mig till skaran som föreslår att du testar LCHF fullt ut igen innan du bestämmer dig för pulver. Jag förstår ditt resonemang till fullo, men det är lätt att hamna på en platå också med pulver, som du säkert också vet. Och då kärvar det ännu värre än med en platå med LCHF…

Men du gör förstås som du känner är bäst för dig. ;-)

/Maia

Kul att se dig igen!

Är de senaste veckornas ätbeteende en reaktion på oro för det nya under hösten? Även om det är en positiv förändring så är det ändå en förändring och kroppen tolkar det säkert som stress tills du märker att det funkar och kan slappna av.

Förstår dig om du funderar på Cambridge för att bryta själva ätmönstret. Att göra något riktigt radikalt kan ju funka ibland, ungefär som att ett miljöombyte kan fungera i andra situtationer. Men samtidigt är det ju viktigare än förut att du verkligen får i dig allt du behöver om det är nya saker på gång, arbetsträning och sånt. Aktiviteter och socialt umgänge kommer att kräva energi av dig, 1500 kalorier i form av pulver eller soppa kanske inte räcker.

Kan du inte fundera på att ta nån vecka när du rensar ut allt "dumt" du har hemma i matväg och handla hem lite LCHF-mat som inte kräver så mycket arbetsinsats. Kanske makrillkonserver, tonfisk och majonäs. Ha ett gäng färdigkokta ägg i kylen så går det snabbt att få till ett litet LCHF-mål till kvällsmat, förutom att du kör cambridge på dagarna.

Kanske skall du strunta i vikten ett tag (inte kosten, bara vikten ) och fokusera på att må bra/bättre. För kroppens skull fortsätta äta LCHF men för knoppens skull inte tänka på fakirande, kaloriräkning eller viktnedgång.

Se till att ta hand om dig!

Om jag kunde komma in på att äta LCHF mat så skulle jag hellre göra det och försöka ett tag till, men jag mår illa bara av tanken på ägg, makrill, tonfisk, majonäs, kött mm Vet inte vad jag skulle kunna äta istället. Mat överhuvudtaget har bara blivt av ondo för mig. Hittar ingen motivation till det, varken att handla, tillaga och äta den. Det mesta sitter förståss i huvudet på mig för varför skulle LCHF mat va så äckligt helt plötsligt… tidigare har man ju ätit samma kolhydratstinna mat i massvis av år utan att få dessa äckelkänslor. Förstår faktiskt inte själv mitt motstånd till detta

Min oro och stress beror på flera saker, dels mer personliga men även dels den oro och press jag känt med fk, min arbetsträning, ekonomi, framtiden osv till det kommer även stressen att det har spårat ur för mig med maten, att jag inte går ner i vikt att jag är livrädd att gå upp i vikt igen. Känns som att jag är tillbaka på ruta noll och måste kämpa mig hela vägen upp igen och jag vet hur tufft det är att göra det. Jobbar verkligen på att försöka tänka mer positivt.

Försöker också släppa framtiden och fokusera på här och nu istället. Arbetsträningen går faktiskt bra, är lungt och skönt på min arbetsplats och jag gillar min handledare som är väldigt avslappnad. Arbetsterapeuten är också jättebra.

Försöker också tänka på vad jag behöver just nu, vilket först och främst är en bättre sömn, bryta mitt ätbeteende och hitta nåt roligt att aktivera mig med. Men hur löser jag detta…

Är sömntabletter och pulver den rätta vägen just nu för mig… kanske är det så att jag måste ta den vägen inledningsvis tills min hjärna klarnar till.

Jag uppskattar verkligen ert engagemang i min situation, tack ska ni ha :) Även om jag har svårt att ta till mig era råd just nu så kanske det mognar för mig såsmåningom.

Jag har ätit LCHF sedan drygt ett år nu och är också en av dem som inte går ner snarare tvärtom jag har gått upp ca 8 kg vilket jag verkligen inte behövde. Har dock stannat i vikt och hållit min vikt nu ca 8 mån vilket iaf är lite positivt, att det inte bara fortsätter uppåt.

Det ska också sägas att jag inte är superstrikt utan ligger nog på mellan 20-50 gr kolhydrater per dag periodvis har jag provat med mindre men tyvärr ingen skillnad i resultatet.

Något år innan jag började med LCHF hade jag gått ner med hjälp av Cambridge men jag är nu nästan tillbaka där jag var innan jag startade med Cambridge.

Jag kunde tyvärr aldrig äta deras soppor då jag får kräkreflexer av soja smak och den tyckte jag sken igenom på sopporna. Så jag levde på deras "bars".

Den senaste tiden har jag mer och mer funderat på att prova att få igång en viktminskningen med hjälp av äggmjölken. Jag tror det var någon här som skulle testa det men jag vet inte hur det gick.

Istället för pulversoppor skulle man kunna göra äggmjölksdrinkar med lagom mycket fett i för att hamna på en önskad kalorinivå. Jag tror man skulle hålla sig mätt och nöjd på detta och kroppen skulle inte hamna i svält. Personligen tycker jag det verkar hälsosammare också. Du skulle ju dessutom av bara farten hamna in på LCHF igen.

Jag såg ju att du var trött på ägg men drinkarna smakar ju inte så mycket ägg om man smaksätter med vanilj, kanel eller annat man tycker om.

Själv är jag inte riktigt mogen att prova ännu (mycket gäster och besök) men snart så kanske jag slår till och testar. Isåfall återkommer jag med hur det gick.

äggmjölk är ett bra förslag, men får man  i sig tillräckligt med näringsämnen då? Tror nån har räknat på det där, ska försöka leta på forumet.

Igår hände det nåt när jag var och handlade på affären. När jag gått runt ett tag så insåg jag att jag bara hade plockat LCHF matvaror i min korg. Jag tog bara det jag verkligen tycker om, det blev riktigt sidfläsk, ruccolasallad, goudaost, philadelfiaost, spenat, kassler, tomatpure, creme fraiche, stenbitsrom, rödlök. Dessutom så har jag lax, kyckling och köttfärs i frysen. Tror nog att jag kan få i hop lite maträtter av det utan att behöva blanda in ägg, magkrill o tonfisk :)

Så idag har jag börjat med min lågkolhydratkost igen. Har ätit kassler med toppat med tomatpure, creme fraiche och ost. Kryddat med massa oregano. Men visst känner jag av suget…. Men känner mig ändå bestämd och jag vet ju att det kommer att gå över. Är precis samma känsla som när man slutar röka. Men känns senare som en befrielse, vilket är den känslan som jag ska fokusera på.

Nu har jag absolut inte slopat mina planer på pulverkosten, ska ändå börja på måndag. Men känns det bra av att äta LCHF igen så blir det kanske så att jag kombinerar pulver med mat.

Bra start låter det som! Lycka till!

Tack margareta :) Följde med en kompis på max ikväll, tog en lowcarbburgare med extra ost och utan den söta dressingen. Känner mig riktigt riktigt duktig. Stort framsteg idag måste jag säga jämfört med hur det varit de sista veckorna.

#32 Det låter så klokt och bra, IngelaZ! Jag tycker att du ska vara riktigt stolt över dig själv.

kul att läsa om en vändning på det här sättet!

Jag har själv varit rökare tex, under halvlång tid fram och tillbaka, men när jag blev gravid så slutade jag tvärt, och det var skitjobbigt men jag hade inget annat val, var tvungen att tänka på barnet.

och det är lustigt att den motivationen, när det gällde barnet var självklar och rätt att finna.. men när det gäller sig själv, så plågar man sig själv år efter år med vanor man vet är dåliga, äter bröd och godis och skäms.. Att själv må bra måste ju vara den största motivationen, det är märklig att man inte prioriterar sig själv..

för nästan alla skulle ju lätt som en plätt, direkt sluta röka tex, om de blev gravida. (nu var abstinensen en riktig pina, men motivationen var bra, och det är vad som behövs för en bra avvänjning)

#34 Jo precis det handlar om motivationen och att inse att man själv är värd att må bra för sin egen skull.

Jag brukar tänka att jag har misshandlat min kropp och mitt psyke i så många år så nu vill jag inte göra det längre och att jag är värd betydligt mer än att stressa ihjäl mig, plåga kroppen med dålig mat och psyket med negativa tankar.

Men det är en process och ibland så tappar man sig själv lite, vilket jag nu gjort ett tag. Hela kroppen börjar signalera och skrika på mig när det händer. Tidigare blundade jag helt för mina signaler, i flera år… vilket gjorde att jag till slut blev utbränd.

Nu hanterar jag det på ett bättre sätt, när ångesten börjar krypa i mig så vet jag att de är en signal istället för att äta mediciner och trycka ner känslorna med mat så försöker jag hitta en annan utväg. Har slarvätit och misskött mig i tre veckor och jag har ändå redan börjat få koll igen. Det som tidigare var en livsstil för mig, blir istället något som händer ibland. Men är länge sen jag hade så pass länge som 3 veckor, har kunna bli bara ett litet avsteg tex. en chokladbit så låter jag det inte spåra ur utan återgår direkt.

Tror att jag föll, helt enkel för att jag bestämde mig för det. Låter lite konstigt men jag beslutade att börja äta mer kolhydrater och på det sättet tillåta mer och mer avsteg. Detta får bli en lärdom att ha med sig i bagaget :)

Har äntligen vågat väga mig i morse och det var inte alls lika stor viktuppgång som jag trodde, bara 2 kg på tre veckor slarv. Ska dessutom ha mens o samlar vatten.  Är kanske PMS som gjort att allt känts så jobbigt och tungt, allting känns mycket lättare nu.

Maten har gått kanon idag också, så jag känner mig nöjd. Har ätit ett flatbröd med massor av ost, 1 dl creme fraiche med stenbitsrom och oxfilé med bearnässås, backoninlindad sparris och en tomat… Plankstek utan mos helt enkel :)

Är mätt och belåten så nu blir det en tidig kväll för mig.

PMS är inte att leka med. Jag förstår hur du har det.

Vad sknt att det inte var mer uppåt. Nu ska det bara gå nedåt igen, du! Heja!

Dag 3 det funkar kanonbra, är tillbaka i LCHF rutiner och suget har avtagit. Har till och med ätit ägg idag och det var gott :) Känner mig också piggare, har sovit bra och var mycket piggare i morsen än på länge. Har till och med storstädat min lägenhet.

Heja, heja på dig!

Vet inte om det går så bra, det blev fest i går och då spårade det ut igen. Söta drinkar och diverse andra intag. Men nu är sommaren över så detta var sista festen på länge. Men jag kunde ju ha hållit mig till vinet istället för drinkarna. Problemet är ju att man blir så otroligt hungrig när man druckit och jag ska inte tala om dan efter… Men upp på banan igen, ska göra lax med spenat till middag. Sen i morgon kör jag igång med pulverdieten.

Har kört igång med pulvret i måndags och det går riktigt bra, idag har jag ätit kycklingsoppa med en rejäl klick smör till. Faktiskt riktigt gott och mätt blev jag också. Däremot gillar jag inte de kalla drinkarna, smakar alldeles för sött och bismak av sötningsmedel. Är antagligen för att man vant sig av med söta smaker på LCHF som man tycker allt smakar för sött. Får helt enkelt äta de varma sopporna som  jag tycker är goda.

Om jag nu går ner i vikt på detta även fast jag inte följer kuren som den är tänkt (tillsätter rejält med smör i maten på LCHF-vis) så skulle de va underbart att ta bort 15 kg och komma på tvåsiffrigt på vågen. Mitt tålamod är som sagt slut så jag hoppas detta ska fungera. Sen behöver jag komma ifrån ätandet och matfixeringen också, vilket har funkat tidigare med pulverdiet.

Vill absolut inte propagera för att andra ska äta pulverkost på något sätt. Är själv övertygad om att LCHF mat är det allra sundaste och bästa och målet för mig är att sen äta på riktigt. Kanske är så att vi alla har vår egen väg till LCHF och den inte är så himla spikrak för alla.

Lycka till, Ingela!

Tack Maia :)

Lycka till med pulvret och att bryta matfixeringen.

IngelaZ: Jag började med Cambridge morgon+kväll innan LCHF, och för mig var det en stor hjälp att komma ur smörgåsträsket. Gick ned 10 kg och dessa höll sig borta även efter jag började med LCHF. Men- om du kan tänka dig att dricka pulver, skulle du inte kunna försöka dig på äggmjölk lika gärna? Jag klarar heller inte av enbart kött och fett, så för mig fungerar det bra att dricka äggmjölk morgon+kväll och tillåta en hel del grönsaker, gräddsås osv vid 1-2 mål mat/dag utöver äggmjölken.

Hur du än gör, lycka till!

Tack :)

Jo jag tycker äggmjölk är ett bra alternativ, tror att jag ska köra pulvret ett tag och sen gå över till äggmjölk och även lägga in ett mål mat också. Men jag får se hur det går, försöker bara ta dag för dag just nu.

Köpte kokosfett med smak idag och sätter i det i mina "söta"drinkar om jag gör dom varma, blir faktiskt riktigt gott. Dricker också kaffe med grädde o kokosfett. Riktigt smör sätter jag i de varma matsopporna.

Så jag tror att jag får tillräckligt med fett i mig iallafall, vill ju försöka minska skadeverkningarna av pulverdieten. Sötsuget har också försvunnit, känner mig piggare och mår mycket bättre. Tänker inte alls på mat längre utan känns skönt att slippa ätandet.

Sen får jag hoppas att vikten också går ner… Gör den det så skulle jag kunna köra så här till jag nått min målvikt och sen gå över på LCHF. Men kanske kan börja byta ut nåt mål till äggmjölk istället.

Bra kämpat, du är på rätt väg.

IngelaZ!

Jag har tyvärr inga goda råd till dig, hoppas du hittar den hjälpen bland alla de andra inläggen!

Jag vill egentligen bara önska dig lycka till!

Kanske ska du titta in på  Vägen från 137 kg för att hämta inspiration

UBCL

Hej igen Ingela!

Jag tror att det kommer att fungera utmärkt att gå över till äggmjölk sedan. Jag fick lust på det igen för ett par dagar sedan och det har blivit min snabbfrukost. Verkligen bra.

Håll ut nu! En dag till! Avtändningen från kolhydratätandet är tuff, men du kommer igenom!

Dag för en liten rapport. Har mest varit inne på en annan tråd:

Hur gör kroppen?

Vi har diskutera om hur kroppen gör efter en cambridgkur och sen har det mer glidit in på mig och mina försök tror jag Insåg att jag lyckats kapa den lite så nu återgår jag till min egen.

Resultat på två veckor:

-5 kg och -5 cm i midjan.

- Sötsuget är borta

- Stressen har minskat och det är en lättnad att slippa tänka på mat.

Detta äter jag:

3 pulverpåsar/dag

Kokosfett varje dag

Protein i from av nåra räkor, 1/4 burk tonfisk de gånger jag känner att kroppen behöver det för att må bra. Är dock inte ofta.

Dricker mycket vatten.

Nu på tredje veckan så har jag börjat må riktigt bra, är inte alls hungrig och orken, energin och humöret är det bästa på länge. Motivationen är på topp och jag känner mig väldigt bestämd att fullfölja detta. Ärligt talat så finns inte tillstymmelse till det depptillstånd jag var i tidigare kvar. Allt känns så himla lätt nu. Är väl antagligen lite hög på ketonerna Känner mig nästan lite småkär och busig

Nu när jag mår så ba så ska jag sätta igång med träningen också. Körde stavgång ikväll och det gick hur smidigt som helst, massor av ork och kraft. När jag nu börjat träna så ökar jag proteinmängden, blev en burk makrill ikväll som smakade himelskt.

over and out för denna gång

Så roligt att höra att du mår bra och att det går bra för dig. Själv fick jag en tillfällig svacka i början av veckan. Men det går ju så fort att komma upp på banan igen nuförtiden.

Nyfiken fråga: Hur mycket kokosfett tillsätter du? Eller tar du det i kaffe/te?

Har inte riktigt koll på hur mycket kokosfett jag äter men jag har ca 1-2 tsk i kaffet nåra ggr/dag.

Nu är PMS h-vetet tillbaka. Ångest och oro i massor, nedstämdhet och ett otroligt sug. De här svängningarna gör mig nästan galen, har bara blivit värre och värre.

Jag undrar om det är för att jag sänkt min medicin, vilket fungerar hur bra som helst halva månaden och andra halvan (PMS delen) Är det bara skit

Just nu känner jag bara att jag blir så arg på detta. Blir sånt här bättre om man opererar bort äggstockarna…

Har de sista dagarna ätit mer LCHF mat istället för pulver för att se om det blir lättare, men det är ingen skillnad. Igår så föll jag igenom ordentligt, köpte en påse ostbågar och smällde i mig. Men jag verkar ha behövt nåt i kolhydratväg för jag började må lite bättre. Kanske inte det bästa valet av kolhydrater. Kanske en frukt ger samma resultat. Eller så är det bara psykiskt..

Var dock och handlade mer pulver idag så nu övergår jag helt till det igen. Är bara ta sig i kragen igen och strunta i avstegen.

Vi kan ta och hålla varandra i handen nästa gång det bär till.Vi verkar ha samma menscykel och lika jobbigt med pms. Jag håller också på att bli galen. suget är enormt och det är nästan helt omöjligt  att stå emot.

Men det är bara att komma upp på banan igen och glömma det som varit. tillslut så måste det bli lugnare.

Jag är säker på att de flesta av mina problem beror på eller började med PMS. Blir mer och mer övertygad varje gång. Mina ångestproblem/nedstämdhet började i 25 års åldern och kopplar det i efterhand till PMS. Men då förstod jag inte alls sambandet utan tryckte ner mig själv och fick sargad självbild, vilket i sin tur ledde till mer ångest och oro som jag försökt dämpa med socker, mat och mediciner. Till sist kom utmattningen i kombination med en konfliktfylld arbetssituation.

Jag undrar när man ska bli av med dessa problem, det tar sån kraft av livet Usch, jag är så less på detta.

Kickelina, tycker du att du blivit bättre med LCHF? Själv så upplevde jag en förbättring ett litet tag men sen har det blivit sämre igen

Har du nåra knep för att underlätta?

Lite bättre har det blivit, det är lite färre dagar som det är riktigt besvärligt. Den stora förbättringen är att jag idag äter mat som inte triggar igång mig på samma sätt. Det är även mycket lättare att komma tillbaka på banan igen efter ett litet avsteg.

Jag tillåter mig att äta mer av tillåtna saker de dagarna just bara för att inte falla för något ännu värre. Det kan bli ganska mycket ost , grädde och smör de dagarna. Det bromsar viktminskningen men det spelar mindre roll. Om det tar några månader extra att bli av med mina kilon så gör det ingenting. För jag upplever att jag har bättre kontroll på det viset.

jo jag försöker också äta lite extra, men tycker inte det hjälper. För mig så hjälper promenader lite sen, försöker jag vara extra snäll mot mig själv, ta ett varmt bad pyssla om mig själv.

Jag har inte orkat läsa igenom hela tråden- den är väldigt lång! men jag har ramlat ur så där rejält som du verkar ha gjort.. och jag kan bara säga.. att du kan inte börja igen  förrän du är så jäkla trött på hur du har det nu, att  du tycker det är värt slitet.

Tyvärr.

Jag tror inte heller på pulverdieter, men testa du, om du känner för det. Kanske det fungerar som kickstart på dig? Mig funkar det INTE på. Jag vet ju att det enda som fungerar är LCHF.. och det är JAG som får krypa till korset och inrätta mig i ledet.

Fast jag börjar dagen med yoghurt och kli, samt solroskärnor nuför tiden..- inte ägg….

Ingela: Nu slänger jag ur mig en brysk kommentar som jag hoppas du tar på rätt sätt. Men kanske det inte är vanlig pms du har. Har du kollat upp PMDD nångång? Det låter mera som det, när du berättar om hur du mår och mått genom åren.

#61 Tidigare resonerade jag så men har bytt ståndpunkt lite. Jag tror att jobba med hur man tänker kan förändra detta. Är så mycket som sitter i det mentala och jag tror inte att man ska tillåta sig att vänta tills motivationen kommer eftersom det lätt kan bli ytterligare en ursäkt för sitt beteende.

Tidigare när jag föll igenom så kunde det vara väldigt länge men allteftersom jag har tränat på att hitta motivation genom att tänka "rätt" så blir det allt kortare perioder som jag tillåter mig att falla igenom.

Har börjat lära mig hur jag kan göra för att få motivation, en sak är att skriva och prata om det ett annat sätt är att läsa böcker, hitta inspiration från andra människors berättelser. Ta första steget att bara göra en liten förändring som jag klarar och genom det få en positiv upplevelse att jag klarar nästa steg osv. Ibland har jag sett att en radikal förändring även om det tar emot kan vända skutan.

Pulverdieten är ett sånt exempel för mig, eftersom det är rätt stor vändning att gå från total matkaos till ingen mat. Är inne på min fjärde vecka och förutom min pms dykning så går det bra. Men jag måste jobba med min motivation hela tiden, försöka se vad jag vill uppnå och slå hål på mina dåliga ursäkter. Men även förlåta mig själv om jag tappar taget, lägga det bakom mig och gå vidare.

Jag tror att var och en måste hitta sina egna knep, det som funkar för mig kanske inte fungerar för nån annan.Tycker det är rätt bra det som margareta skrev om återfall.

Återfall behövs för att vi skall lära oss

#62 Det är klockrent måste jag erkänna. Ska läsa på mer. Tack för att du gjorde mig uppmärksam. Har hört tidigare hört talas om det i media, nån känd artist som fick svåra agressiva utbrott, hade nån form av svår PMS. Slog det ur tanken eftersom jag inte blir aggressiv. Nu när jag läst lite så ser jag att de flesta andra symptomen stämmer.

Hej Ingela!

Uppsök en duktig gynekolog som kan hjälpa dig, ingen ska behöva må så dåligt. Själv får jag hormon behandling för min svåra pms, synarela nässpray och östrogenplåster. Mår mycket bättre när mina äggstockar är utav funktion, lycka till!

Ska ringa till kvinnokliniken och fråga vilken typ av behandling som finns. Var i dag till min läkare och hon bad mig testa att öka dosen bara under de dagarna som jag har pms. Får fundera på det och kolla upp vad det annars finns för alternativ. Mår inte heller bra av att äta så hög dos, blir lite känslomässigt avskuren. Så vill man  ju inte ha det heller.

Nu har jag kört pulver i 4 veckor men under sista veckan börjat gå över allt mer till LCHF.

Har bytt ut vissa mål med tonfisk och majonäs, räkor och majonäs, grädde och brieost har det blivit nåra gånger.

Men jag tror jag att det är lite för mycket kolhydrater i pulvret för att kombinera med LCHF, min viktnedgång har som det verkar stanna av. Dock är det svårt att veta eftersom jag samlar vatten pga. min PMS. Men jag gissar att jag ligger på en viktnedgång på mellan 6-7 kg.

Ska köra slut på pulvret jag har kvar under nästa vecka. Blir ett mål pulver och två mål fakir (utan mejeriprodukter). Ska bli spännande att se vad som händer, förhoppningsvis har jag fått bort vattnet ur kroppen efter den veckan så jag kan få ett bättre mätresultat.

Men är ändå rädd att jag börjar äta mer och mer av LCHF maten så viktnedgången avstannar igen. Men en livlina är då att testa äggmjölk nåra dar för att bryta överätningen. Äggmjölk borde ju va bättre än at gå in på pulvret igen. Vill inte köpa mer när jag väl gjort slut på det jag har kvar.

Jag tror att jag går ner i vikt på fakir bara jag kan begränsa intaget av den och hålla ut nog länge utan mejeriprodukterna, rent teoretiskt borde det fungera. Ska läsa skaldemans GI-noll igen nu för att få inspiration. Första gången jag körde fakir i ca tre veckor så gick jag ju faktiskt ner nåra kilon men de kom tillbaka när jag började öka maten, var svårt för mig att hålla nere maten så pass mycket att det blev en varaktig viktnedgång. Men hoppasnu att jag fått mer erfarenhet av kosten så att jag har ett bättre utgångsläge.

Hoppas du får fram nån lösning av nåt slag =) Att behöva må så där varje månad är inge vidare.

Jag gav en annan tjej tips om d-vitamin mot hennes pmdd-problem och hon har blivit hjälpt av det. Men i hennes fall var/är det mera depressivt varje månad, inte så mycket med kosten.
Och du äter väl d-vitamin fortfarande misstänker jag? Har det kanske hjälpt lite utan att du tänkt på det?

Men det här är ju också ett tecken på att inga människor med samma 'fel' behöver ha samma problem heller.

*håller tummar för dig*

#67 Är ju dålig på att ta d-vitaminet, glömmer av det. Men nu har jag tagit nåra dagar och det känns lite bättre. Ska försöka komma ihåg att äta d-vitamim varje dag. Får nog köpa en sån där dosettask som finns på apotekt Ska också försöka få i mig omega 3 och en multivitamintablett varje dag nu när jag ska gå in helt på fakiren.

#68 Ok =) Ja, ibland kan det vara svårt att få in vissa rutiner, hur bra man än skulle må av att få till dem. Om du kommer igång med d-vitaminet kanske det blir bättre. Och blir det bättre så kanske det blir lättare att komma ihåg att ta dem ;o)

Hej Ingela!

Jag tycker definitivt att du ska köra upptrappning med äggmjölk till att börja med. Du kan ju faktiskt köra äggmjölk rent ett par dagar och sedan börja lägga i en dl stekt köttfärs till lunch och middag. Om du lagar till köttfärs för ett par dagar och har färdigt i kylen blir det ju lika lätt som pulvret.

Eller du kanske redan har börjat med fast föda nu?

# 69 Måste bara säga att jag har ätit d-vitamin dagligen drygt en vecka nu och mår mycket bättre psykiskt, oron och ångesten har släppt   Nu ska jag se till att få i mig tabletterna varje dag.

#70 Jo jag har börjat med fast föda, slutat äta pulvret helt. Har gått över på att äta kaloribegränsad fakir helt utan mjölkprodukter.

1300 kcal/dag. Fördelning 80g protein, 5g kolhydrater och 102g fett.

Är så ambitiös att jag väger och skriver in allt jag äter för att hålla koll. Har sett att jag utan problem får i mig fettet däremot så har jag svårt att få i mig tillräckligt med protein. Så jag funder på att komplettera med rent proteinpulver eller så hittar jag ett sätt att äta så jag kommer upp i rätt proteinnivå.

Är mätt och belåten på denna mängd nu eftersom jag ätit pulver ett tag och krympt magsäcken. Tänkte att jag ska va noga att inte börja äta mer genom att hålla stenkoll. Förra gången jag körde fakir så var jag nybörjare och sugen på att pröva allt som plötsligt blivit tillåtet och började öka mängden mat eftersom.

För en månade sen hade jag inte kunnat tänka mig äta så här och väga och räkna ut. Men det har hänt nåt under de här fyra veckorna på pulver, min motivation och ork har kommit tillbaka. Nu känns det enkelt att väga, mäta och äta maten. Ska också försöka äta äggmjölk, har beställt kokosfett idag som jag tänkte använda till det.

Så jag väntar med spänning på resultat

Bra jobbat säger jag!

Tack Maia Ska också tesa göra soppa på äggmjölken efter ditt fina tips.

Så duktig du är. Det är nog bra att få lite koll på hur man äter.

#71 Härligt! =)

IngelaZ

Hittade den här tråden när jag sökte på Camebridge. Är så nyfiken på hur det gått för dig?