Kanelkärlek - något som jag associerar med mamma, jul, bakverk och godis, omtanke och värme.

Midvinternatt - låter sammetssvart, gnistrande stjärnor, öppen spis, mysa inomhus, tända ljus och igen kärlek, närhet och omtanke.

Bris - mjuk, svalkande, smekande. Ett ord som ligger bra i munnen.

Älv - låter så mycket friare, vildare än "flod". Fast det definitionsmässigt är samma sak. (gömmer sig för norrlänningarna som ev tar illa upp)

Solvarm - tycker det låter så vansinnigt skönt.

"smälter" är ett favoritord. Låter ju så underbart! Snön smälter… Det smälter på tungan…. jag bara smälte för honom… osv!

Choklad är (tyvärr) ett ord jag älskar. Det rinner till i munnen bara jag tänker på ordet!

"Missvisande" är ett annart ord jag verkligen gillar, använder det så ofta jag kan där det passar in!

glimra - som stjärnor och rimfrost i alla julsånger

nymornad - utvilad och glad och fortfarande lite varm och pömsig

kangroa - jämtska för harkrank, eller möjligen långbent spindel. Min mormor använde det och jag gillar ordet

#1 Flod är tamt för att det är ett lån från plattyskan. Har du tänkt på att alla inhemska vattendrag heter något på -älv eller -å (som också betyder vatten…)

#3 Nå det förklarar ju saken! Det borde jag ha koll på ju.  Uppsaliensare filosoferar…

Sammet. Det hörs hur mjukt det är.

kulingvarning låter roligt, även om själva betydelsen inte är så kul för de som drabbas 

#3 Är det "kångero" du menar med det jämtska så betyder det spindel. Alltså vilken spindel som helst. Möjligtvis skulle man kunna stava det "kongero".

#7 Kan säkert skrivas så. Hon uttalade det i alla fall KANG-rou-a, med betoning på både första och andra stavelsen, nästan norskt lät det. Och hon använde det för både harkrankar och spindlar. Men mormors familj var från området mellan Kall och norska gränsen, så det kan ju säkert vara mikro-dialekter involverade. Eller att hon bott i Mälardalen sedan 1940-talet.

Då är det samma ord vi menar förutom att hon hade ett a i stället för å/o. Uttalet är tydligen destamma där hon bodde som i Krångede där jag bodde.

Hur benämnde din mormor "stege", alltså den man klättrar på för att komma upp?

#9 Minns inte just det ordet. Många jämtska ord har jag snappat upp, men inte allt. Och jag fixar fortfarande inte att vicka tungan rätt i det riktigta blöta L-ljudet.

#3 Tänker på makens ord för harkrank - "skankerunk". Vet inte om det är dialekt från Sundsvall eller möjligen Skellefteå (där han gick i skola), eller om det helt enkelt är ett "hitta-på-ord" som bara hans familj använder. Roligt ord är det i alla fall!

Just nu sitter jag med mitt examensarbete och inser att jag hela tiden skriver såna ord som jag gillar, typ oöverstigligt, trafikantslag, längdangivelse. Gillar tungvrickarord och ord som är på gränsen till "hitta-på-ord" men fastnar minst lika lätt i byråkratiska formuleringar. Tror det har att göra med att jag inte använder svordomar och andra kraftuttryck - byråkratiska ord har lite mer dignitet än det vanliga tugget.

För övrigt har jag för bara nån vecka sen kommit ihåg den superbra funktionen i Word som gör att man kan hitta synonymer till ord man skrivit. Gillar inte alltid Word, men där är en riktigt användbar funktion!

Frukost, blir mitt ord. Och vårmorgon, sommarmorgon, blå timmen, gryningstimmen.

blå timmen var nåt helt nytt för mig! Vad innebär det?

Mina favoritord är västgötska dialektord, inte för att de är vackra utan för att de är så praktiska. Kôvet, kôvna, döven…Kövnar gör man när det är åskvarmt ute och är man dôven så känner man sig hängig. Musselskal är ett vackert ord. Drivved likaså. Annars fastnar jag mest för citat och då är det ju en kombination av ord…

#14 Hmmm, citat…. kanske en helt ny tråd?!

Åh, jämtländska ord är ju favoriter även för mig!

Shäga = stege

Huskut = väldigt

fjärd = bråttom

tullmeis = tok

huvvaligen = usch då

kärut = manlig

gålagöuk = ngn som springer runt hos folk, i stort behov av umgänge

Osv osv… ÄLSKAR Jämtländskan! (är ju åxå ursprungsjämte…)

#11: Känner inte igen det ordet för harskrank (som jag säger) från Sundsvall och då har jag ändå bott här i hela mitt liv.

#13: Blå timmen hade jag för mig var strax innan det blir mörkt och när jag slog upp det på Wikipedia så stämde det! :-) 

Återkommer med favoritord när jag fått fundera lite…

#16 huvvaligen är en höjdare att använda!!

#17 tackar för förklaringen av blå timmen! Skankerunk är kanske troligast ett hittapåord trots allt om du då inte känner igen ordet - men erkänn att det är ett snyggt ord som ligger gott på tungan!!

Mitt vackrast klingande ord är JUBLA.

Jag har lappar uppsatta där det står JUBLA OFTARE, och jag blir glad så fort jag får syn på dem.

För den som gillar citat, finns det en tråd här!

F.ö gillar jag det norska ordet för fjäril: sommerfugl

# 3 Spindel uttalas: "kangero"  på junsele dialekt!

#20 Tack!

Nu kom jag på ett som jag har börjat gilla mer och mer: FLÄSK!

Det ligger ju så bra i munnen! Särskilt om man har Sundsvalls-L och Sundsvalls-Än 

#10 - det kakuminala l-ljudet påminner om det retroflexa "rd" i t.ex. "bord". Säg "b-rd-öt", "f-rd-aska", "f-rd-ytta" och så vidare, så är du en god bit på väg.

Mitt bidrag till tråden är "slasktratt". Det har tillräckligt många konsonanter för att funka som ett invektiv, utan att det är det i själva verket. Men prova att säga: "Men din förb*****e slasktratt!" till nån. Det funkar!

# 9 - är det 'schaga' du är ute efter?

Oomkullrunkelig är ett riktigt tungvrickarord enligt mig

sumprunkare är också ett kul ord att skoja med tonåringar med.

Och filfras är ingenting man har i frukosten…

En kittelflickare det bor i staden

han kittlar flickor mest hela dagen…

Kom på att jag gillar ordet baggböla också, fast det vrickar jag inte tungan på ;)

Mitt favoritord idag är BARFOTA - för det har jag varit, i varm sand

Ja "barfota" låter härligt! Men uppåt i landet har vi bara kommit till "sädesärla", det är också ett favoritord för mig.

#31 Ha förtröstan
En dag smäller det till och sen kan man gå utan strumpor och skor

:) Oh jaaa, jag älskar våren, mer än sommaren… men just barfota i lagom solvarm sand *mmmmmm*

Nepp ursäkta… nu föll jag ur tråden…

#32 Förtröstan… det är inget dåligt ord det heller!

Pömsig är ett roligt ord som använd alldeles fel nu för tiden… Den egentliga betydelsen är "sexuellt utmattad" Hihi!

#34 Nej, det har du rätt i. Använde det nog slentrianmässigt (DET är i alla fall inget särskilt vackert ord) men nu fick din kommentar mig att stanna till och känna. Tackar!

#36 Och särskilt om man uttrycker sig lite ålderdomligt: "hav förtröstan".

Hav…

förtröstan…

#35 Och vem har sagt att jag inte använde "nymornad och pömsig" i dess ursprungsbetydelse? 

Välälskad är också ett fint ord.

Smultronstrå!

# 38 lysande svar!!! Dessutom sa jag ju inte att du använde ordet fel utan var väl mera att många gör det… Hihi! Det har väl hänt att man varit nymornad och pömsig nån gång då och då…

Kongro eller med lite diftongsväng på första o:et sade vi i norra Jämtland. Och för harkrank sa vi schängelmy (svårt att skriva fonetiskt)

Och bildspråk för några småfåglar: korntjyv och spichetejta för gråsparv och talgoxe (späcktita) 

Morgongåva tycker jag är vackert och då ska man absolut inte säga morron-, utan just morgon-. Och sommarvind, gosekram, mirakel som jag kallar mina barn fortfarande, soluppgång och älskog.

#41 Hah, korntjyv och spichetejta känner jag igen för precis de fågelbordsbesökarna. Min jämtska är dock extremt passiv, jag är andra generationen upplänning och fått skola bort min egen stockholmska dialekt.

Jag gillar att använda ord som inte finns, men som borde finnas.

Färst - får, färre, …? Finns på t.ex danska, men inte SVenska.
Tymplig, måste ju ha funnits en gång i tiden som motsats till otymplig. Det är ett riktigt användbart ord i alla fall.

Sedan har jag inte kommit på vad man ska säga: En hund är rädd men ett rådjur är rätt??? Eh nä.

/LO

Jo, i Uppland där också Täby ligger har jag idag sett första "sommarfågeln" dvs sedesälan (läs högt).

Ultraljud är det finaste ordet nu  (brorsan ska bli pappa för första gången)

Ull är ett ord som jag gillar. Och marsvin förstås.

#44 och på norska betyder "sommerfugl" fjäril. Vackra ord båda två.

Har skrivet ordet så många gånger de sista dagarna, så jag måste bara skriva det här.

Möjliggöra - visst andas det hopp?!

Hen! Könsneutralt har aldrig känts så hett!

Annars Midsommarnattsdröm

Ordet enhörning har jag alltid gillat.

Även Timjan och kvitten

Fler ord som borde finnas:

En fiskmås--->fler fiskmöss

En lök---->fler löcker

Underliga böjelser:

Lärarinna - Lärarann - Lärarunnit

#52 *asg*

Sölskreen= ligger mig närmast nu, eftersom det är ordet för ont i kroppen, stel å muskelvärk…Jag är sölskreen idag oxå…

Ah, en hälsingska. Sölskreen - finns det i fler dialekter?

Midvinternatt. Gnistrande snö. Snökristall. Gnistra. Glimma. Isros. Iskristall.  

Ja, nu kom jag inte på fler, men åt de hållen gillar jag, kalla, vintriga ord. När jag ansökte om stamnamnet var det bara vintriga teman. De avslogs alla t.ex. S*Isrosens (grattis till dig som innehar namnet, har ju sett sedan att det redan var upptaget). När jag övergick till nya ansökningar och då om våriga teman istället, då godkändes det direkt.

Vintriga ord, lite friskt kyliga, har alltid tilltalat mig extra, ända sedan jag var barn.

#55 Ja, Enånger kar…Å du oxå då förstår jag, är en hälsing..

Vet faktiskt inte om det finns i fler, inte i Jämskan i varje fall..Jag är född jämtländska..

Månskensnatt… när fullmånen lyser så klart att det är skarpa kanter på skuggorna… då är det skönt att gå i skogen utom räckhåll för gatlampornas ljus… och bara existera i nuet…

Geschmacksverstärkerung…

Dels är det tüskt, dels säger detta långa ord en hel del om vad det innebär om det finns med i något man tänker äta.

Ordet ligger fint i munnen, men inte innebörden av det! 

Smakförstärkare. Glutamat m a o.

Kram!

Jag har alltid roat mej av att använda allehanda ord lite här o där, ibland påhittade ord o andra fall riktiga ord men på "fel" ställe. Här är några exempel:

Plättsmet, kvastskaft o såskopp=nån som är lite.. hmm… knäpp… :-)

Spjällsnöre, Drygskåp =Nån som är lite stöddig o märkvärdig

Favoritord har jag så många men ett exempel är: Bisi skryttå (svårt o skriva så man kan uttala det rätt):-) Det är ett ord från Finlands svenska Sibbo i Finland, där har dom en hel drös med roliga ord.

Asfaltsplattatillare!

Ett ord jag kom på själv en gång när jag inte hittade ångvält. Och det säger ju i alla fall vad det är tycker jag.

Hej! Här en gotlänning:

Vi har uttrycket "i jåns" alltså nyss som folk brukar reagera på. "I netres" förliden natt är också ett vackert uttryck, likaså "ettaminatti" = efter midnatt. Unggfull = dräktig, löigdalar = skratttgropar, greinstinn= full i skratt. "Ordflaug" är lite skämtsamt uppfunnet för att beskriva ord som flyger, en fax.   

Annars är jag väldigt svag för norskans "har du det travelt?", alltså har du mycket omkring dig/mycket jobb?" 

Morgongåva är vackert också! Det kommer säkert mera.

Någonting som är vackert både rent visuellt och i ordform är vargmåne.

#61 Och vad betyder då bisi skryttå?

Vargmåne var vackert ja.

Lyskraft, tussilago, syrenberså, längtan, tröst

och

tolerans, antirasism, utan gränser, solidaritet, framtidstro

Nu blev jag politisk, men jag gillar dessa ord.

jordgubbssaft i syrenberså…. får man verkligen tänka på sånt på den här sajten?

examensarbete tycker jag är ett fint ord, eller vad tycker du Tina??? hehehe

körsbärsblom
äppelträdsdrömmar
kjesa

(Märks att det är vår i trädgården…)

Stolpapäror = pommes frites i göingsk översättning.

#69 Fyyyyyyyyyyyyy vilket hemskt ord!!!

Bara ingen säger u-ordet nu…

Bokskog. Det är vackert, speciellt nu på våren.

Tamburförlamning,  tycker jag är ett roligt ord som passar perfekt på dem som aldrig kan bestämma sig för att gå hem trots att de har fått på sig ytterkläderna och står och hänger i ytterdörren i all evighet trots att sportnytt just har börjat på tv'n.

#74 *Asgarv* Den var bra.

Tröskelglömska, tröskelglömmare är också något vi känner igen. Man går in i ett rum för att hämta eller ordna något men så fort man passerar tröskeln så är det puts väck. Enda sättet att minnas är möjligen att gå tillbaka till utgångspunkten.

#69 examen är fint, men ex-jobb ger mig rysningar…..

Digitaldemens… När man har allt i mobilens minne istället för sitt eget.

#77 Jag lider av klockdemens istället. Jag kan stirra på klockan (framförallt en som ej är digital) hur länge som helst utan att fatta vad klockan är.

Hehe, känner igen det där… Har slutat med klocka helt istället…

#65 Bisiskryttå, betyder ungefär…gubbstrutt, fast på ett "snällare" sätt.

Man kan säga det "kärleksfullt" alltså. Hmm…svårt o förklara…

syrenberså är ett fint ord som rymmer mycket mys från barndomen =)

sommardag är ett vackert ord

trampdyna!

vet inte varför dock..

Oj så många vackra ord…håller med allahopa!

Blå timmen, den tid på dagen då det fortfarande är för ljust för att ödsla m ljus men för mörkt för att kunna se att göra ngn nytta. Tiden man vek åt sagor o berättelser…

Älv är älv o bör så förbli…floder har de i Amazonas o hör sedan!

Vi säger samma sak om harskrankarna fast lite mer åt; kanger´oovla.

Just nu gillar jag "tjidevipp" fast det finns väl inte i ngt Lexikon. Det säger iaf pippifåglarna i trastboet utanför fönstret i vardagsrummet där jag just nu sitter.

Kattunge är inte heller så dumt…

näktergal, koltrast och sidensvans
(De sistnämnda kommer i rosa flockar på vintern och äter rent på fruktträden)

Monsun, mistral, vindil, stormöga.

Akleja, ärveros, ögonfröjd, citronmeliss, rallarros

Jaha, jag tycker att "äkta hälft" är ett fint ord, känns som om man hör till hos någon.

#86 "Äkta hälft" är fint, min brukar kallas "min hulda make."

Och "respektive" är ordet för de partners när man inte riktigt vet om de är ihop, sambo, gifta eller något. Som i "Anna med respektive kommer på fika."

Jag tycker "äkta hälft" känns kramigt.

kram är inte så dumt som ord räknat! Ja även IRL också!

Nr 79, har kanske chronometrophobia…. eller kronometrofobi pa svenska blir det väl? (att vara radd for klockan…)

Jesus är mitt absoluta favoritord/namn =)