Kolhydrater iFokus

Kolhydrater

Etikett: övrigt
Läst 5818 ggr
DaMum
0

För ett år sedan kom en ängel hem till mig!

Hej!

På begäran berättar jag nu denna sanna historia ur mitt liv.

För c:a 1½ år sedan, var jag så bottenkörd som en människa kan bli. Jag var gravt överviktig, ensamstående med en dotter som har celiaki och ADHD. En vuxen dotter som jag blivit fråntagen ansvaret för när hon var 17 år, och som bott växelvis på behandlingshem och växelvis vårdats inneliggande på psyk med elchocksbehandling och litium.

Själv gravt fysiskt handikappad. Dels p g a övervikten, men även p g a artroser, smärtor, reumatism, Dercum, migrän m m.

Absolut inget socialt liv, för ingen orkade med oss. Inte ens vår närmaste familj orkade. Den enda som ställde upp var min gamla mamma - idag 81 år.

Där befann jag mig, och satt väl mer eller mindre och väntade på döden. Ja, jag t o m bjöd in döden tror jag.

Men någonstans inom mig fanns väl en liten gnista i alla fall, så förra hösten tog jag tag i mitt liv igen med krafttag och påbörjade en av många bantningskurer. Denna gång med hjälp av "Du är vad du äter"-metoden.

Herreminje, vilken stress! Ena veckan var det Ayur Veda-kost, andra veckan var det Yin och Yang-kost. Jag for som en tätting till butiken i min permobil och handlade quinoa, tamarind, mungbönor, groddar, frön, dinkel, finkel, pinkel….BLÄH!!! Och så fettskrämd, så fettskrämd!

Varannan vecka levde jag på Naturdiet och vatten.

Resultatet kom efter c:a 2 månader. Då hade jag GÅTT UPP ÄNNU MER I VIKT!!!

En bekant till mig som driver ett hälsocenter, började prata med mig om fett. Om kokosfett och om att äta färre kolhydrater. Jag trodde hon skojade så klart. Men några namn hon nämde hade ändå etsat sig in i min hjärna; Skaldeman, Litsfeldt och Dahlqvist.

Så jag gick hem och googlade och hittade SKATTER!!! Köpte böcker och läste bloggar och blev för första gången i mitt liv både lugn och förbannad, men framförallt fick jag en otrolig AHA-upplevelse! Jag förstod direkt alla samband. Både de rent biokemiska, men också de socioekonomiska och politiska, som tyvärr styr de allmänna råden.

Fjällen föll från mina ögon! Och snart började vikten falla från min Kebnekajseliknande kropp också!

Men så hamnade jag i beråd. Jag radade ju  upp alla mina besvär och bekymmer rent hälsomässigt och socialt här ovan, men även ekonomiskt satt jag illa till. Med Kronofogden hängade i hälarna, utmätning på min redan klena sjukpension, en handikappad dotter och skulder som jag aldrig kommer att kunna betala av under min levnad, rasade plötsligt allt. Jag hade helt enkelt inte råd att köpa mat! Vi skulle bli tvungna att återgå till flingor och gryn och bröd och skit.

Jag var förtvivlad.

Skrev av mig min ångest och sorg här på forumet, och var verkligen en kverulant (nu skäms jag faktiskt…). Men jag fick bara stöd och peppning härifrån, och ni alla har varit och ÄR, så goa, så goa och underbara.

Och…! Den 14/2 2007, på Alla Hjärtans Dag förra året, kom en Ängel över min tröskel! Det var gulliga, underbara Margereta som kom och förärade mig gåvor och hjälp och tröst och stöd i många former.

Jag, som inte precis varit bortskämd med att få något i livet, utan att själv antingen få tjata mig till det, eller att "förtjäna" det, blev ju helt knockad förstås!

Så mycket kärlek, så mycket godhet! Till MIG??? Feta, äckliga, jobbiga DaMum? Den vidriga kvinnan som inte förstod varken sitt eget eller sitt barns bästa! Den dåliga mamman som blivit anmäld till sociala myndigheter av både skola och BVC, och som bevisligen inte kunde ta hand om sitt äldsta barn, fick hjälp av människor som brydde sig om henne!

Wow…! Fatta…! Detta ÄR stort!

Så blev jag vän med Margareta, och räknar henne idag som en av mina allra närmaste och goaste vänner! Och jag har haft förmånen att få träffa hennes son, yngsta dotter och hennes trevlige man också. Utan att säga för mycket, så kan jag intyga att både jag själv och min lilla dotter älskar att vara med dem och hos dem.

Och med övervunna svårigheter, kommer också styrka. Jag blev stark av att bli sedd och bekräftad och få ta emot så mycket kärlek. Och då blev jag också öppen för nya intryck och nya kontakter.

Här på forumet blev jag närmare bekant med en underbar tjej, och vi började maila. Mailandet växte och växte, och vi upptäckte båda hur lika vi är i värderingar och livsåskådning.

Hon besökte mig i maj förra året. Och då kände jag att jag hittat min syster! Min lillasyster och min storasyster! Den som jag saknat i hela mitt liv!

Den vänskapen har inneburit så mycket för mig. Idag bor hon här i Stockholm, och hon är kontaktperson för min lilla dotter. Hon har också fått mig att börja våga göra saker. Åka buss, gångträna, längta, drömma, VILJA!!!

Jag har varit bunden till min el-moppe i så många år, att mina ben nästan förtvinat. När Margareta kom hit för ett år sedan, kunde jag inte gå och öppna dörren. Nu vill jag inte se åt min permobil längre, och tar vara på varje ögonblick jag kan för att gå och stå och träna.

Så vändningen - den RIKTIGA vändningen, kom med Margaretas inträde i mitt liv. Hon fick mig att inse att det faktiskt finns godhet och solidaritet, även i vår kalla och hårda värld.

Nu planerar jag och bästa vännen en gemensam semester i sommar, med båda mina döttrar. Och till hösten… till hösten… då ni, då ska DaMum VERKLIGEN spänna sin båge! Då ska jag till ett annat land och gå på en operaföreställning och se min absoluta favoritsångare (som jag nog är lite kär i…Generad ) och jag ska ha på mig en underbar, varmt brunröd klänning i chiffong och jag ska SKRIDA in och jag ska banne mig vara VACKER också!

Min startvikt när jag började med LCHF var magnifika 187,6 kg. Men för en liten tid sedan hittade jag ett viktkort från 2004, då jag var med i en bantningsgrupp på min vårdcentral. Där stod faktiskt 195 kg…

I morse visade vågen 155,1 kg. Det går åt rätt håll.

Men med tanke på det förestående operabesöket i höst, vill jag ju förstås gå ner minst 50 kg till…

Sist men inte minst; TACK MARGARETA!!! Och tack alla ni andra. Jag kanske inte skriver lika mycket nu som i början, men jag är här, jag läser och jag tänker på er alla och håller tummar och tår för er som kämpar och jag gläds med er som lyckas.

Tillsammans är vi starka.

Jag älskar er så mycket!

KRAM!!!

Besika
0
#1

Vilken fantastisk berättelse! Du är en stark människa, och kommer att lyckas med dina mål. Härligt att du har något så roligt att se fram emot (operan). Och tack för att du delade med dig! Kram!

Margareta
0
#2

Hjälp DaMum - jag kan inte riktigt ta emot allt detta.
Det blev så mycket på en gång.
Generad

Det som också måste sägas är hur mycket Du och din yngsta dotter har tillfört VÅR familj - det är inte precis enkelriktad kommunikation vi håller på med.

Jag minns så väl den kvinna som satt orörlig i soffhörnet när jag kom första gången och det är knappt jag trodde mina ögon - när samma kvinna kommer nerför en läktartrappa efter att ha sjungit solo i den kyrka vi besökte och detta mindre än ett år senare. Vi har ju träffats många gånger under året - så jag har sett den stegvisa förändringen - men det blir så påtagligt för att vi igår firade vårt 1årsjubileum som vänner "på riktigt".

Det är sådana människor som Du - DaMum - som gör att jag orkar vidare med det här projektet. Det är då jag förstår hur mycket KiF kan betyda för den enskilda lilla människan.

Jag får så mycket uppmuntran hela tiden - det är många medlemmar som både PM:ar och skriver här i forumet.

Det är bara att gläjda sig och fortsätta!

Numer pensionär i Nynäshamn

fetknopp
0
#3

Jag misstänker att det inte bara är DaMum som har dig att tacka för väldigt mycket. Kyss

Margareta
0
#4

Tack fetknopp - jag har förstått att det är så - det dyker upp små trådar och PM tillräckligt ofta för att jag måste inse att det här forumet blev en hit - det två år sedan jag började fundera och 1½ år sen jag verkställde och det blir bara bättre.

Detta beror ju på alla fantastiska människor som vill en väl. Som tur är finns det några andra också - annars hade man väl trott vi var i himlen redan.Flört

Numer pensionär i Nynäshamn

ebet
0
#5

Gråter Vad fiiint, jag blev så rörd! Tack för berättelsen

kickelina66
0
#6

Vilken fantastisk berättelse. Jag började gråta när jag läste. Vilken resa du gjort. Du är och har varit jätteduktig. Tack för att du delar med dig av din historia.

Margareta
0
#7

Kolla vilken bra reklam Google lyckades få till! Grattis Google!

Numer pensionär i Nynäshamn

Mona-Stina
0
#8

Reklamen växlar hela tiden men jag har sett att dom har med både kokosolja och stevia.

Tack DaMum för din historia. Jag önskar att jag någon gång fick höra dig sjunga.

greensis
0
#9

Fin historia, daMum. All tur och ork framöver.

Fabricati diem, pvnc!

tamari
0
#10

En otrolig berättelse. Satt med tårar i ögonen!

Du är en stark person DaMum och lycka till i fortsättningen!

Nillas
0
#11

Skickar en björnkram till dig!

Kan bara hålla med om att du måste besitta en otrolig styrka och tänk vilken tur vi har som får del av den här!

Mervi
0
#12

Här sitter jag och tårarna rinner, jag har ju varit med och följt dig och din dotter här på sajten och blir så tagen ändå. Det är så härligt att läsa detta och veta att du mår så mycket bättre idag.

Margareta är en enastående kvinna som engagerar sig i så många saker, en klippa som driver sajten och finns till

Tack för din berättelse DaMum.

Lynxx
0
#13

WOW! Glad

Ännu ett bevis för att det är som mörkast strax innan gryningen.

Änglarna finns där hela tiden & visar oss den rätta vägen med subtila tecken - tyvärr så ser vi dem inte för vi e så upptagna med annat 24 timmar om dygnet.

Inte förrän vi ligger på botten av gropen & inte kan komma längre ner så gör de ngt radikalt & skickar ngn som hjälper oss handgripligen. Att Margareta kom e inte ngn. slump.

Det är inte av elakhet som de väntar så länge - utan för att vi skall lära oss ngt. riktigt grundligt - så att det sitter som berget i forts. Tuffa läxor - minst sagt - men det är för vårat eget bästa i förlängningen - det är så vi mognar som människor.

Visst e de enkelt med facit i hand - inte sant?

Att glida igenom livet på en räkmacka å få allt serverat lär oss absolut ingenting. 

Så - Grattis DaMum - du har gjort din läxa. Nu gäller det bara att gå vidare - å ja tror inte att du någonsin glömmer det du lärt dig - hur vacker du än må bli framöver. Flört

Margareta
0
#14

Ni har väl sett denna vackra kvinna på hennes egen blogg?

Numer pensionär i Nynäshamn

BitteS
0
#15

Visst är det väl underbart att se vad människor kan växa av att få bekräftelse och vänskap. Jag är glad för din skull DaMum, att du nu har kraften och viljan att gå åt rätt håll. Jag hoppas dina barn känner sig lika starka som du. Mår du bra så mår de säkert bra också.

Du har alldeles rätt i att man för det mesta hittar svaren på sina frågor på detta forum. Här finns alltid en utsträckt hand som stöd när man vacklar. För vacklar det gör vi ju alla rätt vad det är. Och med det rätta stödet är det mindre jobbigt att resa sig upp igen och fortsätta vandringen.

Jag sänder också ett varmt "Tack" till alla här som delar med sig av sina erfarenheter och goda råd.

Marylojs
0
#16

Jag blev helt tagen av din berättelse. Du har verkligen en otrolig förmåga att uttrycka dig, både talets gåva och skriftligen. Sitter här med tårar i ögonen…

Kram!

Fnyfniken
0
#17

Jag sitter här och lipar faktiskt.

Misery loves company, det ordstävet passar verkligen på ditt "förra" liv. Det ena ger det andra, om man säger.

Vilken seghet du visar på, DaMum! Att lyckas komma tillbaka när allt varit så jobbigt.

En fråga nu, mår din äldre dotter bättre, nu? Jag menar om hon ska med på resa och allt. Äter hon också LCHF? 

Alltså, din livssaga är bara en sån otrolig inspiration för alla. Jag hoppas att du kan njuta av operaföreställningar innan du gått ner 50 kg till, också! Till och med i röd schiffong!

Theresa

molana
0
#18

Håller med Er övriga att det är en fin berättelse.Ängeln inte att förglömma som håller ihop detta forum både dag och natt.

Hoppas att Era resor blir lyckade både i sommar och till hösten.

Kramar till Er.

DaMum
0
#19

Ja, nog är det mörkast innan gryningen alltid…

Precis som ni säger, så har detta gett mig så mycket lärdom, och det kan man aldrig få för mycket av. Jag är glad och känner mig priviligierad på så många vis.

Även om jag inte går ner ett enda gram till, eller om mina fysiska hälsa inte blir bättre än så här, så är jag supernöjd! Jag mår 1000 gånger bättre nu än för 1 år sedan, och det är tillräckligt.

Jag kanske ska lägga till att alldeles nyss la jag om mitt bensår, och gissa vad… det är borta!

Puss på er!

Margareta
0
#20

Oj - det var ytterligare en rolig nyhet - så länge som Du slitit med detta bensår…Kyss

Numer pensionär i Nynäshamn

bluegoose
0
#21

Tack för din underbara historia DaMum - du är fantastisk.

*kramar*

Lynxx
0
#22

Hmmm…. har'u slarvat bort bensåret!? Va ska fabbo doktorn säga då? Förvånad

ebet
0
#23

FörvånadSkrattande

Mervi
0
#24

Så skönt att såret är puts väck. Hoppas det aldrig mer visar sig.

Mona-Stina
0
#25

Inte ens den minsta lilla babianröv kvar?

batman
0
#26

Tack för en härlig berättelse!Kyss

MaMaMade
0
#27

Du är stark DaMum…låt ingen påstå ngt annat!

Maggan är super som orkar m detta numer otroligt omfattande forum…heders!

Ungarna undrar om jag är sjuk…*snörvel*! Gråter

   Pyss i kram på er!      Kyss

mumsan
0
#28

Kram på dig DaMum och tack för din öppenhet och kärlek du ger här.Flört

Tack även Margareta för att du finns här för oss. Skrattande

fru-kryss
0
#29

Kram. Jag blir GladGladGlad när jag läser om dig.

EvaB
0
#30

Kram till dig DaMum och till MargaretaGlad

Paddan
0
#31

Kan bara hålla med alla här !

Otrolig livsglädje som du kan förmedla till oss alla! TACK!

En än gång visar det var mycket vi behöver varandra speciellt i svåra stunder! 
Vi behöver alla änglar som låter oss lyfta från gamla mönster och tankesätt! Därför är det så viktigt att vi delar med oss så här på forumet. Alla hittar vi nåt som vi kan relatera till.

Tack till ALLA!

Brynhilde
0
#32

Du ÄR redan vacker, DaMum. En vacker kvinna med en vacker själ.

Ser du att jag tappat nåt kilo... låt det ligga...

krasivis
0
#33

Tack för att du berättade din historia! Jag blir alldeles rörd av att läsa alltihop! Lycka till i fortsättningen önskar

Elisabet

Tombola
0
#34

Skaldeman "skryter" med att ha gått ned ynkliga 60 kilo,,,

Du är på god väg att klå honom rejält och jag hoppas du kommer att inta positionen som LCHF-rörelsens främsta galjonsfigur när det gäller viktminskning.

Nu är det vår på gång och då går det ännu lättare!

Wiland1
0
#35

Finns inga ordSkrattande.  Fortsätt kämpa på!! Du kommer att lyckas!!!!

Perla
0
#36

DaMum och Margareta

Jag blir alldeles varm om hjärtat och sitter här och ler mot skärmen när jag läser om er vänskap. Härligt! :) 

Ett stort tack för att ni finns och delar med er till oss andra.

Karin20
0
#37

Säger som föregående talare, det finns inte tillräckligt med ord DaMum. Du är helt unik och jättehärlig!

//Karin

Hanveden
0
#38

Kram DaMum! Gripande berättelse inte ett öga är torrt…

Kan riktigt se dig göra ett "svanhopp" i bassängen nu när du har fixat bensåret också…

Visst kommer du att fixa många kilon till innan du åker på din resa till "din" operasångare…

Skulle vara roligt att höra dig sjunga någon gång också kanske på någon träff med andra inom Kif…

Med LCHF hälsningar  Glad .

Ulf-S
0
#39

Inspirerande läsning, verkligen!

Och det är sant att det alltid brukar vända uppåt förr eller senare, hur mörkt det än verkar och hur jobbigt det än är. Även om man känner att livet är över.

 Kyss

magma
0
#40

Är bensåret borta nu?! Fantastiskt! Det har du slitit länge med, vad skönt att det läkt!

Jag håller med Brynhilde, du är redan en vacker person. Jag blir alltid glad när jag ser dig på din Avatar, vilken utstrålning du har, och vilken kämpaglöd! Tack för berättelsen, du skriver alltid så att det griper tag om hjärtat. *kram å pöss*Kyss

Pasi
0
#41

En underbar berättelse som man blir glad av!Cool

stellina
0
#42

Underbar berättelse! Du är verkligen speciell!! Har alltid tyckt så mycket om dig. KRAMAR!!!!

Margareta
0
#43

Även jag får tacka alla för mycket uppmuntran - det är sådant som ger energi tillbaka.Generad

Numer pensionär i Nynäshamn

DaMum
0
#44

Hej alla!

Sitter här på kvällskvisten efter att ha haft en servicetekniker som driver ett eget dataföretag på besök.

Han skulle hjälpa mig att installera trådlöst nätverk. En baggis sa han.

Hahaha!

Vi har haft en dataingenjör från IBM här, och en IT-tekniker. Båda gick bet. Nu SKULLE det ordna sig!

Men icke… något är tydligen fel på modemet, men killen som var här i kväll gjorde något med en hompajompagrejsimojsare som jag ska dra ur i kväll och sätta in i morgon… eh… öh… Och funkar det inte då, så MÅSTE jag beställa nytt modem från ComHem.

Jaja.

Hur som helst, ni ger mig så mycket uppmuntran allihop och kunde jag så skulle jag flyga runt (eller svanhoppa kanske) och ge er goa kramar, var och en!

Ni får dem genom cyberrymden i stället!

Margareta, du är värd all uppmuntran och uppbackning i världen! Utan dig satt inte jag här nu, varken fysiskt eller som KiF-medlem. Du vet att din insats i mitt och allas våra liv är ovärderlig.

Tack! Kram!

DaMum
0
#45

PS

Fnyfiken! Du frågade om min äldsta dotter, och jag har glömt att svara, förlåt!

Tack, hon mår mycket bättre nu! Hon har en liten tvåa och hon pluggar och tänker börja jobba efter sommaren. Visst har hon lite ups and downs fortfarande, men hon tacklar dem otroligt bra.

Hon äter också LCHF sedan i somras, och har gått ner en hel del. Tyvärr har hon ett gravt sockerberoende som fäller henne ibland, i synnerhet om hon har en svacka. Men sen är hon uppe på banan igen och jag vet att hon fixar det här.

Tack för ditt intresse! Stor kram!

Monsun
0
#46

Da Mum - du är fantastisk och jag är glad över att få följa dig på din resa! Jag lär mig jag med!
Kram!

PS - vem är operaälsklingen?

Magsan
0
#47

Sååå rörd jag blir av denna berättelse. Du är fantastisk DaMum, kram på dig och lycka till med fortsättningen .. och kram till Margareta som är en så fin medmänniska.

andreas0
0
#48

Vilken härlig historia. En sådan historia gör en verkligen motiverad. Du har en otrolig styrka, och i och med att vi får ta del av din historia blir vi alla starkare.

Tack för att du delar med dig, och lycka till med med dom fortsatta hälsoförbättringarna.

Tilda-T
0
#49

Här sitter man på fredagkvällen med först gråten och sen smilet i nyllet  och anledningen till det är du DaMum.

Hoppas verkligen att du får ett svanhopp i bassängen och en träff med din älsklingssångfågel vem han nu är?  Fint jobbat och lycka till med fortsättningen på din fantastiska resa Damum! Du har alla möjligheter att bli vår reklampelare nr 1.

OBS! Kom ihåg att hålla oss uppdaterade, vi är ett nyfiket släkte, kom ihåg det?

Det enda man ska ångra är sådant man inte har gjort!

Medlem
0
#50

Alltså jag har inga ord som beskriver mina känslor just nu. Du är stark och din berättelse är så rörande, sitter med tårar i ögonen och känner mig glad att det finns hjälpsamma människor som stödjer sina medmänniskor.

Stor kram till dig DaMum och kram till Margareta för den människa hon är. Ni är underbara.

Skogiz
0
#51

Även en skogslufs som jag kan ha gråten i halsen. Damum, du ska veta att det är dig jag hänvisat till senaste halvåret eller så om jag måstat visa vad LCHF kan göra för en människa. Jag önskar att mina släktingar (4 sist jag kollade) sett vad som går att åstadkomma utan en stympande operation. 

Jag är också så oändligt tacksam mot Margareta och för all del SS Skaldeman +Dr. Dahlqvist också. Bara för att dom ställt sig upp och sagt sanningens ord i en flodvåg av lögner. Jag har bara gått ner 25 kg, javisst men jag är FRISK!! ingen som inte mått riktigt mått illa kan förstå vad det innebär att vakna pigg o glad varje morgon. Tack, tack, och tack igen. Jag har inte kunnat erkänna det för mig själv förrän nu men jag trodde jag skulle dö förra våren. Nu är jag fortfarande ganska rund, men jäklar vad bra jag mår! *bugar djupt* *sniff*

Tilda-T
0
#52

Skogiz, kanske det är dax att du berättar din historia också?Skrattande I en egen tråd , vi är ju nyfikna alltså!Flört

Det enda man ska ångra är sådant man inte har gjort!

anki1
0
#53

Jag blev alldeles varm om hjärtat när jag läste den här tråden. Ja, du kommer att "klå" Skaldeman med "hästlängder" Grattis , Och det gläder mig att det går bra för dina barn, och att bensåret läkt ut. Jag hoppa att jag kommer att få höra dig sjunga, och att vi ses på båten. Ja jag hoppas att få se många av er på båten. Kramar från Anki1

Älska dig själv för den du är

Besök mig gärna påWWW.facebook.se/ankis smycken o textilhantverk

[linda-pinda]
0
#54

Åh, vad inspirerande att läsa din berättelse DaMum! Du är fantastisk - och det är Margareta också! Nu skall jag torka tårarna som fallit de senaste minuterna och ta till mig ditt budskap, ända in i själen: allt är möjligt!

SvartKaffe
0
#55

Vill ge en kram till alla och envar som tar sig tid att svara på frågor och beskriva kosten för nybörjare.

Största och längsta kramarna går till Margareta och DaMum. Utan forumet hade jag inte fått det stödet jag behövt för att testa och utvärdera utan det hade säkert runnit ut i sanden. Till DaMum för att hon är en sån kämpe och visar vilken betydelse kosten i vår vardag har.

Annsta
0
#56

Tack för din berättelse. Jag läste den högt för min man och fick problem för jag blev så rörd. Rösten stakade sig mot slutet. Vilken historia!!

Jag måste också berömma dig för hur du skriver. Du har ett språk som är härligt och lätt att ta till sig.

Lycka till i fortsättningen..med allt!

clajo
0
#57

Kära DaMum! Jag kan inte göra annat än att hålla med alla andra - du är fantastisk!!!

Jag tror du kommer att stråla som solen i din chiffong-klänning…Flört

AnnaCathrina
0
#58

Även mina tårar rinner… det är fantastiskt. Och det mest fantastiska är all den kärlek och omtanke och inspiration som finns här och kan göra underverk för oss alla.

Tack DaMum, tack Margareta och tack alla andra.

Och lycka till med allt DaMum, jag följer din resa.

Georgina
0
#59

Tack för din historia, DaMum. Änglar finns lite överallt, vi måste ju bara vara vakna för dem, eller hur?

Här är Eva Dahlgrens änglar: 

Det bor en ängel i mitt rum
hon har sitt bo ovanför mitt huvud
hon gör mej lugn
och hon viskar till mej
allt det jag säger dej

Det bor en annan i min kropp
hon har den vackraste av själar
hon är kärlek och hopp
och hon berättar för dej
hur mycket jag älskar dej

Det bor en ande vid min fot
som blåser värme över huden
det kittlar och du såg att jag log
men när hon andas på mej
är det för att jag ska komma
och värma dej

Här är jag med allt det andra
som gör en människa hel
och jag hoppas
jag hoppas att du orkar
och att ängeln i rummet
det är henne
du ser

Till alla änglar i cyberspacet.

lundsabin
0
#60

Underbar och fantastisk läsning, också jag blev allt lite gråtmild… Gråter !
Grattis till allt du har uppnått och allt du kommer att uppnå, jag tycker du verkar vara fantastiskt duktig och stark som har tagit dig ur svackan och uppnått så mycket!
Naturligtvis med Ängelns hjälp, men man måste trots allt göra jobbet själv, hur mkt stöd man än kan få.

Och när jag ändå är på g, tack Margareta för att du startade den här sajten och för dina alltid så kloka inlägg! (Jag skriver inte mycket men läser desto mer o får massor av tips)

kajsa56
0
#61

tack kära du för att du delar med dig av din kamp och seger för oss andra! 

jag håller helt o fullt med Annsta - du skriver verkligen bra! jag tycker att du ska samla alla dina erfarenheter i en bok för du har verkligen skrivandets gåva! Och vi kommer säkerligen att köpa en - alla på Kif ! eller hur!?!? :o)

virrirren
0
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#62

Ja DaMum vad finns det kvar att säga som inte redan är sagt ??

Inte mycket mer än att ängeln nog i själva verket var du själv som bara behövde liten knuff över tröskeln.

Tack för att du delade med dig av denna egentligen fasansfulla,men ändå underbara berättelse.Och tack alla ni andra oxå naturligtvis.Vad hade vi varit utan varandra…….

Livianna
0
#63

Nu gråter jag…!Gråter

DaMum
0
#64

Hej alla mina godingar!

Gissa vem som sitter med tårarna rinnande nu?

Vilken kärlek och medmänsklighet ni ger mig! Och så mycket vi ger och får av varandra här. Visst är det underbart? Visst finns undren och miraklen där, bara man vill se dem?

Önskar att jag hade tid att sitta och besvara precis allt som ni skriver, och bemöta er lite mer detaljerat. Men det får bli ett kollektivt svar igen, hoppas ni förlåter mig!

Monsun, jag blir lite blyg nu, så jag kanske får besvara din fråga längre fram…?  

Önskar er alla en trevlig helg, och glöm inte att köpa Aftonbladet idag, där Catlin är intervjuad i bilagan "Härligt Hemma" på sid 60-61!

Margareta, för vilken gång i ordningen vet jag inte, men absolut inte sista; TACK!!! TACK för att du finns och förmedlar denna väg ut ur ohälsa och in i livet!

Kram!

pitch
0
#65

Mycket stark berättelse.

På vilket sätt kan vi hjälpa till?

/Pitch

DrAnna
0
#66

Vilken härlig tråd det här blev! först DaMums starka berättelse som fylldes på successivt. Tack alla för att ni delar med er och stöttar!Kyss

Margareta
0
#67

Jag blir också väldigt rörd av den här tråden…Gråter

Vissa saker i ens liv känns så självklara att göra - det här var så…

Numer pensionär i Nynäshamn

Tizia
0
#68

Smör påverkar verkligen människor på rätt sätt, här frodas kärleken till våra medmänniskor i massor. DaMum, din berättelse är verkligen gripande och tack, tack för att du delar med dig av din resa och jag hoppas och ser på din blogg att det går bara framåt Skrattande

Kram på dig!

Kia
0
#69

Så nu har du fått mig att gråta också DaMum. *ler*

Din historia är fantastisk och ditt sätt att skriva det på helt underbart. Jag kan komma ihåg dig i början, det är fantastisk läsning du ger oss som bland annat har följt din resa.

Tack igen för du delar med dig så öppet det ger en verkligen hopp skulle jag vilja säga…..

Kram

DaMum
0
#70

Ja, nog tror jag att min devis från och med nu får bli "Finns det smör, finns det hopp!".

Kram på er, godingar!

Tombola
0
#71

Personligen tror jag att hjärnan skär ihop utan fett på samma sätt som en bilmotor pajar om den inte smörjs?

Undrar om inte just smör intar en särställning? Själv äter jag löskokta ägg samt smör varje dag och det funkar perfekt för både knopp och kropp.

Det är en jättestor skillnad, förr när man levde på nyckelhålsprodukter var man jämt stressad och lättirriterad medan man på LCHF får betydligt bättre kapacitet samt är lugn och stresstålig.

Vi kanske skall trycka upp några kepsar som vi kan ha på oss med din nya slogan,,,,

ashe
0
#72

Fetbra!

fettbramat
0
#73

GråterGladKramar och kärlek till alla underbara på KiF, Da mum - du e bäst!

anki1
0
#74

Jag säger som tidigare "talare" du skriver så bra och klokt. och jag tänker mig som en vacker människa, jag riktigt ser för mig när du skrider fram i din chiffongklänning  och med högburet huvud. Likt en drottning.

Älska dig själv för den du är

Besök mig gärna påWWW.facebook.se/ankis smycken o textilhantverk

LoPa
0
#75

Ett enormt stort WAOW kände  jag när jag läste din historia DaMum. Satt här med tårar i ögonen men sedan ett stort leende. Hoppas det går bra för dig, och jag ska med spänning följa dina framsteg här på KiF.

Stor kram, LoPa

[Karro]
0
#76

DaMum du är helt enkelt bäst och en av de mest självklara språkrören inom LCHF och KiF!

clajo
0
#77

"Smör och tålamod" är min devis…Flört

DaMum
0
#78

Ni är för goa… vet inte hur jag ska kunna tacka er alla för ert underbara stöd!

Men visst gör jag allt jag kan för att få ut hur viktigt det är att äta rätt och att få må bra! Tar ju alla tillfällen i akt och är nästan rädd att jag propagerar lite väl livligt ibland… Men det är en viktig sak detta!

Clajo! Du kan väl hålla tummarna för mig i morgon kl 10? Viktiga saker i görningen…Generad 

Kram och godnatt!

MaMaMade
0
#79

Vi håller o kniper allahopa, DaMum! Glad

Mimsivimsi
0
#80

Åh DaMum du är underbar!

Hejar på dig!

ullna
0
#81

Man måste bara älska dig.

glomsk
0
#82

*BAMSEKRAMAR*

Sockerbubbla
0
#83

Och Margareta gav mig en nalle den gången.

anki1
0
#84

DaMum, Hur har det gått med dom viktiga sakerna som var i görningen?

Älska dig själv för den du är

Besök mig gärna påWWW.facebook.se/ankis smycken o textilhantverk

Margareta
0
#85

En "Alla Hjärtans"-nalle Flört

Numer pensionär i Nynäshamn

Sockerbubbla
0
#86

#85, japp. Beatrice xD

DaMum
0
#87

Åh vad jag älskar er alla! Blir lika tårögd varje gång jag läser era hjärtevärmande svar och kommentarer. Att det FINNS så mycket godhet. Gott hopp för mänskligheten, eller hur?

Jag minns så väl när Sockerbubbla fick Beatrice för 1 år sedan! Beatrice har blivit en riktig liten maskot!

**#84 anki1
**Tack, de viktiga sakerna har löst sig alldeles underbart bra! Nu har jag ännu en sporre till ytterligare viktminskning och hälsoförbättring. Det kan du läsa om här…

Kramisar!

Margareta
0
#88

Åhå - Sockerbubbla har bytt ansikte och blivit mer lik ett frönt monster…

Numer pensionär i Nynäshamn

Diskussionen närmar sig gränsen för max antal kommentarer. Överväg att skapa en ny diskussion och länka till den här.