Jamen, det var ju ett aldeles underbart fantastiskt sätt.. att tjäna pengar!

.. gråta, tror jag - för många desperata kommer att lägga pengar på detta oxå…

Är det inte lättare att köpa mindre tallrikar? :P

Men finns det inte redan deciliter,msk,tsk,krm?

Men faktiskt om man tänker tillbaks.. Mina föräldrar har/hade mycket mindre tallrikar, uppläggningsfat och stekpannor, kastruller med. Det har irriterat mig mycket när vi ska laga mat ihop. Nu börjar få ihop sammanhangen!! Vi äter på ett helt annat sätt.

Men måltidsmåttet är ju bara en ytterligare sätt att tjäna pengar! Man blir så trött!

Det var det fånigasste jag har sett på läge. Ser ut som en svältkur…

Frågor & svar var också fånigt t.ex:

Korv får ju inte plats i måttet för protein - hur gör jag ?

Korv precis som med stora bitar kött etc. ska delas i mindre längder om de inte får plats i måttet.

Min entrecoteskiva får inte plats i måttet även om jag skulle skära den i småbitar…

Jag tycker det var väldigt kreativt!

Folk har tjänat pengar på dumma människor sen vi ramlade ner från träden…

Jamen GUD va BRAAAAAA !!!!

NU vet jag varför jag är fet, jag har ju inte haft ett sånt fantastiskt mätbägarsystem till endast 159 kr också……. Kan det bli bättre???

Tänk att DET är lösningen…. LÖSNINGEN på samtliga fetas problem?

Varför är det ingen som har hittat på det förut??? Dom måste ju verkligen skratta hela vägen till banken. 

Har dom infört en ny 1. april som är typ nu????

Kan inte annat än instämma. Så dumt!! Ser ut som nåt från lågpriskartongerna"allt 10 kr/st". 159 spänn! Genialiskt dietisterna!

Kan dock se ett användningsområde för något liknande. Har tidigare arbetat med lättare utvecklingstörda och ganska många av dem har haft problem att avgöra vad som är "normal portion" och det i kombination med inte så tydliga hungersignaler eller störningar som leder till att man inte känner mättnad alls ledde i många fall till ordentligt kraftig övervikt.

Något liknande kunde för dessa avgöra skillnaden mellan att kunna lägga för sig mat själv och vara mycket självständigare istället för att behöva ha någon som "vaktar" och lägger för maten. Fast jag misstänker det redan finns sådana hjälpmedel (och den här är säkert baserad på dessa!) precis som de för samma målgrupp finns portionernare av allt möjligt.

Men för människor med normal begåvning blir det ju närmast löjligt.

men var är måttet för fett???

Egentligen kan man ju undra varför AB Apoteket har valt att bli återförsäljare till en egentligen hushållspryl.

Passa också på att akta er för apoteketens sockerfria tuggisar - dom innehåller en massa skumma sötningsmedel, en del får man diarré av och andra steriliserar fiskarna när det kommer ut i vattendragen. (sukralos).

#12; Jag kan nog se en lite poäng med måtten för egen del också. Men jag reagerar mest på denna produkt som är framtagen bla bla bla o nu säljs med en kostnad av…159 kronor! Varför kostar de plastmåtten så mycket när de vanliga måttknippen som funnits länge på marknaden kostar en bråkdel? Det kan ju inte var tillvekningskostnaden?

…Joooo, iofs kanske de tillverkas i Sverige o på ett miljövänligt sätt o allt det där?

#13; Är inte sås-måttet det som är det för fett?

#14; Dom där tuggisarna är förädiska. Jag som formligen älskar lakrits, jag äter upp en ask V6 med den smaken på nån timme. Varje bit triggar så salivet rinner i mungiporna.

Sen får man sitta på toa en stund.

Från sidan :

I Måltidsmåttet ingår inget eget mått för fett. Fett är inräknat i måltiden. I regel används någon form av fett vid tillagning av maten och/eller i dressing på grönsakerna.

Behov av matfett per dag för en kvinna:

• 1 msk flytande matfett för tillagning av lunch och middag
• 0,5 msk olja till dressing
• 4 tsk lättmargarin till fyra smörgåsar

Det blir ju nästan inget fett alls! Hur kan man ens komma upp till det behov man faktiskt har för fett? Har de glömt att fett faktiskt är ett makronäringsämne kroppen BEHÖVER?!

#14 Det är inte apoteket AB som säljer den utan Apoteket Hjärtat.

#14

Var hittar du att sucralose steriliserar fiskar? Jag har sokt men hittar inte den informationen. Mycket annat … men, men … pro och con hittar man om allt beroende pa vilken sida om staketet man star. Ta en titt pa sotningsmedlet som ar sa populart att pusha som ett battre alternativ: 'naturliga' Stevia … det mesta som finns pa marknaden kommer fran kinesiska odlingar … 'nough said

#18

Angående sukralos så var det ca 1-2 år sedan det var ett himla hallå om just detta att det ämnet inte bryts ner och att det orsakar någon sorts stopp i cirkulationen hos fiskar som blir både missbildade och sterila och ibland skinnlösa. Om Stevia så är det inte heller särskilt förvånande, men väldigt synd. Att allt som kunde vara bra ska industrialiseras och ganska ofta utsättes barn för ett hårt arbetsliv. Men Stevia kan man ju faktiskt odla själv, det har varit trådar om detta här för ca 2-3 år sedan. Kan ju dessutom bli en kul hobby.

Är det här verkligen ett nytt sätt? Liknar förbluffande mycket den traditionella tallriksmodellen…

MEN jag tror att folk äter för mycket i dag. Mina föräldrar, som någon här också skrev, har alltid ätit betydligt mindre än efterkommande generationer, och de har också mindre tallrikar att servera "tallriksmodellen" på.

#19

Funderade inte sarskilt pa barnarbete nar jag skrev om Stevia fran Kina, mer om att det kommer sa mycket darifran som inte ar akta och ocksa mycket som ar rena giftet (baby formula, hundmat och tandkram kommer vi val fortfarande ihag?) … och vad det galler mediciner sa tycks atminstone 60% av produktionen vara helt oakta utan nagon som helst lakekraft. Dessa 'mediciner' tillverkas ofta inom samma fabriker som gor de akta  … det var ett langt program om detta pa den franska kanalen haromdagen …

#20 Folk äter mer för de äter magrare mat, större volym behövs för mättnad. Även mer vanligt förr med fler än en delrätt.

Innan lightprodukter och teflonpannor gjorde sitt intåg var maten mycket fetare och du behövde således inte äta så stor mängd för att bli/hålla dig mätt.

Tallrikarna ökade i storlek tillsammans med propagerandet för mindre fett och mer kolhydrater.

Det hjälper inte ett dugg att försöka tvinga folk att äta mindre men samma magra mat, då håller de sig inte mätta.

De flesta som äter lchfmat som är fetare klarar sig utmärkt att äta på assietter (om man inte äter periodisk fasta naturligtvis och ska äta hela dagens behov på en gång).

Du gör misstaget att tro att "mindre volym mat" = "mindre mängd kalorier"

Vilket även är vad som gör liknande "måltidsmått" värdelösa för en vanlig person som har förmågan att dra slutsatser själv på vad som är vettig mängd av en viss mat, det beror nämligen helt på vad man faktiskt äter.

#22 Jo, det är ju vad alla hävdar här och det är säkert också så, åtminstone är det en delförklaring till fetmaepidemin världen över. Att maten finns i överflöd, överallt och historiskt sett aldrig varit billigare går nog inte att helt bortse från, ej heller att vi rör oss allt mindre på naturlig väg i vardagen (ej gym eller träningspass.)

Psykologiska orsaker som "måltidsmåttet" är ännu ett exempel på diskuteras sällan, men jag är övertygad om att vår fixering vid mat som "en förbjuden frukt" också är en bidragande orsak till övervikt. Istället för att lyssna på kroppen låter vi hjärnan ta över med kaloritabeller med mera. Det har blivit krångligt, för att inte säga problematiskt, att äta samt förknippat med negativa känslor som skam, skuld och stress.

Därtill tillkommer andra delförklaringar som tillsatser, snabbmat med mera. Sorry om jag kom lite "of the track" här, men detta inlägg är dels ett svar på #22, dels en invändnng till "måltidsmåttet" -  så jag är inte helt av banan. :)

Detta ar det enda jag har hittat om Sucralose och det ar bara om effekter pa personer, inte miljon - jag skulle garna vilja se rapporten om effekt pa flora och fauna om du kan peka mig i ratt riktning:

The evidence on sucralose is
still out. Some people report side-effects, but this is with the
maltodextrin "enhanced" version. The only study that documents
difficulties was done on rats with the powdered (adulterated) version
that is 98 percent other ingredients and it was done by the sugar
industryThe evidence on sucralose is
still out. Some people report side-effects, but this is with the
maltodextrin "enhanced" version. The only study that documents
difficulties was done on rats with the powdered (adulterated) version
that is 98 percent other ingredients and it was done by the sugar
industry in the hopes of preventing sucralose from harming their
sales. in the hopes of preventing sucralose from harming their
sales.

#24

Här är en artikel från vetenskapsradion. Allt kan ha ändrats sen dess, men en Chalmerprofessor har också uttalat sig i någon artikel som jag ska försöka hitta. 

• * bryts inte ned i miljön Publicerat: fredag 23 mars 2007 kl 07:16, Vetenskap & miljö Dela Läsk kan innehålla sukralos. (Men bilden visar läsktillverkning för sukralosens tid - 1959). Foto: Scanpix

Sötningsmedlet sukralos, som finns i bland annat yoghurt, ketchup och läsk, blir allt vanligare i Sverige. Sukralos är mycket svårnedbrytbart, och nu visar en studie i Norge att det börjat dyka upp i miljön. Troligen liknar situationen i Sverige den i Norge, säger miljökemisten Henrik Kylin, som hittat sukralos i norska vatten.

– Ungefär ett år efter att det introducerades i Norge så hittade vi det i både Mjösa, Norges största sjö, och i Oslofjorden, säger Henrik Kylin.

Sötningsmedel gör vår maten söt, utan att vi behöver få i oss så många kalorier. Men medlen är omdiskuterade. 2005 kom en studie om att den vanliga sötningstillatsen aspartam kunde ge cancer. De rönen avvisades senare av EU:s livsmedelsmyndighet.

Sedan kom turen till sukralos, som i dag finns i flera svenska produkter. Även sukralos har kritierats för att vara cancerframkallande, eftersom det innehåller klor. Men det har inte kunnat bevisats. Sukralos är stabilt och i små mängder ofarligt för hälsan, enligt Livsmedelsverket.

Långlivat i miljön
Däremot är effekterna av sukralos när det kommer ut i miljön dåligt utredda. Trots det blir ämnet nu allt vanligare i vår miljö. Och det stannar längre där, för att det är så stabilt. Något som alltså Henrik Kylin nu visat i den norska studien.
– De andra sötningsmedlen kommer inte att vara lika långlivade i miljön. Det här är en helt unik kemikalie i sammanhanget.

Det är inte bara Henrik Kylin som nu reagear på att sukralos sprids till sjöar och hav. Naturvårdsverket har placerat sukralos på årets lista över ämnen som kan vara miljöfarliga. Och snart inleds provtagningar utanför svenska reningsverk.

Företaget Tate and Lyle har patentet på sukralos. Dom hävdar att ämnet späds ut till ofarliga nivåer i hav och sjöar. Men Henrik Kylin anser att det inte går att vara nog försiktig:
– Vi ska inte använda kemikalier som är så svårnedbrytbara.

**Jonas Edlund
**

Vad sukralos egentligen är.
Foto: Peter Kjellerås
Maten sötas - med gift
Professor: Vanligt sötningsmedel kan ge cancer
Sötningsmedlet sukralos kan ge upphov till mutationer, cancer och skador på fortplantningsorganen.

Ändå används det i Arlas miniyoghurt och Felix ketchup utan socker.

Det nya sötningsmedlet sukralos är framställt av socker och 500 gånger sötare än socker.

- Det låter oskyldigt, säger Göran Petersson, professor i kemisk miljövetenskap vid Chalmers.

- Men vad man gjort är att man förvandlat ett högst naturligt ämne till ett hälso- och miljöfarligt klororganiskt ämne.

Delar av sockermolekylen ersätts med kloratomer.

- Ett sådant ämne finns inte naturligt. Våra mest kända miljögifter är sådana klororganiska ämnen, exempelvis DDT, pcb, fenoxisyror och dioxiner.

Kan ge cancer
Klororganiska ämnen ger upphov till mutationer, cancer och skador på fortplantningsorganen.

- Det är obegripligt att vi tillåter ett sådant gift i vår mat, när vi arbetat på att få bort det från annan industri så länge.

På Arlas hemsida beskrivs sukralos som ett ofarligt ämne som passerar genom kroppen och i naturen bryts ner till vatten, koldioxid och salt.

- Det är inte sant, säger Göran Petersson. Det vore ett konstigt ämne som kan passera kroppen utan att brytas ner men plötsligt bryts ner i naturen.

- Alla var till en början ense om att DDT var helt ofarligt också och sukralos har precis samma egenskaper.

Godkänt av EU
Sukralos godkändes av EU:s vetenskapliga råd så sent som 2004, men har använts i Kanada sedan 1991 och i USA sedan 1998.

I Sverige finns sukralos bland annat i Arlas Yoggi mini och Sagolika lågkalori apelsin-nyponsoppa samt i Felix ketchup utan socker.

- Sukralos kan inte jämföras med DDT och pcb, säger Robert Svanberg, utvecklingschef på Arla.

- Sukralos kan inte lagras i kroppen eftersom det är vattenlösligt i motsats till DDT och pcb som är fettlösliga.

"En bra produkt"
- Det är en bra produkt om man vill ha den söta smaken men inte socker.

- Att det kan vara lika farligt som DDT är ett hårresande påstående.

Hos Procordia Food, som har varumärket Felix, hänvisar man till Livsmedelsverket:

- Vi har en myndighet i Sverige som granskar sådana här saker både vad gäller matsäkerhet och miljö. Och den myndigheten har godkänt sukralos, säger Helena Giertz, informationsdirektör på Procordia Food.

Jag tycker det räcker med att sukralos är en klorförening. Flera av de miljögifter som fortfarande ställer till problem i naturen trots att utsläppen upphörde för 20 år sedan är just svårnedbrytbara klorföreningar (tex DDT, PCB). Att stoppa i sig nånting som har minsta likhet med dessa tycker jag är sinnessjukt, än mindre acceptera att de accumuleras i naturen…

För lite onödigt vetande så använder fru Beckham sin knutna näve för att reglera sitt matintag…vad hon äter framgick inte men portionen fick alltså inte vara större än hennes lilla beniga näve.

Sveriges Konsumenter i Samverkan 

Kampanj: Sukralos

2007-03-23

Sukralos inget för oss konsumenter

Vatten med sukralos kan Procordia Foods sälja till törstande ungdomar.
"Fun Light Crystal" lockar, men få läser det finstilta på baksidan att det innehåller sukralos.

Sötningsmedel som tillsätts våra drycker och mat är bara till för att möta rädslan för socker. Det är bättre lära sig av med den söta smaken.

Sötningsmedel skapar hunger, alltså motverkar det försök att banta eller gå ner i vikt. Sukralos är en patenterad produkt och all kritik hotas och bemöts effektivt av företaget Tate and Lyle.

Livsmedelsverkt har följt EUs EFSA som gått på amerikanska FAOs och WHOs expertorganisation JECFA. Men man ser bara på rena hälsoeffekter. Var finns helheten?

Nu börjar man se effekterna i miljön. P1 Vetenskapradion rapporterade i morse att sukralos inte bryts ner i miljön.

Sedan december 2005 har vi bevakat sukralos och efter prof Göran Peterssons varning om miljöeffekterna har vi haft en bojkottaktion på vår hemsida: Vi kan inte vänta på myndigheterna, vi gör det snabbast själva. Nu verkar i alla fall myndigheterna vakna. Men fortsätt bojkotta sukralos och följ utvecklingen på vår hemsida.

Ska vi konsumenter "rasa" så låt oss välja väsentligheterna.

Några väl valda ord om sukralos från vår hemsida:
BOJKOTTA produkter med artificiella sötningsmedel
Nu debatteras sukralos även i TV - Fortsätt att bojkotta SUKRALOS
Vad ger vi våra barn att äta och dricka?
Sukralos och sötningsmedel - nya fakta

Läs också vad Livsmedelsverket skriver på sin hemsida:
Sukralos har utvärderats av EU och WHO
Är sötningsmedlet sukralos farligt?
Rapport - Livsmedelsverkets särskilda sektorsansvar för miljömålsarbetet se avsnitt 6.4

 #29

Tack for uppgifterna aven om det dar med klor inte riktigt overtygar mig … har sett forklaringar fran kemister som sager att detta missforstas av personer som inte ar ordentligt insatta i kemi. Det ar val som med mycket annat … det beror pa vilken sida av staketet man star pa och vad man har att vinna pa argumentet.

Det ar 2011 nu och av dessa studier ar den yngsta fran 2007. Finns det inget nyare ron? Det verkar ju inte som om allfor manga lander drar oronen at sig, som man skulle vanta sig om nu sucralose ar sa farligt. Tvartom … jag tycker jag ser mer och mer produkter. Och det dar att det hittas i naturen racker inte for mig … titta pa all sk*t som fortsatter att massproduceras som har ett half life som gor att man hisnar …

I fortsättningen gör jag som jag alltid har gjort om jag vill ha sött: Äter sånt som innehåller vanligt j-a socker. Jag tror faktiskt att det är mindre skadligt än konstgjorda sötningsmedel. Det handlar om att inte dra i sig mängder, bara. Eller att helt enkelt avstå. Jag tror jag får i mig skit nog ändå, utan sötningsmedel.

#31

Det ar naturligtvis upp till var och en vad de valjer att inta, sarskilt om man inte anvander LCHF for annat an estetiskt andamal … eller for att det kanns mer ratt att lagga vikten (no pun intended) pa riktig mat an att ata fabrikerat … daremot ar det kanske litet vanskligare med just sotningsfragan for en diabetiker som maste halla jarnkoll pa allt som satter fart pa sockernivaerna i blodet …

Jag har använt Sukrin i mycket begränsad mängd till glass, men blev chockartat förvånad av att läsa om hur några beskriver ganska otrevliga reaktioner, hade ingen aning om det och har inte heller själv upplevt det.

Använder inte så mkt socker/sötningsmedel, men vill att alla ska ha tillgång till en bra ersättning. Stevia har jag bara prövat i vätskeform koncentrat.

Jag brukade förr om åren dricka lättöl till lunch men slutade när man började med tillsats av Sorbitol, det reagerade min mage på och smaknerverna………..

#28 sussaneborg, men hur ofta åt hon av denna "näve"?? Inte så ofta om man ser till hennes fysik. Verkar dock funka om man vill gå ner i vikt.

#28 #34

Det var ju kanske en bra metod, min knutna näve motsvarar ungefär 2 ägg, kanske även 2-3 ihopvikta baconskivor. Undras hur många nävar man ska räkna med per dag?

#30 Men att det inte bryts ner i naturen och att man kan börja se att det accumuleras i näringskedjan oroar inte dig? Det är två av kriterierna för miljögifter och även om det krävs lite mer för att sukralos ska klassas som det så är det på god väg. Måste man alltid vänta tills katastrofen är ett faktum?

Försiktighetsprincipen borde gälla såna här ämnen också och inte bara vitaminer och mineraler som är på väg att förbjudas i aktiv dos…

Bärnsten

Jag tror att det var en näve till lunch och en till middag men vad näven innehöll framgick inte. Tänkte bara att det var en bra jämförelse med apotekens måltidsmått, fast billigare

yvonnel, blandar du ihop sukrin och sukralos nu, har inte sett nåt alarmerande om sukrin?

#36

Let's just say I choose my battles

http://www.mnn.com/food/healthy-eating/photos/12-foods-that-are-bad-for-the-planet/sugar

Ursäkta men, man börjar undra vem det är som är korkad/obildad.

Ett nytt sätt men fortfarande skall man väga, räkna och mäta, när skall vi inse att vi är hungriga för att vi behöver mat eller mätta för att kroppen inte behöver mat.

Är vi hungriga och inte behöver mat är det något som är fel och då hjälper ddet inte att mäta och väga.

#40 +1 på den!

Jag är så gammal att jag minns de stora tallrikarnas intåg.

Det var när den första Pizzerian öppnades på Östermalm i Stockholm (70-talet). De hade tallrikar stora som kvarnhjul och man gick dit bara för att se att det var sant. När de sen började göra sitt intåg i hushållen fick man tänka om i köksskåpen eftersom de nya stora inte fick plats i ett standardöverskåp där tallrikarna fram till dess hade sin självklara plats. Idag står tallrikarna i lättglidande lådor under bänken istället.

Tallrikarna på Östermalmspizzerian var fortfarande mindre än de tallrikar vi pratar om idag….

Så fort har det alltså gått

#42 Och det har haft betydelse för hur mycket vi äter, oavsett vad vi äter.

Vilken storlek har ni på tallrikar?

Vi använder fortfarande dem vi köpte i början på 70-talet, och de är 24cm i diameter. Till kvällsmat kör vi med dem jag köpte när jag flyttade hemifrån 1969 (kompletterade förståss), de är 21 cm.

Det trodde jag var standard för hemmabruk - där ser man hur gammalmodig jag är.

Jag gick ut och mätte mina tämligen nya Ikea-tallrikar; de är 26 cm. Och de står i överskåpet utan problem. Fast jag äter på assiett; de är 20 cm.

Å andra sidan minns jag att tallrikarna hade kant när jag var liten. Det har inte dessa.

Pizzatallrikar, föga använda, har jag, någonstans. Dem har jag inte mätt.

Kul med tallriksmåtten. Mina är 25 cm och assietterna 19 cm. Men det går bort några cm för kanten.

Jag minns en pizzeria som serverade pizzorna på tårtfat. Eller, ja, jag hade samma och det var tårtfat när jag köpte dom..

Det är bara middagen jag äter från vanlig tallrik, annars är det assietter - de räcker länge. Fast innan lchf så åt jag fredagsmiddagen (köttbit, grönpepparsås och klyftpotatis - vanligen) på uppläggningsfatet. Inte för att jag fyllde fatet, men det såg trevligare ut och var lite "extra".

Jag tycker idén är helt fenomenal och det är egentligen exakt vad jag är på jakt efter. Även om det säker inte alltid blir perfekt mängd kcal varje dag så tror jag inte det är så farligt (rätt mängd kcal men fel fördelat kan också vara skadligt). Jag tror att en stor bov för många är just att man äter för stora portioner. Som någon nämnde att tallrikarna har blivit större och större, likaså portionerna.

Jag själv har under min uppväxt fått lära mig att man äter upp, även om man är mätt. Jag har fått lära mig att det är supergott att sitta och möla i sig resterna i kastrullen efter middagen. Jag har fått lära mig att mat är gott gott gott och mättnad är bara en jobbig känsla som står i vägen för att få i sig mer av allt det goda. Följden är att jag kan äta hur mycket som helst, tar ofta 3-4 portioner om det finns, kan inte låta bli att länsa faten osv osv. Jag har NOLL KOLL på hur en normal portion ser ut. Dock är jag inte överviktig, än.. Men det börjar kännas att det bär dithän och det skrämmer mig.

Jag vet att många dietister och ätstörningscenter mäter upp maten till klienterna, även om det kanske då inte generalliseras riktigt så mycket som detta måltidsmåttet. Jag har själv fått lära mig att man ska äta handflatan stor med kött/fisk, handen knuten med potatis/ris/pasta, handen utsträckt inkl fingrar med grönsaker (eller mer). Tycker det låter vettigt, men lite svårt att applicera och jag skulle heldre vilja veta i dl då det är lättare att faktiskt väga upp än att gå på höftande mått. Jag hade gärna haft ett måltidsmåttet, OM det inte hade kostat så förfärligt mycket (hade lagt max 20:-). Men man kanske kan gå dit och kolla upp hur stora måtten än så kan man ju mäta hemma sedan med ens egna mått, för mått har man väl. 

Ber om ursäkt att jag drar upp en gammal tråd, men den kom upp då jag sökte och jag tyckte den var intressant.

Försökte få min dietist att skriva ut sådant, de gick inte så bra :P känner INTE för att lägga så mycke pengar på något man använder några månader tills man lärt sig hur mycke mat man ska ha!

Själv köper jag hellre mindre tallrikar (eller tallrikar med "ram") eller en barntallrik!

Det jag fick lära mig som barn var att inte ta mer än jag orkar äta upp.

Om du vill äta en massa kolhydrater med ett måltidsmått förstår jag inte vad du gör på detta forum. Här är vi inte intresserade av att äta vad många dietister anser vara en balanserad kost utan mera LCHF-kost