Grattis du är slut på glykogen!

Dvs det är nu det börjar.. dvs att du tvingar kroppen att skifta till att använda fett som huvudsaklig energikälla.

För hjärnan brukar det ta cirka tre veckor att ta upp till 70% av energin från ketonkroppar.. musklerna kan ta någon månad.

Men om du skulle bli helt slut så får du öka på kolisarna lite så du piggnar till och sen trappa ner därifrån.

Håll ut - det är värt det. Räkna med en övergångsperiod på tre månader. Så kommer du att bli glad för varje dag mindre som det blir.

…och se till att få i dig tillräckligt med energi, och fett- så du ger kroppen nytt bränsle istället för kolhydraterna. Klart att det ska tas från depåerna, men inte enbart.

Jag hade inte så svåra övergångsbesvär vad som gällde humör och huvudvärk, men jag var helt orkeslös i musklerna länge. Jag är en person som har power-gått i många år och när jag la om till lchf så orkade jag inte ens upp för minsta uppförsbacke utan att vila.

Det tog lång tid innan förändringen kom men när den väl kom så var det som att trycka på en turboknapp.

Nu efteråt (äter lchf sen 4½år tillbaka) så tror jag att min långsamma omställning (ca 5 mån) berodde till stor del av saltbrist och ev magnesiumbrist i kroppen.

Om du har problem med kramp i vaden så kan det vara bra att ta tillskott på magnesium/kalcium och tänk på att dricka ordentligt med vatten.

Hoppas att förändringen kommer snart för din del 

Kämpa på , kan vara abstinens av socker beroendet .

Har du dåligt med energi.. käka mer energi vettja!

Oj vad jag känner igen mig från min egen omställningsfas. Under första månaden var jag så trött och matt att jag behövde sova 0,5-1 tim efter jobbet varje dag och ibland även ta en tupplur på lunchrasten. Det blev sakta bättre ( även om jag aldrig upplevt boosten som många pratar om).

Ahaaa, så det är ketosen, tror ni, som gör mig så trött, seg och orkeslös? Det kanske hänger ihop med att  jag hade lite ont i huvudet förra helgen.

Jag trodde det skulle komma mycket tidigare. När jag gick på LCHF förra omgången, förra hösten, så har jag för mig att det redan var första eller början på andra veckan som jag kände av ketos, men jag minns ju inte helt säkert. Men det jag minns iallafall var att alla symptomen kom på en gång. Huvudvärk, trötthet och metallsmak i munnen. Och att de bara satt i några dagar.

Nu har jag först haft ont i huvudet några dagar och tröttheten har kommit smygande och blivit värre och värre. Metallsmak i munnen har jag dock inte känt av.

Med tröttheten har också följt dålig aptit. Är detta typiskt för ketos också?

#2 skriver att det kan sitta i i tre månader. Vad?!? Skall jag vara så här trött, orkeslös och ha dålig aptit i tre månader??? Så länge vet jag inte om jag orkar.

Jag skakade några mattor på balkongen idag och blev så slut att jag blev tvungen att lägga mig en stund efteråt. Att ha det så i tre månader verkar ju olidligt.

Då är det troligtvis en förkylning du dragit på dig.. trodde det var första gången för dig.

För de som varit riktiga sockerjunkies kan det ta tid för musklerna att börja använda fett som bränsle.

Det är som sagt andra gången jag börjar med LCHF. Första gången var för precis ett år sen och höll på i två månader bara. Så det är ju ganska lång tid däremellan. Och under mellantiden har jag väl ätit raka motsatsen till LCHF

Vilken skillnad skulle detta göra med ketosen, menar du? Dvs om det var första gången jag gick på LCHF någonsin så skulle det vara ketos nu, men har jag testat det förut för ett år sen så är det plötsligt inte ketos ??

Förkyld är jag dock inte.

Det handlar inte om Ketosisen, utan snarare tvärt om att den fortfarande inte ersätter kolhydraterna fullt ut.. och då får du energibrist.. och därmed känner du dig trött.. antar jag?

Tänkte bara inflika att det KAN vara nåt som går. Jag och några av mina kollegor har upplevt just väldig trötthet tillsammans med frossa och ibland magknip. Så fort jag provade att göra något, som städa, blev jag alldeles kallsvettig och sååå trött. Förkylning eller inte, men det verkar i alla fall vara nåt smittsamt.

Om du dessutom går igenom omställningen till ketogen kost så kanske tröttheten förvärras ännu mer.

Jag kan inflika att jag gjort en likadan resa - tidigare har jag varit LCHF till och från i flere år - men först denna gång, när jag verkligen varit konsekvent och också mätt mitt ketosvärde, har jag upplevt både kallsvett, illamående, magvärk, seghet och en stor trötthet - som ännu sitter i, fast jag är i fjärde veckan sen start.

så det kan ta sin tid.. hade också en flunssa under den här perioden, men det borde vara förbi nu, men ändå trött.

Väntar på det stora lyftet som på solens uppgång!

Influensa tror jag inte att det är, det är en annan sorts känsla i kroppen. Det jag mest känner av är fysisk orkeslöshet, att musklerna känns förslappade. Och när jag väl använder musklerna så blir jag väldigt trött.

Och nu har jag haft ont i huvudet idag också. Jag har haft en huvudvärk latent sedan nästan en vecka tillbaka och ibland har den kommit fram och ibland inte. Idag är den framme.

Det borde väl vara ketos, eller??

Rent spontant känns det som jag skulle vilja fylla på med extra järn och C-vitaminer, utöver det jag redan äter. Och jag är lite dålig på att äta grönsaker generellt. Så nu har jag förberett för ett litet fusk. Har köpt leverpastej (7 gram kh/100g) och ren apelsinjuice (9 gram kh/100g).

Om jag bara äter lite leverpastej om dagen så blir det väl kanske inte så mycket kolhydrater ändå, eller? Apelsinjuicen är det väl kanske större fara med. Jag har kommit ur det värsta suget, så jag köpte den inte för begärets skull, utan enbart för att få i mig lite C-vitaminer. Men jag får ju vara försiktig så jag inte väcker upp sockermonstret i mig igen.

Vad säger ni om detta tilltag, var det jättefel? Riskerar jag att förlänga dessa omställningsbesvär nu genom detta?

Jag har inte vägt mig sedan jag började, men jag SER faktiskt att midjan ser smalare ut, så jag är ju lite rädd att förstöra detta också. Vill ju inte att putmagen skall komma tillbaka igen pga apelsinjuice och leverpastej.

Altså.. det handla´r fortfarande inte om Ketosis.. i så fall en aldeles för svag sådan och då handlar det om energibrist.

Antingen genom att du lider brist på glukos, energi eller ketonkroppar.

Det du säger om musklerna tyder på omställningsbesvär.. för musklerna kan ta månader att ställa om till fettdrift.

Sen så får du se till att äta tillräckligt.. för energibrist generellt brukar leda till huvudvärk.

Jag förstår tyvärr ingenting av vad du skriver, Zepp! Vad jag har läst om LCHF så kommer man in i ketos efter någon, några veckor och att ketosen skall vara fettförbränning och att man då har omställningsbesvär under några dagar eller någon vecka.

Stämmer alltså inte detta? Jag har läst det på många ställen, så jag måste nog vara fullständigt dum i huvudet som missuppfattat detta så kapitalt. Och som inte heller förstår ett ord av vad du skriver. 

Jag går alltså på en kost som jag inte förstår ett jota av och där jag har missförstått precis allt vad jag har läst. Känns ganska deprimerande.

#16:

Det är väl så att ketos kommer man in i ganska snabbt efter kostomlägging - men tröttheten/omställningsbesvären beror inte på ketosen i sig utan på att man ännu inte anpassat sig till fettförbränning. Man lider alltså brist på bränsle eftersom man dragit in kolhydraterna men ännu inte klarar av att använda fett tillräckligt. Jag fattar det som att man ändå är i ketos, trots att man inte klarar av att förbränna ketonkropparna utan de försvinner till stor del ut med urinen i början?

Själv hade jag omställningsbesvär i tre veckor. Jag var orkeslös, musklerna var svaga och hela jag var seg. Plötsligt efter ca tre veckor var jag som vanligt igen.

Ketosis kommer man i när man äter tillräckligt lite kolhydrater att fria fettsyror frigörs frän fettväv i sådan utssträckning att levern ocg till vissa delar njurens kapacitet att metabolisera dessa överskrids varvid de bryts ner till ett substart som sen med ketosisens enzymer omvandlas till ketonkroppar.

Eftersom leven inte har enzymer för att metabolisera ketonkroppar så strämmar dessa ut via blodbanan och blir därmed tillgänglig för annan vävnad, speciellt delar av hjärnan.

Så huruvida man är i ketosis eller ej av gör inte direkt om man har enegibrist.. däremot kan en ännu inte fullt utvecklad ketosis och även fettoxidation i muskelceller göra att det minskade kolhydratintaget leder til brist på glukos.. under tiden som kroppen håller på att ställa om sig till ketosis och fettoxidation.

Man brukar anta att det är detta som är orsaken till omställningsbesvären, samt saltbrist, vilket oxå är rätt vanligt.

Alltså, jag är jättejättetrög och kan noll om näringslära och hade underkänt i biologi i skolan och har glömt bort det lilla jag ens öht lärde mig där. Så ni får nästan förklara som till en femåring.

Jag kan greppa lite grann av vad Internettan skriver, men Zepp skriver om en massa begrepp som jag inte har en aning om vad är, så jag är fullständigt lost redan i första meningen.

Är det som Internettan skriver korrekt, så jag åtminstone kan försöka greppa det? Och övergripande frågor efter Zepps inlägg som jag alltså inte förstod mycket av:

* Har jag ätit för mycket kolhydrater eftersom jag uppenbarligen inte är i ketos (om nu "ketos" är samma som "ketosis")  Jag har varit väldigt restriktiv med kolhydrater, måste jag alltså nolla kolhydraterna för att komma in i detta ketos?

* Ordet "omställningsbesvär" var nästan det enda jag förstod. Är det omställningsbesvär som du menar att jag har?

* Och hur kan man isåfall ha omställningsbesvär om man inte är i ketos?

Tjaaa, som sagt, biologi är inte mitt starkaste ämne…

1) Du är säkerligen i ketos.

2) Du har säkerligen övergångsbesvär. På grund av att du ställt om ditt energiintag så har kroppen det lite jobbigt. Du har "tankat" kroppen med en sorts bränsle förut, nu har du bytt - tacka sjutton för att kroppen bråkar!

Eller rättare, jag tror det är hjärnan som säger åt kroppen att bråka. Ditt beroendecentrum sitter i hjärnan och är du sockerberoende gör hjärnan allt för att få dig att tanka socker igen. Det är helt enkelt abstinens.

Tänk på: -drick mycket och salta lite extra i början.

Du kan också kolla på Dumbbell hur mycket näringsämnen du får i dig. Registrera dig - öppna kalendern och välj kostregistrering. Det är inte så himla noga med vikten på vad du äter - bättre att du försöker uppskatta än att du låter bli för att det verkar jobbigt att väga.

Sedan kan du se hur mycket av RDI du får i dig av olika ämnen. Kanske visar den att du behöver järn coh C-vitamin, men apelsinjuicen tycker jag är onödig. C-vitamin finns massor av ex.vis i paprika.

På Fineli kan du välja ut olika näringsämnen och se vilka livsmedel som innehåller mest av ett visst ämne. Lätt att hitta näringskällor där. Det bästa är att äta riktig mat. Magnesium brukar man må bra av och D-vitamin kan vi behöva här i Norden.

mitzerl, men är per definition i ketos när man äter lite kolhydrater. Det är inget man går och väntar på ska inträffa. Att det tar tid att må bra beror nog inte på att ketosen inte inträffat utan att kroppen ännu inte kan utnyttja sina nya energikällor (fett och ketoner) optimalt och då råder i praktiken brist på bränsle.

Det kan kanske vra så enkelt att du äter för lite mat och har energibrist? Porva äta mera grönsaker och mera fett.

Jag är förhållandevis ny LCHF:are (började för snart ett år sedan). Jag mådde prima de första veckorna men sen fick jag rätt jobbiga omställningsbesvär som höll i sig flera veckor. Kanske en månad. Jag blev yr och matt och fick också ont i huvudet. Hade jag inte läst här om att sådant kan förekomma (alltså att det inte bara tar en vecka innan man mår bra igen) så hade jag inte vågat fortsätta. Jag var också rejält nyfiken på hur min kropp skulle reagera på en kost som var nästan diametralt motsatt den jag ätit tidigare. Det gjorde också att jag höll ut. Och det är jag glad för nu. Men om det blir på samma sätt för dig kan man kanske inte veta? Hur viktigt är det för dig att fortsätta med denna kost? Det låter nästan lite som att du känner dig lurad? Som om du inte valt detta själv? Om det är så skulle jag kunna tänka mig att andra krafter, som inte har med metabolismen i sig att göra, medför att det kan vara bättre att välja en kosthållning som man själv både tror på och trivs med.

Tack för svar (som var lätta att förstå också!).

#23 Jag har inte blivit lurad på något sätt. Jag har själv valt att gå på LCHF. Dels för att bli av med sockerberoende, dels för att gå ner i vikt. Testade det som sagt förra hösten också, men gav upp efter två månader då jag inte tyckte jag gick ner något i vikt. Jag minns inte att omställningsbesvären var så långvariga då, har för mig att det bara var några dagar. Därför blev jag förvånad när folk här i tråden skriver att det kan vara flera veckor och månader. Jag hoppas det kan gå över så småningom.

Jag köpte som sagt apelsinjuice igår för att få i mig C-vitaminer pga huvudvärken. Tog ett glas på kvällen och det kändes bra. Huvudvärken lättades. Och jag fick inte mersmak!!! Tyckte närmast det var för sött, trots att det inte var tillsatt socker i. Så jag har nog gjort stora framsteg vad gäller sockerberoendet iallafall.

Tänkte försöka dricka ett glas om dagen den närmsta veckan nu, för att lindra omställningsbesvären. Och hoppas att jag kan vara lika duktig som igår kväll, att bara ta ett glas.

Nu är jag inne på tredje veckan som jag är så här trött. Det börjar bli riktigt jobbigt! Jag orkar nätt och jämnt ta mig till affären och handla. Sen är jag så slut så jag inte orkar göra nånting mer på hela dagen.

Jag har gått ner 4,6 kilo på fyra veckor, fått en något slankare midja och blivit av med mina sötbegär, så på så vis går det bra. Men den här orkeslösheten börjar kännas riktigt jobbig. Jag känner mig riktigt onornal också, alla andra blir pigga av LCHF men jag blir bara trött och orkeslös av det.

Jag vet inte hur länge till jag klarar av att ha det så här. Jag kommer ju gå ner mig fullständigt. Ikväll skulle jag på danskurs egentligen, men det finns ju inte en chans till att jag orkar det efter min lilla promenad till affären idag som gjorde mig så slut.

Vad skall jag ta mig till??? Funderar på att ringa till vårdcentralen imorgon och försöka komma dit och ta lite prover.

Om det är någon tröst så är du inte ensam om de besvärliga omställngsbesvären.. finns de som haft så i tre månader!

Men.. iomed att det verkar ta på ditt psyke.. så ta ett steg bakåt för för att senare kunna ta två framåt.. lägg till lite mer kolhydrater, gärna en potatis, en sked ris, en banan eller liknande!

morötter! Under min omställningströtthet fick jag rådet att äta en liten morot ibland och kanske var det inbillning men jag tyckte att det hjälpte

Har du provat att äta nån tesked extra salt om dagen? Det hjälper många på ett tydligt sätt. (Mooniq nämner saltbrist i #4 men jag vet inte om du tog det till dig?)

Lite vitamin D kan också vara till hjälp 2000-4000 E per dag.

Får du i dig tillräckligt med energi totalt?

Det finns bättre c-vitaminkällor än apelsinjuice som trots allt mest är socker och vatten. Kolla den här listan: http://www.fineli.fi/topfoods.php?compid=2270&fuclass=all&specdiet=none&items=100&from=top&portion=100g&lang=sv

Lusläser du den så ser du att det kommer ett antal kolhydratfattiga grönsaker långt före apelsinen…