Jag har inte haft något med vv att göra, men jag har gått ner en 30 kg med kaloriräkning… Och gått upp allt igen och mer. Problemet med kaloriräkning är att man går bakvända vägen. Det är sant att man måste få energiunderskott i kosten, men det får man mer eller mindre automatiskt med rätt föda, om det är vad kroppen faktiskt behöver. Jag väger och räknar numer ingenting, inte ens kolhydrater, och jag går sakta men säkert ner. Jag äter såpass god och nyttig mat att jag inte ser varför jag skulle sluta bara för att jag en gång når normalvikt. DET var min fälla med kalorireducering! Jag lääängtade till den dagen jag kunde äta "vad jag vill" igen, och slippa räkna. Alltså förvägrade jag mig själv saker, och gick hungrig. Det slutade med en krasch, och jag gav upp allt vad hälsosamhet heter. Se bara på den färdigmat vv säljer - den andas förakt! Helt smaklös, rena självplågeriet. Och mättnad? Hahaha! Som sagt: bakvända vägen. Man räknar och håller på och lägger till och drar ifrån, och känner sig duktig när man äter tråkmat och tillfälligt övervinner sitt sug. Istället bör man utgå från bästa möjliga mat, se till att bli mätt och nöjd och låta kroppen själv ta hand om resten.

jag upplever att man gick ner mer och fortare i vikt av WW, men då var man ju aldrig mätt heller.

om man ska gå ner i vikt på LCHF, så måste man ju oxå hålla igen, men man behöver ju inte alls vara sugen på samma sätt eftersom man håller sig mätt

och den största fördelen om man är sockerberoende är ju inte "att man kan äta lite av allt", eftersom vi inte underhåller sockersuget

Visst gick jag ner med vv. Ett tag. Men sen gick jag upp allt, med ränta! Jag upplevde att jag blev ännu mer fixerad vid maten med vv. Dagens höjdpunkt som jag alltid längtade till var mina två pepparkakor med mager filadelfiaost som mina points precis räckte till. Jag nästan drömde om dessa kvällstunder! Jag gick på viljestyrka, hela tiden. Och det funkar inte i längden!

Så det behövdes bara nåt enstaka avsteg förrän jag helt hade ramlat av banan. Nix, vv var inget för mig!

LCHF mår jag bra av och behöver ingen viljastyrka för att hålla mig till. Viljestyrkan behövs i så fall för att hålla mig borta från godis, sockerråtta som jag är! Men där upplever jag att LCHF ändå hjälper mig att dämpa suget.

har också kört VV och med bra resultat men som andra säger… det är en försakelsediet och när man äääntligen nått målet så trillar kilona på igen. Med ränta.  Jag känenr många som det gått så för också.  En som bor här i närheten som tom gjordes reportage om för hon gått ner så vansinnigt mycket men när jag såg henne nåt år efteråt var hon lika stor som innan… Me LCHF går jag tyvärr inte ner (inte hittills på fyra år iallafall) men jag behöver inte sakna något och  jag går inte upp. (om jag inte slarvar)

#4

Känner så väl igen mej. Gick också ned i vikt på VV men så fort jag slutade räkna "points" så gick jag upp igen. I  början av LCHF, gick jag ner 3-4 kg men dessa är nu efter 4 år tillbaka igen. Trots att jag nästan aldrig fuskar. Inte ens på fester eller middagsbjudningar. Så troligen vill kroppen ha denna vikt. Så länge jag inte ökar ytterligare så får man väl vara nöjd.