Om du överäter så se till att göra det på fett. Om suget kommer så ät smör! Går det inte över; mer smör! Då blir man så mätt och osugen så det finns inte. Rentav illamående kan man bli om man går ordentligt till överdrift. Kör detta en kort period och se om det fungerar. Gör det det så vet du att fett kan hjälpa dig att hålla dig på banan, och så kan du se till att alltid ha en hög fettandel i måltiden. Lycka till!

Mindre portioner, och ät oftare, Kanske skulle du kombinera din LCHF med en måltidsersättare?

Tack för tipsen. Jag har läst att periodisk fasta kan hjälpa en med aptitregleringen, men det är väl inget man ska ägna sig åt innan kroppen har blivit trygg (och vågar släppa på sina fettlager)? Å andra sidan vet jag ju inte om kroppen redan är trygg eller inte, eftersom jag äter mer än jag behöver. :)

DrPepper nu får du ge dig med ditt antiLCHF-predikande i varenda tråd. Vi tror inte så speciellt på kaloriteorin härinne. Är du ett troll så får du trolla nån annanstans. Här tror vi mer på att äta ordentligt och mer sällan. Och många rapporterar att de gått ner som bäst när de ätit klart över 2000 kalorier, här räknar vi mest kalorier för  att se att vi inte hamnar för lågt.

#3 PF/IF kan vara värt att testa. För mig är det inte vettigt med många små måltider, jag blir hungrigare och äter mer.

Frågan är väl om du kommer att kunna få en fungerande aptitreglering. Tiden lär utvisa det, men jag tror inte att du tar skada av att testa IF. Det kan kanske hjälpa med den mentala biten där det känns som om du förnekar dig mat.

#5

Ja, alltså jag väljer att tro att det bara är en period, precis som att jag inte alltid har överätit. Att jag behöver läka kroppen efter att ha kommit i obalans efter mitt överätande. Jag behöver ha mitt hopp att det kommer att ordna sig, annars får jag ingen motivation. Så hoppas gärna med mig. :)

Det är inte för tidigt att börja mixtra med saker som periodisk fasta då? Jag är rädd att min eventuellt otrygga kropp kan bli ännu otryggare.

#6 Du vet, facit kan bara din kropp ge. Ingen kan säga att något är garanterat si eller så för dig.

IF är inte skadligt på något sätt, tvärtom finns det många fördelar med ett sådant upplägg.

Åas är du relativt ny på kosten, men IF är inte riktigt att mixtra, du skall fortsatt få i dig mat och näring. Det kan åtminstone få bort känslan att du förnekar dig mat.

Vad är IF för dig MimLan?

För mig är det: 
en inflammations hämmande kost.
http://www.nyfikenvital.org/?q=node/894
http://www.zarahssida.se/blog.php?bid=656&print=1

IF ratings, livsmedelslistor:
http://tillbakatillmittliv.wordpress.com/tag/ifd-mat/
http://inflammationfactor.com/look-up-if-ratings/

För mig: minus alla spanmàl, inklusive fullkorn som de förespràkar.

Pennylane, skulle uppskattas om du làter oss diskutera, ibland màste man hoppa i alla diken som Zepp skrev i ett annat inlägg för att hitta rätt.

LCHF är inte en guru som fanatiskt màste följas, LCHF är fantstiskt men uppenbart är att mànga missförstàr HF, se alla som misslyckas med att gà ned i vikt. Läs om alla som har magproblem med allt det feta… làt oss söka och lära utan att mässa upp de som har andra àsikter eller funderingar och förklara dà i stället.

Jag förstàr att du vill väl men vill du tex kritisera de som förespràkar en svält diet - förklara dà varför istället för att bara säga att de inte har i forumet att göra.

Trevlig söndag pà er alla.

har du sett DrPeppers inlägg i ett flertal trådar? En kort mening: ät mindre, ät måltidsersättning, ät oftare…   helt utan någon som helst förklaring eller underbyggnad

Pennylane, om drPepper är ett troll kommer han garanterat att forstätta "trolla" om han får irriterade mothugg hela tiden. Han har precis fått exakt den uppmärksamhet som han söker isåfall.

Sedan får du tänka på att just det han skriver, med mindre portioner, äta oftare och måltidsersättning (kolhydratsfri) kan behövas för somliga för viktnedgång, men förståss inte förrän man testat "vanlig" lågkolhydrat först.

Mickla inte hit o dit med olika metoder.. innan det fungerar med två-tre fasta måltider om dagen.

Fördelen med tre  fasta måltider är att det oftast är så det fungerar i övriga samhället, man fungerar i en social kontext!

För mig tog det tre månader innan jag fick pejl på det hela, hittade portionsstorlekar, fann mina mättnads/hungersignaler och fick anpassade ögonmått för LCHFmaten!

Och då var det antagligen mest en mental omställning förutom de första veckornas metabola omställning.

Hungern är på inga vilkor lika som innan, ibland glömde jag att äta tills jag satt med illamående och en lätt huvudvärk, den försvann när jag väl åt.

Mättnaden kommer en bra stund efter måltiden, lixom mera en nöjdhet och välmående/ohungrig.

Man får synka ögonmättnaden med magmättnaden och hur man mår fram till nästa planerade måltid.. och vet du vad, det är helt nomalt att bli lagom hungrig strax före nästa planerade måltid!

Pennylane, ja och det gällde inte bara DrPeppers inlägg, samt, làt dem inte làta dig sjunka till samma nivà.

ät mindre - under 800kcal = svält och skadligt för de inre organen under làng tid, sänker immunförsvaret, ökar metabolismen när man börjar äta igen, loss of muscle mass etc…
http://www.healthwatch-uk.org/pp%20Dangerous%20diets.pdf
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC333231/?page=1

màltidsersättning - ofta 30% socker med all dess skadlighet:
http://www.healingdaily.com/detoxification-diet/sugar.htm

ät oftare - kan vara bra för vissa personer, för och nackdelar:
http://www.medicinenet.com/script/main/art.asp?articlekey=56254
http://www.nytimes.com/2010/03/23/health/23really.html

dessutom skrev jag ÄR du ett troll, en fråga alltså…

# 10 om en person i tråd efter tråd ger farliga råd som jag anser att 800 kcal per dag som h*n nämnt i nån tråd är så tycker jag inte att det ska stå oemotsagt. H*n har även  gett input på att 1 kg i veckan skulle vara en bra nedgångstakt… hade själv gått ner 3,5 kilo på kort tid minns inte nu hur kort det var. Men kanske ett par veckor.

#14 Då är det kanske dags att kontakta sitevärden och få denne person varnad alt avstängd.

i första hand tycker jag allt att man kan reagera på det vederbörande säger och ge mothugg. Sen får denne argumentera emot. Men det verkar som om många är väldigt konflikträdda och blir alldeles ifrån sig om någon ifrågasätter något…

#11

Zepp, tack för ditt svar! Intressant att höra hur det var för dig. Periodisk fasta verkar vara ett alternativ för mig i framtiden, men just nu känns det tryggast att inte "mickla".

---------

Varför kommer mättnadskänslorna så sent när man äter? Det gör ju det hela så mycket svårare.

Åter till min ursprungliga fråga, finns det något annat jag kan göra som hjälper till att få en normal aptitreglering? Eller finns det inget annat sätt än att träna med portionsstorlekar och lära sig känna mättnadssignalerna?

Något jag tror man behöver träna på är att känna skillnaden på att inte vara hungrig lägre och att vara mätt, på samma sätt som att man behöver skilja på sugen och hungrig. Bästa lösningen tror jag är regelbundna måltider och ett jämt energiintag.

Jag kan äta enorma mängder mat och har väldigt sena mättnadssignaler samt att de ofta är diffusa.

För mig hjälper det att ha koll på hur stora mina portioner är dels genom minmat.net i kombination med BMR-uträkning.

Kan tillägga att jag kör periodisk fasta 16/8. Frukost gör mig inte mättare fram till lunch. Leangains skriver om det här. Periodisk fasta är inte att "mickla" med maten. Du förlänger bara fastan du redan har påbörjat över natten.

#17

"Varför kommer mättnadskänslorna så sent när man äter?"

För att du äter för fort?
Testa ta en bit mat i munnen, lägg ifrån dig besticken och tugga. Känn smakerna, konsistensen, etc. Tugga. Tugga lite till. Svälj. Ta inte upp besticken förrän all mat är borta ur munnen. Skär då upp en ny munsbit, stoppa den i munnen, lägg ifrån dig besticken och tugga. Osv.

Känn efter hur hungrig du är efter varje munsbit. Ligger du på 6-7 på en 10-gradig skala, dvs ohungig och belåten, sluta genast att äta. Att äta för mycket kan ge känslor av bl.a. obehag, vilket lätt kan misstas för hunger.

När den senaste munsbiten inte smakade lika gott och bra som den första är det också ett tecken på att det räcker.

Mättnadssignalerna kan vara vaga och diffusa, speciellt om man inte är van vid att lyssna på dem. Så ät långsamt och känn efter.

#21

Bra synpunkter, jag ska tänka på det. Men ändå, man äter ju så lite så det går ju väldigt fort att äta, i alla fall om man jämför med tidigare. Så det är svårt att dra ut på ätandet. Tycker jag i alla fall.

#16 Precis som i vilken kost som helst så gäller det att bränna mer Kalorier än man äter, Så kallat Kcal underskott! Att man kan förespråka äta mera men sällan ger ju bara motsatt effekt och man kommer gå upp i vikt!

Till Ts: Mindre portioner, Inte över 300g/portion och försök hålla dig runt 2000Kcal å trappa ner till runt 500-800Kcal så kommer du snart börja tappa vikt!

Enn fråga till att börja med: Vad är IF?

För mig funkar periodisk fasta bra. Håller med tidigare inlägg; frukost får inte mig att att äta mindre till lunch.

Vad det gäller kalorier är även jag av samma åsikt som ibland förespråkas i inlägg här på forumet. För att gå ner i vikt måste man inta färre kalorier än vad man gör av med. Beroende på vilken tidigare kosthållning man haft (antalet kalorier per dag och matens sammansättning) och viken grad av övervikt man har så kommer LCHF att påverka en på olika
Jag har en väldigt liten övervikt, kanske 8 kg till att börja med (2 kg kvar efter en del syndande på semestern ffa i form av alkohol…) och har tidigare inte ätit så stora mängder kalorier men men LCHf är det lättare att äta färre kalorier eftersom jag inte blir så hungrig som tidigare eftersom jag inte äter så mycket kolhydrater och därför inte har så stor insulininsöndring. Det är en av anledningarna till att jag gått ner i vikt.

Till trådskrivaren: Finns det någon anledning att du har problem med aptitregleringen förutm ditt hetsätarbeteende? Äter du t ex antidepressiva? Är du stressad? Sover du dåligt? Har du magkatarr? Svårt att hinna med att handla, laga mat, äta i lugn och ro? Dricker du tillräckligt (ibland kan man förväxla känslan av att vara törstig med att vara hungrig)? Får du i dig tillräckligt med magnesium?

En annan tanke…
Hur strikt äter du? Själv har jag en superbråkig mage. Efter några dagar med LCHF blir min magen snäll men om jag fuskar med t ex frukt, yoghurt eller flatbröd bråkar magen igen och jag tror att jag är hungrig eftersom min mage inte är lugn.
Kanske skulle du testa att äta riktigt, riktigt strikt några dagar (fakir) och stilla hungern med "tillåtna livsmedel" eller smör som tidigare inlägg föreslår? En halv liter buljong med en stor matsked kokosfett tar bort sug tycker jag. Kolla hälsokostbutikerna om du vill undvika glutamat eller koka egen buljong på köttben och kycklingskrov.

Vad gäller kalorireduktion är det inte särskilt kontroversiellt att påstå att man måste göra av med mer än man får in för att gå ner i vikt. Men detta är inte särskilt intressant. Det viktiga är att äta på ett sådant sätt att man KLARAR att reducera kalorierna, och att man KLARAR att hålla sig på sin nya vikt. Med LCHF klarar jag att gå ner i vikt, eftersom jag får kaloriunderskott utan vare sig hunger eller sug. Kroppen reglerar detta AUTOMATISKT. Jag räknar inte en endaste kalori, eller ett endaste gram. Till trådskaparen: de naturliga mättnadskänslorna kommer, men det kan ta tid. Jag äter två gånger om dagen, och får då äta mycket åt gången. Det hjälper, för jag har tendens till överätande, och när jag inte behöver känna att jag "bara får ta lite" så kan jag äta på tills jag blir mätt. Nu är jag i ett sådant tillstånd att jag känner olust inför att trycka i mig mer än jag behöver. Och jag går ner i vikt. Toppen! DrPepper: välkommen tillbaka om något år när du gett upp och gått upp alltihop igen och lite till. Been there, done that, didn't work.

#26

ACH tack! Det var peppande att läsa att det kommer även om det kan ta tid. Jättebra också att höra hur du gör. Jag tror också att två gånger om dagen kan funka jättebra för mig, och det ska jag övergå till när jag känner att jag har lite mer kontroll på mitt ätande.

Själv måste jag nog tyvärr ställa mig på den mer negativa sidan och tala om att efter 3 1/2 år på strikt LCHF utan fusk hade mättnadskänslorna fortfarande inte rättat till sig. Så det fungerar inte för alla. Om det beror på psyket eller kroppen kan jag inte svara på.

Jag skulle lätt kunna äta 400 gram kött + extra fett till varje huvudmål t ex. Aptiten har INTE gått ner och jag äter INTE automatiskt mindre än förut. Antar att mina hungerkänslor har sabbats nån gång för länge sedan. Jag KAN reglera hur mycket jag äter, men bara genom att räkna kalorier supernoga och föra dagbok på t ex MinMat. Utan detta skenar jag iväg direkt. Och då tappar man ju lite av vinsten med LCHF dvs att inte behöva mäta, väga och räkna.

Har under perioder kört fakir, enbart ägg, periodisk fasta och att bara "följa vad kroppen vill ha". Men icke. Så det känns ju som att den där härliga "det löser sig naturligt och då äter du automatiskt mindre"-känslan aldrig kommer att komma för vissa.

Jag är inte expert men känner igen dom här utsagn att man har lust at äta mer.

Det kanske är så att man måste vänta på signal på att man är nöjd och det kan vara mycket olikt, när det kommer.

Jag dryckar en del vatten (kranvatten) och iblant innan jag äter, så det inte blir så mycket tvivl om det är hunger känsla eller vatten brist.

Det hjälper kanske ochså att man av och till tänker innan man äter om man äter för sult, eller på en känsla. Bara detta att man stannar innan man äter ger något tänkande.

Sedan har det varit bra att ha gurka och salad och blomkål, broccoli och ost. Det ger inte så mycket point (kalorier) men är sakor man kan äta utan så stora problem. Youghurt kan ge lite maguro, har jag erfaret. Korv och vissa andra rökte matvaror kan ochså ge lite magsmärtor för min del. Det kan chokolad ochså. Ägg ger bra mätnad.

Ja, måste säga att det kanske krävar något disciplin, då man inte kan äta hur mycket som helst på LCHF och sedan verkar det vara olikt om man är man eller kvinna. Kanske inte alla kvinnor och männ kan/måste äta samma mat. Man får prova sig fram.

Lycka till.

Väntar man på rätt signal direkt efter måltiden skjuter man betydligt över målet.. det är hur du mår av måltiden om 5-6 timmar som är rättesnäret!

Dvs.. inte äckligt mätt direkt efter och inte vrålhungrig en bra bit inan nästa inplanerade måltid.. och under tiden skall man må bra och ha fullt av energi.

Att drastiskt minska sitt energiintag till 800 Kcal kan vilken idiot som helst göra, men häsosamt är det inte.. man lär få näringsbrist och öka kroppens katastrofhormoner för att uppreglera energitillförseln.. och så mår man skit.

Tricket är att få kroppen att själv släppa på fettdepåerna.. och det krävs insulin för att hålla fettet kvar.. så för att bära omkring på en massa extrafett så krävs extra insulin.

Att äta lite och ofta kan nog fungera för friska normalviktiga, men vill man gå ner i vikt så kan man inte befinna sig i ett postprandialt tillstånd hela sin vakna tid.

Det postprandiala tillståndet domineras av inlagring och de hormoner samt signalsubstanser som dominerar detta, man lever av det man ätit, vill man minska i vikt bör man leva stora delar av dygnet på det som finns i lager.. det är bland annat detta som IF handlar om.. man får en annan hormonprofil över dygnet.

Men först måste man lära sig att äta tre normala måltider per dygn och det handlar mest om att skaffa sig nya ögonmått.. dvs det är till stora delar en mental omställning.

Själv känner jag att två måltider per dygn passar mig bäst, så äter jag när jag är ledig.. frunch och kvällsmat.. däremellan tänker jag inte ens på mat.

idealet är att äta frukost, lunch, middag och

ett mellanmål bestående av 1 dl osaltade blandade nötter.

tillräckligt mycket, så att man håller sig mätt till nästa mål.

om man äter så behöver man inte fundera på om man äter för lite eller för mycket

och kan koppla av tankarna på mat mellan målen.

#31 Hmjo. Om jag åt nötter stup i kvarten kan jag garantera dig att jag absolut skulle fundera på mer mat, mer nötter. Om och om igen.

Det är möjligen att det är idealt för dig. Men jag skulle vilja hävda att det inte är ett generellt ideal alls. Ens i att behöva äta fyra gånger om dagen.

#31 Jo det är just det… idealet för dig!

Har man sabbad aptit så fungerar det helt enkelt inte så i praktiken. (Och jag håller med #32 att nötter är en klar danger zone för alla med tendens till överätning!)

Om man inte kan känna rätt mättnadskänsla så är det tyvärr så att en stor del av dagen går åt till att just fundera på hur mycket man äter, och man KAN inte koppla av tankarna. När man äter så känner man sig inte mätt. Inte ens ohungrig. Signalerna fungerar inte och det ger upphov till stress. Vi vet ju alla vad man SKA äta och hur ofta, men…

Vill inte att någon ska missförstå mig - jag älskar LCHF och har ätit så här sedan 2008. Jag mår bra på maten och förespråkar den starkt. Men aptitreglering - nej. Fokusering på mat och måltider - något bättre, men definitivt inte borta. Viss viktminskning - ja, men endast med stenhård kaloriräkning och järnkontroll. Viktnormalisering - not even close.

Jag tror att jag inte fick preciserat tydligt att jag mente att man skal äta med disciplin och inte sitta och äta medan man vänter på mättnadskänslan. Den får infinna sig lagom, men det kan vara stor skillnad. Om man har mycket fett i kosten inträffar mättnad snabbt, men iblant äter man kanske ochså mer på en känsla som den gamla hjärna hade och den krävde mer mat. Eller för att man hade behov for att känna sig mätt och det var när man var full mätt i magen.

Att förandra den känslan är svår tror jag. Den är ochså från den gång man åt mycket kolhydrater och kanske mager mat och därför åt man kanske mer mat men inte så mycket kalorier.

Hoppas att jag fick preciserat lite bättre om mättnadskänslan.

Alltså, jag har själv väldigt lätt att överäta. Jag var emellertid noga i början med att INTE begränsa mig, utan alltid äta så fort jag var hungrig, tills dess jag blev mätt. Det ledde till en period med för mycket mat, men efter ett tag hajade liksom kroppen och hjärnan och jag märkte plötsligt att jag tog mindre. Jag hoppas att alla har prövat detta sätt en längre period, för det är ju synd att behöva räkna etc i onödan. Jag ägnade mig alltså inte åt någon mental omställning eller så, det kom helt av sig själv, när jag inte hade någon gräns.

Håller helt med ACH, så gjorde jag också i början… jag gick upp några kilo, visst, men när kroppen blev nöjd och kunde slappna av för att det uppenbarligen inte var svälttider längre, ja, då rasade kilona ändå ;)  Efter ett tag hade även hjärnan fattat att svälttiderna var över och jag åt mindre och mindre… jag gick från att ligga på ca 3000 kalorier om dagen till 1200 utan att ha ens funderat på mindre portionsstorlekar.

#35, #38

Just så, när man märker av hur kroppen fungerar så anpassar man sig till det!

Medvetet eller omedvetet.

Skall man däremot förklara för någon annan hur det fungerar blir det nästan filosofiskt.. fast egentligen tror jag det handlar om betingade reflexer.. dvs reptilhjärnan som lär sig vad som ger en behaglig tillvaro.

Ja, jag hoppas inte det var allt för filosofisk om mättnadskänslan.

I praksis äter jag faktisk ochså mindra nu än i början.

På jobbet glömmar jag att tänka på mat, men jag har bara ätit mindra på lunsjen i någon period.

Det blir mindra portioner i det hela.

Men när man skal vara social händer der nägot i blandt i helgen. Och man äter kanske lite för mycket av och till.