Ja du, jag kan inte det vetenskapliga bakom men jag äter utan att räkna. Jag motionerar knappt, går promenader med hunden men inget annat. Studerar och sitter stilla rätt mycket.

Jag äter rätt mycket fett, exakt hur mycket vet jag inte men jag äter absolut mer kalorier än jag gör av med. :) Lägger smör på allt och äter kokosfett lite också.

Den begränsning jag använder mig av är min mättnadskänsla. Skulle jag räkna kalorier på en högfettskost, så vore jag tvungen att vara småhungrig för jämnan med tanke på att fett är så energirikt. LCHF är ingen kaloribantning utan en- om man nu vill gå ned i vikt dvs, många äter LCHF av många andra anledningar- "hormonbaserad" kost eller hur jag ska uttrycka mig. Dvs det går ut på att ha ett stabilt och jämnt blodsocker, utan svängningar och utan överflödiga insulinskjutsar i kroppen.

Vilket bra uttryck, magma - Hormonbaserad kost….eller kanske till o med en Hormonbalanserande kost.
En kost som balanserar insulin/glukagon samt kortisol/tillväxthormon+testosteron och ger det kroppen behöver i vitamineraler+byggmaterial så att den kan arbeta på toppen av sin kapacitet.

norrelit56 - Man kan inte äta hur mycket som helst men det verkar som de flesta kan äta mer än de skulle gjort på tallriksdieten utan att gå upp i vikt…. mycket kanske för att insulinet inte begränsar ämnesomsättningen samt för att muskelmassan kan öka en del pga av ökad tillväxthormon (ger högre ämnesomsättning).

Kalorier är ett mått på hur mycket energi ett livsmedel alstrar vid förbränning i en speciell ugn. Kalorier säger inget om hur kroppen reagerar på livsmedlet. Enklast är att sluta bry sig hur mycket kalorier man äter.

Jag at mycket mer i borjan, for 7 manader sedan, an vad jag gor nu. Da frossade jag i allt och gjorde manga olika goda matratter med graddsas, som jag smaksatte med allt mojligt tillatet. Nu ater jag ungefar 2 ggr om dagen och mindre portioner. Ar aldrig hungrig, ibland vill jag ha lite brieost eller ibland en kotlett. Kanske ar det hormonerna som lart sig tala om vad som behovs. Till lunch blev det 2 bitar brieost, ett par skedar kycklinglever-mousse och 5 grona oliver. Detta gav en behaglig kansla av mattnad. Dricker mest vatten.

Jag har också börjat snåla in på måltiderna, det verkar som att väldigt många (jag själv inräknad) riktigt frossar i början. Jag kanske har blivit lite mer gourmet än gourmand efter den första tidens lössläppthet…

Att äta obegränsat funkar inte för mig om jag vill gå ner i vikt, jag kan inte svulla bort kilona. Däremot går jag inte upp i vikt.

Kan bara hålla med alla andra här som har skrivit att man kan nog inte äta obegränsat, det beror ju på hur utöjd magen var i början     när man startade med LCHF. Jag åt ju större mängder då än nu. Men har lärt mig att med denna fettrika kosten så blir man mätt med mindre mat, oftast äter jag kött och fisk till lunch och middag och ägg till frukosten. Har alltid smör till maten och i kaffet både smör och grädde. Även andra feta mjölkprodukter finns på min meny och kalorierna har jag slutat räkna även allt annat. Men i början var jag nitisk för att lära mig. Mår toppen av denna maten. Någon motion är inte nödvändig för viktens skull men för att må bra rör jag på mig i den mån jag orkar, går och cyklar och lite gympa hemma!

Kalorier… En bit trä innehöller många ska ni veta.  Det är lugnt att frossa i början på LCHF enligt mig, om man äter strikt. Efter kort tid kommer mättnaden på rätt plats. Man lär sig, plus att efter ett tag är problemet NÄR man ska käka för men tappar den där riktiga "HUNGER" känslan, men eftersom aptiten är intakt så kan man äta dom 2-4 mål man behöver. Tur att det inte behövs diciplin för att äta världens godaste mat, va?

Vad menas egentligen med uttrycket "äta utan begränsning"?

Har någon sagt att man kan det? Det verkar märkligt tycker jag.

Det vi brukar säga är att man skall äta tills man blir precis mätt och känner man 30 minuter efteråt att man är FÖR mätt skall man lära sig till nästa gång att sätta stoppet lite tidigare så att man efter 30 minuter känner sig LAGOM mätt.

Överäta kan väl aldrig vara bra för någon?

Njae margareta, det var inte min poäng heller. Jag menar att efter några veckor på LCHF var det omöjligt för MIG att överäta. mätt är mätt, liksom. Vissa har det säkert svårare, men om jag är RIKTIGT snål med kolisar verkar min kropp styra mättnaden så bra själv. Har jag nämnt att det går inte att äta godare?

Trots allt verkar flera ha märkt att om de håller kolhydraterna riktigt lågt (nära noll) så kan de äta ganska stora mängder utan att gå upp i vikt (ex The bear o nån på detta forum), men det betyder nog inte att alla kan det…..men det är väl bara att ta och testa en vecka av sitt liv ….men jag har ganska svårt för det eftersom jag har svårt att äta nu när jag är mätt.

Var det inte hormonbalans du kallade det Pasi? Jag tror faktiskt att det ar detta som hander. Jag borjar kanna fore vad jag behover och ater det som kroppen talar om. I alla fall jag ar uppfostrad med att ata upp pa tallriken och sedan som mamma at jag aven upp det som barnen lamnade, "eftersom det ar synd att slanga sa god mat". Jag ar fortfarande forvanad over hur sma portioner man kan ata och kanna sig nojd.