Glödlamporna kommer att fasas ut vart efter, i år blir det 40-W lampor.

http://www.lampinfo.se/glodlampan-utfasas/

De svaga lamporna försvinner i år.

1 september 2012 Förbud mot klara 40 och 25 och 15 W glödlampor

Jag har tyvärr inget svar på din lampfråga men jag kan göra ett inlägg i lågenergilampsdebatten :-) Jag antar att du syftar på innehållet av kvicksilver i lamporna? Min kollega berättade att hon har en kompis som är som besatt av att räkna ut saker (forskarstudent). Han räknade ut att även om alla lågenergilampor skulle hamna i de vanliga soporna så kommer det ändå ut mer kvicksilver i miljön om vi skulle återgå till vanliga glödlampor. Kvicksilvret kommer från elproduktionen, från bränslen. Och det alltså mer än vad som finns i lamporna. Så det är alltså bättre att spara in på elen med hjälp av lågenergilampor. Men det finns alternativ belysning, som led-lampor som också drar lite el.

Kan man inte börja rädda världen när jag har dött. Fan palla alltså.

#3 ??

Nog bäst att hamstra lite smålampor. Läs gärna länken, man kan faktiskt få skrämselhicka. Hopppas att det snart kommer mer LED-lampor.

Synd på våra ärvda smålampetter och kristallkronor, det blir med tiden svårt att använda utan glödlampor.

Vad är det som är skrämmande i länken?

jag har smålampetter med energilampor, vad är problemet?

Det finns faktiskt redan nu lysdiodlampor som funkar bra i kristallkronor och drar väldigt lite ström. Lysdiodlampor som kan ersätta vanliga glödlampor finns också, och de är inte dyrare än lågenergilamporna var när de kom; priserna varierar mellan cirka 80 och 200 kronor. Livslängden är väldigt lång på lysdioderna, och priserna är på väg neråt.

Faktiskt är det många som tycker att lysdiodlamporna (LED) är snyggare än glödlampor i kristallkronor och liknande armaturer, men det är ju en smaksak. Lågenergilampor med lysrör är i alla händelser inte särskilt roliga att ha i kristallarmaturer.

Elaffärerna har fortfarande ganska höga priser, men det finns lampor på Clas Ohlson, Kjell&Company, IKEA, Bea och andra ställen till vettigt pris.

Till kristallampetter och kronor ska glaskolven kring lysdioderna vara klar för att man ska få glitter i prismorna. Ofta är de armaturerna inte så mycket för att få ljus som för att få stämning, så man behöver inte alltid starka lampor. Diodlamporna finns från effekter strax under 1W och upp till 8W.

Nätspänningshalogen är rätt ok i.o.m. att de ser ut som vanliga glödlampor och ljustemperaturen stämmer också. Trodde de var räddningen. Men - glödtråden är superskör och går sönder bara man stöter till lampan lite. Blir dyrt. :-(

http://www.philips.se/l/ljuskaellor/halogenlampor/naetspaenningshalogen-utan-reflektor/46541/cat/#

Jag funderar också - för jag tycker om möjligt lågenergilamporna går sönder OFTARE än vanliga. Eller iaf lika ofta. Dock har jag inga detaljerade anteckningar i ärendet.. Och det svider verkligen när de går sönder - dyra! (De billigare går sönder ännu fortare..) Och jag får 'lurad-känningar'.. känns som om nån blåser mig. Kostar de verkligen så mkt mer att tillverka eller passar någon på…?

Och med erfarenhet av diverse desinformation som sprids i samhället - av andra myndigheter och auktoriteter - så gnager nånting även här..

Kanske är jag övernojjig..

Men jag kör ännu delvis med vanliga glödlampor. Har igång betydligt färre lampor än förut, t ex inga fönsterlampor, men en har jag bestämt mig för att återinföra..

Verkligen inga kristallkronor e dyl.

Sticker kanske ut hakan här.. men borde vi kanske istället (eller också) dra ner på lampantalet? Ibland när man går förbi vissa hus om kvällen - så går det typ inte ens räkna antalet ljuskällor, ute och inne.. överallt! 

Lurad? Har man elvärme sparar man inte någonting alls på att välja energisnåla lampor inomhus så här på vinterhalvåret. På sommaren behöver man vanligtvis ändå inte ha lamporna tända. All el som lamporna drar blir värme och bidrar till att värma upp huset.

Det som orsakar onödig förbrukning är dålig isolering och den värme du vädrar bort eller som rinner bort i avloppet.

Användning av eluppvärmd rumsluft när man eldar i öppen spis/kamin är väldigt energikrävande.

Handdisk i rinnande varmvatten är ett exempel på slöseri.

Solvärmt vatten till diskmaskin och tvättmaskin är ett exempel på besparingsmöjlighet som nästan aldrig används. Det finns enstaka maskiner med dubbel anslutning för kall och varmvatten.

Rörelsestyrd ytterbelysning sparar energi. Där är det viktigt med lampor som snabbt ger full ljusstyrka och inte är känsliga för kyla.

Det jag läste handlade om tillverkningskostnader visavi just energiåtgång samt brist på återbruk som också kostar för miljön. Alltså - var är vinsten, eller vem gagnas av den?

Angående det där med uppvärmningen av lamporna hörde jag med en mycket elkunnig person jag känner , han sa att det ju inte stämmer för i moderna uppvärmingsanläggningar gör termostaterna att det jämnar ut sig.. eller hur han förklarade… det blir dyrare hur som helst att värma upp huset med hjälp av lampr (gamla sorten) sa han. Det man normalt värmer upp huset med är billigare alltså.

#10 Lågenergilamporna finns av olika kvalitet. Så de av sämre kvalisort som man kan köpa på t ex IKEA håller inte lika länge. Tyvärr.

#12 Japp, vi måste bli bättre på att lämna trasiga lågenergilampor där de hör hemma, dvs bland det farliga avfallet.

Som jag skrev i #2 så sparar vi energi och miljö med lågenergilampor även om så alla förbrukade lampor skulle hamna i hushållssoporna (nu säger jag INTE att vi ska göra så förstås, men så var räkneexemplet). Alltså spar vi ännu mer miljö om vi sorterar lågenergilamporna rätt. Sen känner jag inte till tillverkningskostnaderna för just lågenergilampor.

#9 Tyvärr ska de också tas bort när glödlamporna slutat säljas…

Jag har inte upplevt några problem med denna övergång. I stort sett alla lampor här hemma är utbytta. Endast ett fåtal glödljuslampor kvar. Har bytt ut alla punktbelysningar mot LED-päronlampor. Drar endast 0,7 W och motsvarar en vanlig 15 W päronlampa. Har såna i mina adventsstjärnor. Bytte också ut nästan alla lampor i mina adventsstakar till LED-lampor. Det är ju en hel del som lyser mer eller mindre dygnet runt från 1:a advent.

Vad gäller lågenergilampor så upplever jag inte att de går sönder speciellt ofta. Tror inte jag bytt ut en endaste och då är flera av dem några år nu.

Det jag kan tycka är lite tokigt är storleken på lamporna. T ex klotlamporna funkar inte i alla armaturer eftersom de är så "långa" men den där stora klumpen mellan själva lampan och sockeln. Fast det börjar ju komma mer och mer bra lampor nu.

LED-lampor finns ju i många modeller, bl a kronljus.

lampgrossen.se har många bra modeller. Där brukar jag handla.

#13

Fråga din "mycket elkunniga person" vart energin från lamporna tar vägen.

Har man dåliga termostater och vädrar när det blir för varmt kan man säkert minska elförbrukningen.

Har man en värmepump kan man få uppvärmningen med något mindre elförbrukning än direkt-el/lampor.  Fast man får leva med oljudet istället, speciellt på vintern när det blir frost i värmepumpen om den står utomhus.

Den som bor i en lägenhet med centralvärme eller har en värmepanna sänker självklart också sin elförbrukning med lägre effekt på lamporna.

Den kost man äter kan också ändra vilken inomhustemperatur man föredrar.  Någon som känt att det går att sänka på termostaten eller någon som behövt höja?

Det är ungefär trettio år sedan jag började använda lågenergilampor och kompaktlysrör och tjugo år sedan jag fasade ut glödlampor helt. Den sista hade jag på toaletten, eftersom det då inte fanns några lågenergilampor som tände direkt, och där var ljuset aldrig tänt särskilt länge åt gången. Jag bytte lampan bara en gång under mina tjugofem år i den lägenheten, och det var en lampa som hade suttit där redan då jag flyttade in.

Av mina egentillverkade armaturer med kompaktlysrör är det hittlills ingen som har tagit slut, och jag har bara haft två lågenergilampor som har slocknat. Jag kan inte säga att det allmänt skulle vara så dålig kvalité på lamporna att de går sönder oftare än glödlampor. Men hemma hos min syster har flera av lågenergilamporna tagit slut, och som jag ser det är det inte för att det är dålig kvalité, utan främst för att armaturerna inte är anpassade till dem.

Och visst var de ganska fula när man satte dem där de syntes, till exempel i en vanlig skrivbordslampa eller om man satte dem i en takkrona. När det kom lampor där lysrören hade täckts med en glasglob såg lampan lite bättre ut, men den lyser sämre när den sitter inne i en kupa på det sättet. Lysrören måste ventileras så att de inte blir för varma för att ge bra färg på ljuset och fullt ljusutbyte, och när kylningen är dålig tar lampan slut fortare.

Lågenergilampan med inbyggd elektronik är alltså inte bra i armaturer där den inte får ordentlig kylning av cirkulerande luft. Där ger den dåligt ljus med ful färg och den håller inte så länge som den borde. Lamporna med glasglob har liknande problem; de blir alldeles för varma och ger sämre ljus och färgen driver mot en otrevlig grön nyans.

Det finns också billiga lampor, mestadels av kinesisk tillverkning, som är av sämre kvalité, såväl när det gäller hållbarhet som ljusutbyte och färg. De lite dyrare lamporna är märkbart bättre i alla avseenden, men fortfarande finns det inte några lysrörsilampor med glasglob kring som funkar riktigt bra, men när man vill ha en sådan funkar det utmärkt med LED. Nu finns det LED-lampor som ger nästan lika mycket ljus som en 60W glödlampa och som dessutom har bra färg. Priserna har också kommit ner till vettiga nivåer.

Kompaktlysrörslampor har också kommit med andra former. De första spiralvridna var alla av den dåliga kinesiska typen, och det kanske gav dem dåligt rykte. Det var också svårt att göra de vridna lysrören tillräckligt hållbara; många gånger gick lampan sönder när man skruvade i den. Numera gör också Osram kvalitetslampor med spiralvridna rör, som inte ser lika hemska ut som de raka när man sätter lampan i en armatur där själva ljuskroppen syns.

Och visst är kompaktlysrörslampor längre, det beror på att drivelektroniken måste sitta någonstans, och att effekten på dem är ganska hög, så att de kan inte byggas ihop alltför mycket; då skulle de gå sönder ännu fortare. LED är en annan sak; ljuskroppen är mycket mindre, och därför kan de göras kortare, men man får ändå god kylning eftersom en stor del av lampans yta kan fungera som kylmedium. Under de nära trettio år som har gått sedan den första elektroniska lågenergilampan har också elektroniken förbätrats så att den numera tål högre temperaturer än förr.

Men som förut gäller att om det blir för varmt i armaturen så går lampan sönder fortare och den lyser inte så starkt som den borde göra, och dessutom får den dålig färg. Jag har jobbat i nära tjugo år som tekniker på ett belysningsföretag och utvecklat lysrörsarmaturer, så jag har fått en viss inblick i vad som funkar och inte. Sätter man i en olämplig lampa, eller om en armatur är olämplig, så blir resultatet dåligt. Om man anpassar lampan till armaturen och vice versa, så kan lågenergilampor vara riktigt bra. Men när man sätter dem i en olämplig miljö kan de också vara bedrövligt dåliga.

# 17 han har en egen firma i elautomationsbranchen och har hur mycket jobb som helst därför vågade jag kalla honom "mycket elkunnig"

Jag antar att jag också hör till de elkunniga, men det är kanske inte elkunnighet i första hand som bestämmer om man klarar att utföra enkel aritmetik för att se hur mycket man kan spara med lägre elförbrukning.

Som har nämnts tidigare, all el som förbrukas i hemmet övergår i värme som så småningom går ut, endera genom väggarna, eller genom att man öppnar fönstret eller ventilerar på annat sätt. Om man ändå måste tillföra värme spelar det inte stå stor roll om det är glödlampor eller om det är elementen. Och på sommaren behöver vi inte tända lampan så ofta.

Energimässigt är inte ekvationen för lågenergilampan fullt så fördelaktig som den ser u i propagandan, men det avlastar onekligen elnätet genom att mindre el används. Man spar rätt många kWh på en lågenergilampa jämfört med glödlampor. Om man räknar med ca 5000 timmars livslängd och lågenergilampan kostar ungefär 70 kronor, så har man betalt 70:- plus 50 kWh, och annars hade man haft fem glödlampor och 300 kWh under en period av kanske mellan fem och tio år. Priset på lågenergilampan är ofta lägre än så, och jämförelsen är alltid till fördel för lågenergi, även om besparingen minskar lite om man väljer någon av de allra dyraste. Och som sagt, med direktverkande elvärme förrycks jämförelsen helt. Då blir det lite dyrare med lågenergilampor.

Lysdiodlamporna har stora fördelar framför lamporna med lysrör, speciellt på platser där tiden att värma upp lampan kan bli lång. Utomhus är lågenergilampan värdelös om den inte brinner ständigt, så att ha lågenergilampa med rörelsevakt är inte särskilt smart. Det tar omkring en halvtimme innan en riktigt utkyld lampa når full ljusstyrka när den är monterad i en armatur utomhus på vintern. Om den har fritt luftflöde når den aldrig högre ljusstyrka än en andeviskning, och då kan lamporna med glasglob fungera bättre. Men en LED-lampa tänder omedelbart och har bättre ljusutbyte vid låg temperatur. Så där man behöver en lampa som tänder direkt och som också måste ge bra ljus när den är kall, så bör man välja LED framför lysrörslamporna.

#15 VA??? Vet du varför?

#21 Av samma anledning som de tar bort glödlamporna, de är inte tillräckligt energieffektiva. Kommer inte ihåg var jag läste om det, kanske i Ny Teknik..? Men de är de sista som tas bort och det är ju några år tills glödlamporna är borta.

Nä, man sparar bara 30% eller vad det är, men det är ju energisnålare på gång.

Några år? I den där länken någon postade ovan stod ju september i år.

#23 Är det inte 40W-lampan som försvinner i år och andra lite senare? Iaf halogenlampan står på tur efter glödlamporna…

"Halogenlampor" är glödlampor. Utfasningen av glödlampan är successiv, och vissa lampor får vara kvar lite längre. Det är också ett antal glödlampor som inte fasas ut, av skälen att det inte finns någon lämplig ersättning och att deras totala andel av energiåtgången är låg.

Jag har hamstrat en hel del vanliga glödlampor av 60 och 75w modellerna

Kör dom med dimmer så lågt som det är behagligt och dom håller nästan hur länge som helst med den metoden

En ledlampa som motsvarar en ordinär 40watts glödlampa kostade 200 spänn på Clas Olsson senast jag kollade vilket förstås är hutlöst.

Ett spel för galleriet där vi konsumenter tvingas öppna plånboken rejält utan större vinster för miljön är vad det är

Snackar vi sen kvicksilver som vi i onödan dragit in i husen med lågenerglamporna blir det än mer olustigt

Efter att ha läst hela tråden har jag inte direkt blivit mindre skeptisk. Och sedan Dufvas kommentar.. banne mig ska jag iväg och hamstra! Har ju tänkt just i de banorna själv.

Jag har också dimmer på ett par ställen. Och jag får panik vid tanken på en ledlampa för 200 kronor.. Faktiskt.

Lågenergilampa har jag vid bron ute (iaf så länge den håller den som sitter där), men det är irriterande att den tar så lång tid på sig att starta. Har lågenergi även i köket i taket och i förrådet, bra arbetsbelysning och inne tar det inte lika länge för dem att starta. Eller åxå är det ett annat fabrikat - vet inte.

Men i övrigt.. tillsvidare inte, det blir gammelsortens..

Hade energisparlampor varit bättre och billigare än glödlampor hade det inte behövts någon EU-lagstiftning.

Industrin och korrupta politiker leder oss in i ena återvändsgränden efter den andra. Mobiltelefoner, mobilt bredband, wlan och annat trådlöst samt lågenergilampor står för en god del av den elektroniska nedskräpningen av vår närmiljö. Fiber är bättre!

Kan bli så att många tvingas sanera sin närmiljö. Kanske lika viktigt som maten!

http://www.vagbrytaren.org/Barnspecialen.pdf

http://www.vagbrytaren.org/bocker.htm

http://eloverkanslig.se/pdfer/lagenergilampor-090912.pdf

http://heatball.de

http://www.pro-gluehlampe.de/

http://www.diagnose-funk.org/technik/energiesparlampen/report-forscher-warnen-vor-eu-gluehlampenverbot.php

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/lagenergilampor-kan-ge-skadlig-stralning_4557243.svd

http://eloverkanslig.se/

Jag läste i den första tråden som kom i början på tråden och hamnade bl.a. på något som hade med en kritisk rapport att göra, nu när jag försökte gå tillbaka för att läsa om den så hade den delen plockats bort.

Men det liknade rätt mycket det som Dufva skriver fast mer detaljerat.

LED-lampor (lysdiod-lampor) är framtiden. Blanda inte ihop dem med vanliga lysrörslampor som innehåller kvicksilver och är en hälsofara ifall de går sönder (man måste genast gå ut ur rummet och vädra), jag har blivit förgiftad utan att jag först visste om det av ett trasigt lysrör som någon slog sönder, mådde hemskt i flera timmar, jag hoppas att jag inte fick någon permanent skada. Lysrörslampan borde faktiskt totalförbjudas enligt mig.

LED-lampor är billigare i längden än glödlampor trots att de kostar betydligt mer. Det tar endast ett år att gå plus med LED-lampa jämfört med en glödlampa, med tanke på att en glödlampa kan kosta flera hundra kronor per år att använda. LED-lampor är svalare så man blir inte svettig av sin läslampa som man kan bli av en glödlampa under en varm augustikväll.

Nu finns det faktiskt en 60 watts LED-lampa med bättre ljus än t.o.m. glödlampan. Den är dimbar också. Här finns den att köpa. Den kostar 400, som sagt det tar endast ett år att spara in extra kostnaden jämfört med en 60w glödlampa. Den håller i minst 25 000 timmar medan en glödlampa håller endast 1000 timmar, det betyder att man måste byta glödlampa 25 gånger oftare än den LED-lampan. Om låter lampan lysa dygnet runt i ett år så måste man byta glödlampa 8 gånger medan LED-lampan bara förbrukat en tredjedel av av sin livslängd. Om lampan är tänd 8 timmar per dag så går det åt 3 glödlampor varje år, medan LED-lampan håller i 8,5 år.

Mitt tips är att byta ut glödlamporna mot LED-lampor ett i taget då blir inte kostnaden lika stor som att byta ut alla lamporna på en gång.

Clasohlson säljer prisvärda LED-lampor, jag köpte två lampor för 80 kronor styck för något år sedan och jag har redan sparat in pengarna jämfört med om jag använt glödlampor istället.

JAUS

"Den kostar 400, som sagt det tar endast ett år att spara in extra kostnaden jämfört med en 60w glödlampa."

Nja, det beror nog på det

Har man elvärme blir det ingen eller lite besparing eftersom radiatorerna bara slår av när dom känner att rummet värmts upp av lampan istället

Det blir ett nollsummespel

Även om besparingen blir 100% om du av nån anledning inte behöver betala för värmen så blir det knappast 400 kronor om inte nu 60 wattaren står på dygnet runt.

Att lampan sen ska hålla så länge som det påstås är nog också tilltaget i överkant.

Ser man på hur det är med lågenergiarna så kan dom ju definitivt krokna när som helst och ibland lika ofta som en vanlig glödlampa så jag är nog skeptisk även här vad gäller fantasiuppskattningar på nya oprövade produkter.

När en förbrukningsvara som en lampa börjar kosta 400 spänn så betackar jag mig

Har man otur går den sönder dan efter att man har köpt den och man får sällan byta förbrukningsvaror

Då har jag nog hellre stearinljus eller fotogenlykta tills priserna lugnat sig betydligt

Jean-Pierre och Clemson U i South Carolina forskar med Nth Degree i printed electronics som ska ersätta just lampor … går det som det ska så blir det 10 utav våra pressar som trycker framtidens ljus

http://www.technologyreview.com/printer_friendly_article.aspx?id=39010

#32

Så fantastiskt intressant, jag kanske inte förstod det mesta av länken men det låter som om man snart kan tapetsera väggar och tak med LED-tapeter.

#33

Just precis! Och det blir ingen värme som går till spillo eftersom det är kallt.

#33

Just precis! Och det blir ingen värme som går till spillo eftersom det är kallt.

#34 Jovisst blir det värme som "går till spillo" också om man tapetserar med organiska eller tryckta lysdioder. Också det lysande papperet drar ström, och om det ska bli ljust så handlar det om mer än marginell åtgång.

En lampas effektivitet brukar uttryckas i ljusutbud genom effekt, lumen per watt (lm/W). Alla elektriska lampor drar ström, glödlampor lika väl som lysrör eller lysdioder. Och de här tryckta lysdioderna skiljer sig inte från andra lysdioder i det avseendet.

De effektivaste ljuskällorna vi har idag är urladdningslampor, lysdioder och lysämnesrör. Deras verkningsgrad ligger i regel någonstans mellan 50 och 100 lm/W, och enstaka undantag finns med mindre eller högre förbrukning. Glödlampor i olika former har en verkningsgrad mellan 10 och 25 lm/W. Genomsnittligt drar glödljus omkring fem gånger så mycket som lysrör eller lysdioder.

Det betyder att lysrör och dioder värmer upp ungefär en femtedel så mycket som glödlampor, och den här lysande tapeten drar i dagsläget ungefär dubbelt så mycket som vanliga lysrör, och lysrören är alltså mer energieffektiva, har högre verkningsgrad. Man hoppas på att komma upp till verkningsgrader på omkring 200 lm/W, men det är än så länge önskemål, inte något som man kan hävda att det faktiskt existerar i sinnevärlden.

Om man alltså skiftar lysrörsbelysning mot tapeten som den är idag, fördubblas elåtgången och man förlorar dubbelt så mycket värme. Om tapeten kommer upp i samma verkningsgrad som lysrör skulle den vara ett mycket bra material att lägga i taket, men vi är inte där ännu. Men också vid bara halva verkningsgraden kan det vara ett bra alternativ, eftersom man inte behöver någon lampskärm som stjäl ljus. Verkningsgraden totalt för hela systemet med lysrörsljus är ungefär hälften så hög som för själva lysröret, beroende på att armaturerna inte är helt effektiva och man ofta dessutom använder ljuset reflekterat från taket.

Knepig ekvation det här, jag tänker i samma bana som JAUS, byta ut glödlamporna mot LED när dom går, så får man se under tiden hur det går med dom där ljustapeterna, kanske ett alternativ till lysrören? har en del i köket som ett "nödvändigt ont"

#36

Jag kan inte ge mig in på nå'n diskussion om detta ämne eftersom mina egna kunskaper är mycket inskränkta  däremot vet jag att vad Jean-Pierre och Clemson U håller på med anses vara mycket lovande för framtida industrin, så … den som lever får se

#38

Se mig som miljöskadad. Det här har varit mitt yrke i ungefär tjugo år.

#38

Printed electronics?

Nej, belysningsteknik. Jag har varit tekniker på ett belysningsföretag och utvecklat armaturer och beräknat belysningssystem med avseende på belysningsstyrka, pris och effektivitet. Och visst har det förekommit tryckt elektronik där, men just den här tillämpningen är ny.

Det ändrar dock inte naturlagarna. Det är inte någon skillnad rent tekniskt när det gäller förbrukning jämfört med andra lysdioder. Det nya är produktionsmetod och form.

#31 Nej, så enkelt är det inte. Värme försvinner hela tiden ut ur huset en lampa som lyser in i ett hörn eller ännu värre mot ett fönster låter värmen smita ut mycket fortare innan den hinner värma upp rummet. Ett värmeelement ska vara placerad så att den sprider värmen i rummet (det ska inte vara blockerat av möbler). Och på sommaren när det är varmt så är glödlampan inte bara slöseri med energi utan ljuset kan bli olidligt varmt att få på sig när det redan är varmt. Dessutom är elvärmeelement miljövidrigt i sig självt föutsatt att man inte producerar sin egen el eller har en miljövänlig elleverantör.

Du verkar inte kunna särskilt mycket om lysdioder. Lysdioder har funnits ett bra  tag och de har en mycket lång livslängd. Det finns lysdioder som håller i 100 000 timmar om de lyser 8 timmar per dag så håller de i 35 år! Jag är övertygad om att den där lampan kommer att lysa längre än 25 000 timmar med tanke på att märket är Philips och deras lampor har mycket gott rykte.

Slutsatsen är att glödlampan är ett slöseri med både energi och pengar.

Levande ljus är miljövidriga och hälsovådliga. De flesta ljus görs av parrafin som är en restprodukt från fossila bränslen. Äkta stearinljus görs av fett och är betydligt bättre, men något dyrare. Bivax är nog det bästa alternativet enligt mig, de är lätta rulla själva också. Levande ljus är en usel ljuskälla jämfört med en lysdiod som i dagsläget kan vara upp till 550 gånger mer effektiv.

#37 Om du har lysrör så kan du byta dem mot LED-lysrör istället. De kostar mycket men på en arbetsplats där lamporna är tända länge sparar man lätt in kostnaden snabbt.

#36 Det finns redan lysdioder med 150 lm/W. Den teoretiska gränsen för lysdioer (LED) är mellan 260-300 lm/W, men det kommer att dröja innan man kommer i närheten av det.

Personligen är jag väldigt ljudkänslig och stänger av allting som låter, t.ex. lysrör, fläktar och t.o.m elpaneler som brummar. Hur är det med LED-lampor? Är de knäpptysta? Fönster är annars en bra uppfinning för att få ljust! Låter inte om det inte regnar!

Var på midnattsmässa i Karolina. Där har man en fantastisk ljuskrona med massor av levande ljus som var tända. Under det stod en pulpet som lyste blåvitt LED-ljus i ansiktet på den som talade. Det förstörde stämningen lite. Gillar annars ljuset från fullmåne eller stjärnorna klara nätter speciellt när marken är snötäckt eller om jag är i båten. Det ger frid.

#42

Det är en väsentlig skillnad mellan sättet som ljuset alstras i enfärgade och vita lysdioder, och det påverkar deras livslängd. Det presenteras ofta rena glädjesiffror för livslängd, men vi vet faktiskt inte. Det kan tänkas att livslängden på de vita dioderna är betydligt kortare än man hoppas.

Den vita lysdioden har delvis samma funktionssätt som lysröret när det alstrar ljus. Strålning med kort våglängd träffar ett lyspulver, som fluorescerar och skickar ut strålning med längre våglängd. I de tidiga vita dioderna var diodens färg blå och lyspulvrets gul. Blandningen uppfattas som vit, men det saknas färger; en sådan LED har bedrövligt dålig färg, som ofta uppfattas som sjukt blåaktig. Man kan själv se att något saknas om man riktar en sådan lampa mot de röda reflexerna baktill på ett fordon. Det blir nästan ingen reflex.

Lyspulver, också kallat fosfor, förbrukas med tiden, både i lysrör och dioder. Livslängden hos lyspulver är inte hundratusentals timmar, utan dess verkan minskar medtiden, och i lysrör handlar det om omkring en minskning av 30% på 10000 timmar. Dioden med lyspulver kan troligen lysa flera hundra tusen timmar, men den lyser svagare och svagare ju äldre den blir, och färgen driver mot blåare.

Så drömmen om att lampan ska hålla för evigt är fortfarande en dröm, även om ljustapeten kanske tapetseras om innan den har blivit olidligt ful i färgen och ineffektiv. Vi räknar idag med brinntider på mellan 25000 och 50000 timmar för vita lysdioder, och vi vet inte hur dioder med högre ljusutbyte kommer att åldras. Lysrör med högre ljusutbyte åldras något fortare än de som har mer rimlig verkningsgrad från början. Det kanske är samma för lysdioder, men hundratusen timmar är en väldigt lång tid, och vi har inte haft de där dioderna tillräckligt länge för att säkert veta vilken livslängd de kommer att ha.

Så intressant den här tråden blev! Tack för alla kunniga inlägg!

Men jag får väl skylla på att jag är allmänt korkad: Jag kommer nog att hamstra på mig några 40 W kronljuslampor under våren, trots alla goda argument om att gå över till nya tjusiga ljuskällor. Det är vi som kallas bakåtsträvare…

När man letar runt på nätet för att få information om de här lamporna hittar man väldigt mycket som har med elöverkänslighet att göra och där finns kryptiska begrepp som kan vara svåra att förstå, och som gäller hur strömmen förbrukas av olika elektriska apparater. Om man med eller utan foliehatt är orolig för sådant som transienter och högfrekventa elektriska fält, kan det vara bra att känna till att all elektronik som drivs med nätspänning har den fula förbrukning som ger "spikar" på elnätet. Det är alltså likadant med lysdiodlampor som med lysrörslampor i det avseendet, vad som kan skickas tillbaka via elnätet. Det finns ingen annan lampa för nätspänning som har ren förbrukning än just glödlampan. Den fula förbrukningskurvan med ström- och spänningsspikar gäller också elektroniska transformatorer till lågvoltslampor och dimmrar till vanliga lampor.

För den som vill veta lite mer om elöverkänslighet kan det vara bra att känna till att de enda provokationsförsök för elöverkänslighet som har lyckats är de där man har provat om personerna är känsliga för modulerat ljus. Modulerat ljus stör inte bara elöverkänsliga, även om de blir mer störda än de som inte har utvecklat "elöverkänslighet". Modulerat ljus stör reptiler, fåglar och fiskar. Själv gör jag antagandet att om det påverkar reptiler och fåglar på ett sätt som stör deras välmåga, finns ingen orsak att anta att det skulle vara direkt hälsosamt för människor.

Modulerat ljus uppstår när variationerna i ström på elnätet styr ljusutbudet från lampan, samma effekt som man kan se på äldre tiders skivspelare när man ställde in farten med hjälp av en skiva med en massa radiella streck. Variationen följer strömmen med dubbelt så hög frekvens, eftersom den går genom noll varje gång den växlar riktning, och lampan lyser fullt varje gång strömmen är som starkast, vare sig det är på minus- eller plussidan av kurvan. 50 Hz nätspänning ger alltså 100 Hz modulation och med amerikans nätspänning får man 120 Nz ljusmodulation från alla lampor som inte förmår jämna ut variationen. Det gäller främst lysrör som drivs med magnetisk drossel, och de elektroniska drivsystem som inte har glättats tillräckligt bra med kondensator på ingången. Alltså alla lågenergilampor och alla lysrör som drivs med drossel - en stor och tung järnklump någonstans på ledningen. Tyvärr gäller det också lysdiodlampor med effekter högre än omkring 3W.

Lysrör som drivs med väl glättade HF-don modulerar inte ljuset märkbart, och ljuset från dem stör inte "elöverkänsliga" personer. Till akvarier och terrarier bör man inte använda några andra typer av lysrörsdrivdon. Alternativet glödlampa är snart utfasat, så det kan vara värt att tänka över vilka lampor man ska ha i framtiden.

Så LatMask, du må sträva bakåt, men förr eller senare tar glödlamporna slut ändå. Hamstra gärna kronljuslampor. De bästa med glödljus är antagligen de som har en liten halogenlampa inuti och lyser med lite klarare vitt sken.

#45 Philips lampa har en garanti på 3 år. 3 år motsvar över 26 000 timmar om man lampan är på dygnet runt. Eftersom vissa faktiskt kommer att använda lampan dygnet runt så blir garantitiden 3 år. Använder man lampan 8 timmar istället så kommer den hålla tre gånger så lång tid och använder man lampan endast 1 timme om dagen så håller den i över 70 år.

#47 Bra överspänningsskydd och UPS:er tar ju bort spikar från elnätet. Man kan även gå över till likström och producera egen el med vindkraftverk istället. Är de kraftverken tillräckligt små så behöver man inte ha tillstånd och de är faktiskt relativt lätta att bygga själv det finns gott om ritningar på nätet. Det är alternativet är dock enklast om man bygger nytt från grunden.

Att vara självförsörjande på el är en dröm. Tänk att aldrig mer behöva betala en elräkning igen. Elvärme är dock uteslutet det drar alldeles för mycket. Ett passivhus är bäst om man bygger nytt eller bergvärme om man redan har ett hus. Har man kakelugn eller liknande så är ved ett bra och klimatneutralt alternativ. Att byta ut gamla fönster till moderna flerglasfönster gör stor skillnad också. Golvvärme drar mycket energi och är helt onödigt, använd tofflor och matta istället, risken att halka och bryta nacken på ett blött badrumsgolv minskar också dramatiskt.

#48

Vi funderade på undergolvsvärme men det blev så förtvivlat dyrt … ved och kakelugn? … tycker mig ha läst att det ger beläggning i lungorna efter lång exposure …

#49 Ja, så kan det vara. Hälsovårdsmyndigheterna i detta landet försöker med jämna och ojämna mellanrum få oss att skona de med luftvägssjukdomar, genom diverse info.

Har man en bra anläggning och gör på rätt sätt, så kan vedeldning absolut vara ett bra alternativ. Annars ett problem.

Min kommuns info i frågan

#47

Mona Nilsson i Newsmill om elöverkänslighet 2012-01-05:

http://www.newsmill.se/artikel/2012/01/05/el-verk-nslighet-f-rnekas-av-ekonomiska-intressen

De-tech detox;

http://www.aftonbladet.se/resa/resmal/karibien/ovrigakaribien/article14167928.ab

Lite inspiration:

http://youtu.be/U35Hw0GTYQc

#51

Som alltid när åsikter om fenomen är olika, förekommer överdrifter. Det var inte ett stort antal ingenjörer vid Ellemtel som drabbades; det handlade om en ingenjör. Han sanerade själv sin miljö efter bästa förmåga. (Min mor arbetade på Ellemtel under perioden, och jag känner ingenjören personligen.) Saneringen löste inte problemen helt, men han kunde fortsätta jobba, och om någonting handlade om psykiska effekter var det kanske placeboeffekten av att åtgärderna hade gjorts. Detta var innan Roger Wibom på Arbetslivsinstitutet hade hittat kopplingen med modulerat ljus. Inriktningen var enbart sanering av den elektriska miljön, med skärmning av samtliga apparater såväl som själva arbetsrummet.

Man talar alltså om strålning, och man har ännu inte kunnat konstatera att det är strålningen från elektriska ledningar och radioantenner som vållar problemen. Däremot vet vi med Wiboms forskning att reaktionerna kan provoceras med modulerat ljus, som är den önskade strålningen när vi tänder en lampa. Den oänskade strålningen, från diverse olika källor, är sällan högre än kosmisk strålning som når oss från rymden och har påverkat oss i miljoner år. Aldrig tidigare har vi dock haft modulerat ljus av den typ som lysrör med drossel ger, eller modulation av sådan typ som man har på en bildskärm.

Besvären vid "elöverkänslighet" är odiskutabla. Vi ser fysiologiska effekter, och personerna som drabbas har också mer diffusa besvär som vi inte säkert kan säga vad de beror på. Men det står fullständigt klart att det handlar om besvär som ofta är funktionshindrande. Jag tror inte att det finns någon yrkesman inom de berörda områdena som förnekar besvären, men vad som har svårt att gå fram till en del människor som har bestämt sig för vad orsaken "måste vara", är att vi faktiskt inte har kunnat lokalisera källan till besvären. Några av de upplevda besvären har också kunnat åtgärdas med åtgärder som inte har med elektricitet att göra; det finns en tendens hos den som har låst sig vid att det är "elöverkänslighet" att tolka alla besvär som orsakade av el.

Många av de upplevda besvären orsakades av andra ergonomiska brister, som felaktig handställning och olämplig sittställning. Med tiden har vi fått hjälpmedel mot såna problem, men fortfarande lärs den anatomiskt vanvettiga rätvinkliga sittställningen ut till arbetsmiljöingenjörer och kontorsanställda i Sverige. För den som är intresserad av att förbättra sin sittställning rekommenderar jag Den sittande människan, av Christer Mandal.

Så det höjs starka röster och det görs svepande påståenden om ohörsamhet, men i botten av det hela har vi inte lyckats reda ut vad som orsakar elöverkänslighetssymptom, utöver några enstaka saker som har förbättrar ergonomin för många. Det som vi upptäckte var enkla fysikaliska samband, som att en elektronkanon i bakänden på ett katodstrålerör skickade elektroner inte bara till att visa bilden, utan att de också laddade damm i luften framför bildskärmen, och att det dammet med elektriska krafter drogs till huden i ansiktet på den som satt framför skärmen och därmed orsakade besvär genom nedsmutsning. Partiklarna var bland annat bakterier och virus som slog in i hudens porer och vållade inflammation. TCO har jobbat hårt på att eliminera såna miljöproblem, och utan TCO hade vi inte haft så bra bildskärmar som vi har idag.

Fortfarande har vi dock kvar problemen som orsakas av modulerat ljus, och ännu har väldigt få tagit tag i det.

Jag använder gladerligen lågenergilapor och de enda lågenergilamporna jag vet att vi bytt de senaste 10 åren är 2 (av 5) utebelysningslampor som alltid är på när det är mörkt (skymmningsrelä). Det tycker jag i.af är rätt bra på 10 år…

Innomhus har jag börjat köpa lågenergilampor nu och är helt nöjd med dem. Använder ikeas (som då var bäst i test på att lysa upp snabbast) och de första köpte vi nog för 3-4 år sedan, och de har inte behövt bytas ut ännu.

Och vart sjutton ni hittar vanliga lågenergi lampor för 200 kr vet då inte jag… Men de vanliga lamporna jag köper kostar i snitt kanske 40 kr st (alltså sådana som lyser lika mycket som gamla 25-40 wattare).

P kjel och company köpte jag nyligen 30~ watts lampor till min lilla växtodlig på vintern för 200, dessa lyser väldigt starkt och är ungefär det samma som lite mer än 100 watt "glödlampa". Men att köpa så starka lampor innomhus annars är väll rätt onödigt… Så ni som kollat på lampor för 200 måste då ha kollat på lampans effekt, och inte vad den representerat i glödlampa. Det räcker med ungefär 1/3-1/4 för att få samma ljusstyrka med le lampa som glödlampa.

Och går le lampor sönder ofta så är det med största sannolikhet gammla armaturer eller som sagt redan att de blir överhettaden.

Min anlednin till att använda lågenergilampa? Jag värmer huset med ved och inte glödlampor. Och även om de kostar mer att köpa så hånner de längre (när man har 5 lampkronor i huset inser man hur många vanliga det går åt… Det var alltid minst en lampa trasig och jag orkade inte ens byta lampa förrän 2-3 var sönder… Gick nog 1 lampa/krona i månaden.

Varför är jag inte rödd för kvicksilvret? Därför att det kvivksilver som nu kommer ut i naturen för att folk inte orkar plocka med sig lamporna samtidigt som batterierna är försumbart. http://www.expressen.se/nyheter/1.2651443/kvicksilverskracken-har-hamnat-i-nytt-ljus

Men jag erkänner att så fort ledlamporna gått ner lite till i pris kommer jag absolut börja köpa sådana istället, men tills dess använder jag gärna le lampor och lysrör med gott samvete. Och jag lyser dessutom upp dem med kärnkraft, även det med gott samvete.