Hög puls och hjärtklapppning
Hej! Jag har ätit lchf i tre veckor nu. Jag har gått ner tre kilo onder denna tid. Är 168 lång och vägde vid start 56 kilo. Mitt mål med denna kost är inte att gå ner i vikt utan att få ett jämnare humör och mer energi. Under dessa tre veckor har jag andningen uppe i halsgropen och hjärtklappning så fort jag går upp för trappen hemma. Mina ben är helt hopplösa, orkar knappt trampa cykeln i uppförsbackar. Jag är piggare nu än när jag gick på kolhydrater och jag känner att jag har mer energi psykiskt. Jag tar magnesium för orkeslösheten i benen. Äter absolut inte för lite fett, snarare så mycket att jag blir illamående. Tänkte höra med er som kan detta. Tror ni att jag skulle kunna äta relativt mycket grönsaker, lite nötter och nån frukt om dadarna och ännu kunna få fördel av denna kost och ligga kvar i fettförbrännning. Eller tror ni detta skulle medföra för mycket kolhydrater? Jag vill helst inte gå ner mera i vikt. Oj då, blev ett långt inlägg. Undrar oxå om denna hjärtklappning och orkeslöshet kan botas med lite mer kolisar? Väldigt tacksam för svar…
Känner igen mig till 100%
Speciellt med benen! Men det går över! När kroppen har blivit mer van vid kosten!
Jag har varit löpare i flera år o när jag började med lchf blev mina ben ganska tunga men energin fanns fortfarande där! Nu springer jag bara bättre o bättre! Så det går över! Men just benen kan vara lite sega i början :)
Personligen rekommenderar jag aldrig att lägga till kolhyderater så sätt…du säger att du har gått ner 3 kg och det kan oftast vara i ren vätskevikt. så äter du kolhyderater igen så går du upp men som sagt, det är bara vätska :)

Ja det där är omställningsbesvär, klassiska sådana!
Det där med benen handlar om att musklerna inte får tillräckligt med energi då den glukos som tillverkas reserveras för hjärnan främst, det går över när musklerna konverterats till att bränna fett direkt i cellerna.
Handlar främst om enzymatisk omställning och lite annat, tex måste karnitinproduktionen öka för att transportera längre fettsyror över cellmembranen så att de kan användas som energi.
Karnitin finns som kosttillskott, men då fördröjer man bara omställningen ännu mer, ett bättre knep är att använda mer cocosfett, de fettsyrorna kräver ingen karnitin.
Men.. iomed att du är frisk och bara vill äta sunt så finns iallafall ingen anledning till att ligga på väldigt låga nivåer kolhydrater, det är väll socker och mjöl som är det man kan utesluta, grönsaker, mejerier och en del rotfrukter ger mer näring till relativt låga halter kolhydrater.
Men det kan vara en fördel att köra lite striktare åtminstone i tre månader.. helst ett havår för att ställa om kroppen, som du säger till fettdrift.. innan du bestämmer dig för vilken nivå som blir din framtida livstil.
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Varför äta så mycket fett att du blir illamående? Det låter ju förskräckligt!
Eller så är illamåendet en hungersignal - äter jag för lite mat blir jag illamående, och mår mer illa av mer mat - men det går över när jag ätit tillräckligt och fått vila lite. Har nog startat en tråd om det för länge sedan. Hjärtklappning har jag också haft - går över om man äter mer kh - och om man som du är frisk och smal så borde det va rätt OK.
För mig tog det 2 månader innan jag orkade med konditonsträningen igen, inkl gå i trappor. Det tar tid, men när man kommer ut på andra sidan så har man mer ork och energi. Så ge det lite tid bara!
antar att jag bara behöver ge det lite mera tid. Det konstiga är att när jag körde lchf för ca tre år sedan så gick jag upp fem kilo på en gång, bara under ett par, tre veckor. Jag åt på samma sätt då..
Att jag äter så mycket fett att jag mår illa beror nog bara på att hitta en balans.
Ska börja dra ner lite på det.
Jag väntar nog på att lägga till kolhydrater tills jag fått igång en stabil fettförbränning. Men jag undrar hur många gram kolhydrater ungefär jag kan äta för att gå på fettförbränning. Jag äter ca 20 gram kolisar per dag.
Skulle jag förstöra fettförbränningen om jag låg runt 50-60 gram per dag?
Tack för alla svar!

Är du frisk så sabbar du nog inte fettförbränningen på de nivåerna!
Grejen är att både ditt energintag och kroppens huvudsakliga energi är och förblir fett.. det är nästan onödigt för friska aligga på max 20 gram om dagen.
Förmodligen gör det ingen större skillnad i kroppen den hanterar det ungefär lika ändå.
Skillnaden ligger nog främst mellan normalbefolkningens cirka 50E% kolhydrater och en lågkolhydratkost på 10-5E%!
10E% kolisar hos en som drar 2000 Kcal blir cirka 50gram/dag.
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
härligt, då kan jag äta lite mer grönsaker och rotfrukter utan att förlora den nya energin och fettförbränningen. kan jag ha fått igång min fettförbränning redan efter tre veckor? jag är väldigt varm och luktar inte godis ur munnen… Misstänker att det kanske är det?

Kroppen bränner alltid fett.. men äter man 50E% kolhydrater som normalbefolkningen gör så använder den ju 50% glukos, då blir man känsligare för blodsockernivåerna och hela den regleringen för ork och libido.. blir ofta en massa små måltider rätt ofta, vilket kan vara förödande för vissa på sikt.
Vissa delar av hjärnan, delar njurarna och röda blodkroppar kommer alltid att vara beroende av glukos, men kroppen kan själv tillverka cirka 200 gram om gram om dagen o så äter man alltid några gram om dagen och dessa reserveras främst för de organdelar som just är specefikt beroende av glukos för sin överlevnad.
Sen så.. tränar du mycket kommer även musklerna att förbruka mer glukos, ju högre intensitet ju högre andel glukos.. men imed att man höjt sin fettoxidationsförmåga och att musklerna använder en del ketoner kommer den nivån att flyttas längre upp i intensiteten.
Men man skall inte inbilla sig att man kan träna/tävla på elitnivå på 20 gram om dagen.. då lär man få utmattningssyndrom.. dvs man dränerar glykogendepåerna så att man står på kroniskt höga kortisolnivåer tills man klappar ihop.
Så efter den utläggningen om ditten o datten, se skillnaden mellan 50E% och 10-5E%, det borde göra stor skillnad.
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
okej, jag tror jag förstår.. tack för kunskapen.
När rubriken ändå hette hög puls och hjärtklappning hade jag tänkt passa på att fråga om mina besvär.
Jag har ätit LCHF i 2 veckor och iförr går kväll då jag skulle gå och lägga mig så fick jag lite hjärtklappningar som snart gick över.
Igår där emot så kände jag att jag fick hjärtklappningar lite till och från innan jag somnade, sen vaknade jag av att jag drömde en mardröm om att jag fått hjärtattack eller liknande och var på väg med ambulans till sjukhuset och där jag fick veta att jag var döende, vaknade därefter med ett ryck och hjärtat hårt dunkande och hög puls ca 92 (kanske inte jätte högt, men högre än jag brukar ha)
Har det med omställningsbesvären att göra ?
Jag har ätit LCHF tidigare i 7 månader och haft en bakslag på ca 1 år innan jag nu började om igen.Förra gången hade jag inte dessa besvär så därför blir jag lite oroad. Jag äter ju desamma som sist. Har en vikt på 104 kg just nu och har börjat cykla hemma på träningscykel varannan kväll ungefär sen tar jag barnen till och från dagis och det är väl ca 1km till dagis så det är min motion,

Sånt där kan vi väl råka ut för lite till man någon gång utan att det är något särskildt?
Iallafall, om du tror det handlar om kosten så får du titta över ditt mineralintag, främst salt och magnesium, brist på sådant kan leda till arytmier.
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Salt kan det nog inte vara. Men ska kolla upp magnesium då :)
Magnesium, kalcium och D-vitamin kan påverka varandra verkar det som. Michel Blomgren skriver i ett inlägg hur D-vitamin påverkat honom olika beroende på vad han ätit i övrigt. Som vanligt uppbackat med referenser.
Alltså, jag tror att biverkningar av D-vitamin via kost/tillskott många gånger beror på att det"stökar till det" med mineralbalansen i kroppen. Vissa hävdar att D-vitaminbehandling kan ge hypokalcemi (kalciumbrist) hos de med D-vitaminbrist [ref]. I en studie på råttor såg man att D-vitamin orsakade hypomagnesemi (magnesiumbrist) hos råttor matade magnesiumfattig kost [ref]och la fram hypotesen att det kunde bero på beninlagring.