P.S. Kort bakgrund för er som missat mina tidigare trådar, senast "Aniara tragglar vidare": Jag började med LCHF i februari 2008, har gått ner från drygt 110 kilo till ungefär 88-89 (utom idag då jag väger 92½ ha ha), har ME/CFS, fibromyalgi och IBS, och förmodligen en hel del issues med candida. Nykter sockermissbrukare.

Och är en envis jävel, så det här ska nog gå bra det med!

Jag har varit i en svacka en längre tid (nästan hela sommaren typ), dock utan några + på vågen, tvärt om har jag gått ner i vikt, sakta med ändå! Inte heller några av mina tidigare sjukdomsproblem har ökat. Detta gör att det är svårare att motivera sig till skärpning, men det kommer väl…

Lycka till, du fixar ju detta!

Beundrar din kämparanda . Själv har jag tappat farten och är inne i gamla vanliga kolhydratsätandet. Men någonting positivt är ändå att jag började med lchf för att bli av med min bulimi och jag lyckades bli av med 70% i alla fall . Inte helt okej alltså men på god väg :-)

Men åh. Dålig planering är min största fiende. Åt finfin frukost idag, tog med mig kaffetermos och grädde till föreläsningen för att slippa automateländet, handlade kokosfett och letade gummistövlar på väg hem - och var borta alldeles för länge och blev alldeles för hungrig för att vara första dagen på "avtändningen", så när jag kom hem rasade jag raka vägen på sambons stora chokladkaka som jag varit dum nog att köpa åt honom på taxfreen.

Nu tog jag bara fyra rutor och jag tror faktiskt jag kan ge fan i resten, men att jag aldrig LÄR mig!

Du lär dig så småningom. Lycka till med nystarten.

Hej i nya tråden! Trådnamnet är fint.

Och naturligtvis tar du dig upp på banan igen, du är en kämpe!!

Jag är i storstan.. hör av mig till veckan per pm.

Är det inte troligt att dina sjukdomar är åtminstone en delorsak till ditt sug? Det är ju stress på kroppen och stress är suveränt för att skapa sug. Med andra ord, var inte hård mot dig själv, det är rätt påfrestande att ha kroppen jobbandes emot sig sjlv.

Men det var ett attans djupt dike!!!

Har varit hos mamma i helgen, och fått bra mat, men ändå inte riktigt lyckats avhålla mig. Och på väg från Centralen och hem ballade jag ur helt och köpte en glass för att jag inte trodde jag skulle överleva tills vi kom hem annars. Kraschade helt! MimLan har förmodligen en poäng i att sjukdomarna spelar in, för hade jag inte varit helt slutkörd efter 2 timmars svampplockning i skogen igår hade jag förmodligen klarat att stå emot bättre.

Det är ju också så att en stor del av min övervikt kom när jag började plugga, och använde mig av sockerkickar för att hålla mig upprätt under föreläsningarna. Jag orkade egentligen inte plugga heltid, men socker ger ju en energikick som man hinner läsa några sidor på… Jag gick upp runt 30 kilo på bara ett par år på det viset.

Men i morgon är det måndag, det är en bra dag för förändringar, och dessutom är jag äntligen hemma och har kontroll över maten och planeringen igen. Jag har bara ett möte på Arbetsförnedringen, sen har jag hela dan för mig själv och det brukar vara bra förutsättningar. Ska fixa matlådor till tisdag och onsdag.

Sen väntar jag ju trevligt besök snart, och det kan hjälpa disciplinen att veta att jag snart måste berätta hur det går för någon som inte går på att "jamen ett litet kex är väl inte hela världen"!

Undrar verkligen vem Aniara menar..? Inte utan att man blir nyfiken när hon skriver sådär..

Jag hör till dem som tycker kex är fullkomligt oätligt, men igår i Trosa köpte jag handgjord 70 %ig choklad, i non-stop-plopp format. Hur smart var det?? Inse hur himla LITE det är att äta sjuttielva såna….

Kravla dig vidare upp, din kämpe! Du är på väg!

Ååååååååååååååkej, då kör vi då! Det är måndag morgon, jag klockar in på 91,7 kilo med svullna fötter, och öppnar med en mugg kaffe med en rejäl sked kokosfett (har äntligen köpt en ny burk, den gamla tog slut för typ en vecka sen), och två matskedar grädde. Sen blir det ett par stekta ägg, till lunch stekt fläskfärs med chili, och till middagen något bra som är på extrapris och som sambon också kan äta med någon kolhydratkällla till.

Jag ska också göra Pau d'Arco-te och förhoppningsvis jaga bort candidan lite snabbare. Den tycks ha piggat på sig rejält under den senaste veckans sockerätande.

Häpp häpp!

Samma här!

Jag hamnade bakom dig i samma dike - tyckte jag såg någon långt där borta i sockerdimmorna *spejar med handen ovanför ögonen*

Har själv börjat idag, på allvar, med kaffe och äggmjölksgrädde. Hela denna sommar har gett en viktökning på minst 5 kg, sen vågade jag inte väga mig mer….

Jag hejar på dig och hoppas att jag också håller mig till den feta men smala vägen

Lycka till!

Heja skogs-tolva! Nu tar vi sikte mot den ljusa kanten över diket därborta, och så häver vi oss upp: 1-2-3-kööööööööööööööör!!!

Yep! Jag är med!

Coolt tjejer, jag är med, upp från ett annat dike, tyvärr har jag rdan sabbat denna morgon men jag ska skärpa mig från och med NU

lizzie86:

Det är det som är så fantastiskt! Det går alltid att starta på nytt! Go girl!

Är ni uppe nu. Lycka till idag.

Än så länge är jag på väg uppför vägrenen i alla fall, och håller som bäst på att kissa ut all avstegsvätskesvullnad. Ställde till lite problem när jag var och handlade, trots att jag kissat på arbetsförmedlingen både före och efter besöket. Verkar ju lovande ur viktsynpunkt i alla fall!

Besöket på Arbetsförnedringen förlöpte också smärtfritt, hon förstod min situation precis och gav mig bara en ny tid om över en månad. Under tiden behöver jag inte göra något annat än att fokusera på mina studier, vilket ju är den enda vettiga vägen till ett bättre läge på arbetsmarknaden. Möjligen kan det bli aktuellt med lite lönebidrag och sånt.

Ha! Kände sötsuget attackera efter lunch, men den gubben gick inte - jag gick och la mig och sov en timme istället, och sen drack jag en stor mugg kaffe, och det schasade bort suget. Lite har jag lärt mig i alla fall, som att trötthet -> sötsug och att det kan botas med antingen kaffe, sömn eller socker, och har man tillgång till något av de första kan man klara sig undan det sistnämnda!

Pepp Pepp Aniara! Jag har kommit fram till samma sak. Om jag är "sugen" på nåt mitt på dan är det oftast för att jag är trött. Smart att sova lite middag när man har tillfälle, i annatfall bättre att försöka hitta på något konstruktivt istället för att automatiskt gå och titta i skafferiet som jag brukade göra.

Hejsan!

Bra gjort att komma igen efter att ha halkat ner i diket. Befinner mig på väg upp av diket själv just nu, inser att det inte var speciellt smart att köpa en bytta glass när jag ska hålla mig borta från socker… Så den blir det sopor av strax.

Känns ju toppen att vattnet redan är på väg ut ur kroppen, det brukar ju betyda att vikten är på väg ner och att du är på väg in i ketos;-)

Lycka till nu.

Sådärja. Dagens siffror ser helt ok ut. Det ska sägas att jag gissade ganska vilt på slutet, orkade inte hålla på och läsa på förpackningar och räkna och ännu mindre väga, så jag drog till med nåt bara…

1979 kcal, 100g protein, 12g kh och 172g fett.

Nästa målsättning blir nog att få ner kolhydraterna under 10. Det hade gått lättare utan kycklingrätten till middag, där det slank med både ett par lökskivor och lite krossad tomat…

Jag tycker du är jätteduktig!!

Håller med kaisakavat, du är jätteduktig!

Fortsätt så!

Tack för peppet. Idag väger jag in på 90.8, det kan ju hänga ihop med att jag kissade som en häst igår.

Idag blir en lång dag men jag tror jag har koll på maten. Ägg till frukost, matlåda till lunchen, och trevlig middag med finfrämmat ikväll. När jag kommer hem kommer lägenheten dessutom att vara städad, så det ser jag fram emot!

Vad skönt att bli av med all den vattenvikten! Även jag har varit nere i diket och bökat en vända. Vad sjutton ska man dit och göra???

Det där med trötthet är verkligen lurigt. När man är trött och utmattad är det otroligt svårt att göra smarta val. Det är som att gå på slak lina hela tiden…

För mig hjälper D-vitamin, omega 3 och utomhusvistelse, gärna, men inte nödvändigtvis, i kombination med kroppsrörelse. Svårt att få till de där långa härliga promenaderna varje dag - men jag har insett att jag faktiskt MÅSTE ta mig utrymme för åtminstone en halvtimmes dagsljus och frisk luft varje dag om jag ska fungera OK.

Ha det så bra på din långa dag och var rädd om dig!

Jag avslutade gårdagen med afrodans och senare en köttfärssås med shiratakenudlar.

Tyckte också att dagen gick bra. Kissade som en galning gjorde jag med…. Ett halvt kg ner blev det tack vare det!

Började dagen med kaffe o äggmjölksgrädde och alldeles nyss en köttfärsbiff fylld med gräddost, till det 50 gram smör. Orkade givetvis inte äta upp det….

Jaja, då har jag ett mellanmål

Rediga ni är töser , jag har börjat md Dvitamin med och en prommis om dagen men känner mig fortfarande paddlik.Ska dricka upp kaffet och sen ta tag i dagen, vore väl attan om jag inte skulle få till det idag.

Näää, jag orkar inte registrera. Har haft alldeles för fullt upp idag och nu är jag för trött för att tänka efter i efterhand. Skulle tro att jag åt rätt hyfsat, lite för mycket grädde bara.

Och så har jag lärt mig att det INTE går så bra att göra chilitryffel på 100%-ig choklad. Med 85% blir det ju gott så jag trodde det skulle gå… Får smälta ner den igen och blanda upp med något annat!

Det var ett spännande experiment. Chillistyrkan var finfin. =)

Lite pepp härifrån med!! Jag har uppsökt samma dike jag med för tusende gången - att det ska vara så svårt när man vet och kan vad som är bra för kroppen, grrrrr…

Dala-bygden kommer till mig på fredag för att göra ett reportage om LCHF, jag vet inte hur jag ska ställa mig, jag vill ju sprida kunskapen om LCHF, tycker det är viktigt att många vet vad det är men jag känner mig inte så seriös när det har vart så mkt "avåkningar" på slutet… försöker hitta motivationen här igen då och det är på nåt vis skönt att veta att man inte är själv på att slira av banan hela tiden…

Jisses, jag tycks ha ätit närmare 3000 kcal igår! Tur man inte kaloribantar, ha ha. Men kolhydraterna låg under 20g ändå, så jag säger ingenting om det. Det var en lång dag och jag var väl hungrig…

Gjorde en annan rolig observation. Har just börjat plugga igen efter ett långt uppehåll och märker att mycket är annorlunda. Mest jag. På vår institution har vi inte akademisk kvart i början, utan har istället kvartsrast kvart i varje timme. Men 12.40 började mina nya kursare gnälla om att de behövde rast för att de inte orkade mer. "Det är ju timmen efter lunch" stönade de. Jag fattade ingenting. Jag, som har en utmattningssjukdom och brukar vara tröttast av alla, satt där som ett tänt ljus och var helt med på föreläsningen. Jag skakade på huvudet för mig själv och tänkte "kolhydratätare!".

Gårdagen gick bra för mig med. Avslutade dagen med närproducerad skinkstek som först fick ugnsstekas för att sedan avslutningsvis gräddkokas. Mums! Detta serverades med vitlökscreme fraiche.

Så för min del blev det bara  två mål igår,

Idag blev det SSSbiff till frukost med ovan nämnda cf och i eftermiddag blir det afrodans!

Har inte riktigt kommit på vad jag ska ha till middag, än… Några förslag? Hade ev tänkt mig lamm men inte har jag tinat nåt så det kan bli jobbigt….

Aniara - Du äter ju jätteduktigt!!  

Mina nuvarande tillfälliga samboar (pappa, syster m äkta man) äter minst dubbelt så många gånger som jag.. så jag känner igen mig i det där med "kohydratätare".

Här finns en till som åker upp o ner i diket fast jag är ganska ny på ren LCHF kost. Har kört mer GI tidigare och mått väldigt bra på det.

Tänkte nu att jag ska minsann testa detta och det har gått skapligt fast jag tycker det är svårt att äta dessa ägg varje morgon.

Men igår var det expris på rimmat fläsk på Lidl och det blev det till middag med stekt lök o gräddsås…men fy vad uppkörd och halvt illamående jag blev av det…. :-( Rapade lök i morse när jag vaknade så inte lockar det mig att göra samma sak igen.

Funderar nästan på att gå tbx till GI köret igen med mer grönsaker och lite mer kolhydrater för allt detta fett får mig att må illa. Ändå älskar jag fet mat men inte så här intensivt känns det som.

Nån mer än jag som upplever samma sak??

#34 Så mår jag när det blir för mycket fett. Äter mycket mindre nu men fortfarande inom ramarna så att säga. Grädde och fett fläsk är det jag har svårast för. Smör däremot funkar bra.

Äter lemba till frukost m smör o ägg, ost, skinka, leverpastej, makrill el dyl - smakar som en vanlig macka och med tillräckligt mycket smör el mayo på står jag mig lätt till lunch 6 tim senare

Vet att det nånstans på detta forum står att man ska bryta sitt yoghurt o fling beroende men det är det jag känner att jag vill ha till frukost fast müsli gjort på nötter o fröer, kanske lite havregryn oxå. Börjar känna att jag nog ska återgå till mitt mer GI-inriktade sätt att äta som jag åt tidigare för det funkade i flera år.

Får man vara med här ändå tro…eller åker jag ut…*L*

Hur går det töser??????

Jorå, jag är åtminstone inte kvar i diket utan tycks ha kravlat mig upp på vägrenen i alla fall! Skulle vilja vara lite striktare och ha bättre koll, men de återupptagna studierna suger verkligen musten ur mig (fast det är kul!) och jag får nog fokusera på att komma över dikeskörningen och fortsätta med finliret senare. Både tisdag och onsdag åt jag runt 3000 kcal, och den där äggmjölken på onsdag kväll hade definitivt ingenting med hunger att göra utan var bara ett sätt att stilla det intensiva begäret efter att äta något gott, utan att ge efter hela vägen och börja käka godis.

Gårdagen har jag inte räknat ihop än.

Absolut, så tänker jag med, komma igång och sen pilla med detaljerna.Skönt att höra du är uppe, jag har kommit upp med och kör nu i mitten så gott jag kan.Ha en bra helg

Så, nu har jag senaste dagarnas siffror:

Tisdag: 2932 kcal, 118g protein, 19g kh, 251g fett

Onsdag: 3172 kcal, 136g protein, 19g kh, 256g fett

Torsdag: 2355 kcal, 96g protein, 15g kh, 214 g fett.

Vikten har samtidigt börjat återgå till det normala - när jag kom hem från kryssningen kändes fötterna som fotbollar och magen som en badboll! Men i och med ett par dagars idogt kissande noterade vågen: Måndag 91.7, tisdag 90.8, onsdag 90.0, torsdag 89.6 och även idag 89.6. Före avsteget tenderade jag att ligga strax under 89, så snart är jag tillbaka där jag började!

Och nu tror jag som sagt att jag är över det värsta så att jag kan börja tänka på finliret igen. Typ minska ner på grädden, inte trycka i mig bra mat av fel skäl osv.

Lite svårt är det när jag är på universitetet, det finns mikrovågsugnar, men jag är tveksam till hur det är med tallrikar och bestick (när jag var och tittade var det så trångt och stökigt att jag inte riktigt kom fram till skåpen). Igår gjorde jag t.ex. en fantastisk köttgryta, men det känns bökigt att äta direkt ur plastburken, svårt att komma åt att skära. En dag hade jag baconomelett som jag åt kall, men det blir ju tjatigt i längden. Så jag får fundera lite mer på hur jag ska göra när jag har heldagar - de flesta dagar är lyckligtvis bara fm ELLER em, så då räcker det med kaffetermosen och en liten gräddflaska!

Håller mig på banan, tillfälliga sug till trots. Idag hade jag den lysande idén att för att verkligen kunna uppskatta lyxsmöret (La Motte) som jag köpte häromdan så borde jag ha lite smörgåsrån att bre det tjockt på, det kan väl inte bli så mycket kolhydrater när det är så fluffigt… Kanske tur att man är för lat för att gå till affärn!

Igår tycks jag ha stoppat i mig i storleksordningen 2231 kcal, 101g protein, 15g kh, 190g fett, och så en 10g alkohol då i vinskvätten.

Idag blev det snarare 2073 kcal, 93g protein, 11g kh och 187g fett, så jag är nöjd med mig själv. Det hade blivit helt andra siffror med kex!

Vågen sa 89.0 så jag får väl betrakta mig som dränerad nu!

Det går ju jättebra för dig! Impad igen!!  

Så organiserad du är ska jag bli med lite fel här och var har det blivit i helgeen för mig meen ingen dikeskörning.Ha det bra

Tack ska ni ha, ja nu går det riktigt bra!

Siffrorna igår blev ungefär 1878 kcal (var lite hungrig, men inte mer än att jag stod ut), 73g protein, 10,5g kh och 174g fett.

Vågen säger 88.2 idag, det kan möljigen vara den där premenstruella dippen jag har börjat med de senaste månaderna. Fattar ingenting, det normala är ju att man går upp lite innan, men jag har istället börjat väga mindre precis före mens för att sen gå upp ett par dagar efter att det börjar. Jag tror hormonerna är i ofas.

Bra jobbat.

#44 Exakt så beter sig min kropp med! En ganska rejäl dipp innan mens o sen upp ett par kilo dagarna efter. Mycket underligt. Men ingen PMS o nästan ingen mensvärk så jag är nöjd :-)

Japp, det är nog det som är på gång. 87.9 idag - nästan 4 kilo på en vecka, ha ha! Samtidigt har hela världen blivit outhärdligt fullpackad med idioter som jag bara vill strypa, så ja, det är nog mensen som är på gång!

Igår var jag trött, och av olika skäl (som jag skyller på min dumma sambo eftersom jag är på det humöret) orkade jag inte laga middag, utan det blev Joddlarkorv, en slurk grädde, och ett smörgåsrån med galet mycket smör till middag.

Trots detta ser siffrorna missvisande bra ut: 2085 kcal, 72g protein, 11g kh och 197g fett.

Ska dock försöka äta lite mer riktig mat idag!

"…fullpackad med idioter…" - Ja, eller så har den verkligen blivit det. Jag tycker jag stöter på dem titt som tätt jag med, just nu. Eller kanske det är mens på gång här med… (eller har det med valrörelsen att göra…)

Vad skönt med den tappade vikten. Du klarar ju detta galant!

Ha en härlig tisdag!

Ja, jag är lite osäker eftersom jag tycker att jag har rätt goda bevis på att de ÄR idioter. När även andra kommenterar händelser med "men är de inte kloka?" så kan det ju inte bara vara jag…

Det klassiska KBT-testet är ju "vad har du för bevis för det? vad finns det för bevis emot?", och, tja, jag har råkat ut för ovanligt många idiotier på sistone! Typ, tv-bolaget avslutar plötsligt mitt autogiro utan att ens själva kunna förklara varför, Fk kräver i hotfulla ordalag in ett läkarintyg som de nyligen bekräftat att de fått, och jag får inte hyra program på universitetet för att IT helpdesk envist hävdar att jag inte är registrerad, och vägrar diskutera det eftersom "problemet brukar aldrig ligga hos oss" trots att alla jag talat med säger att de kan se min registrering och att de förmodligen glömt kryssa i en ruta. Men det kan ju vara svårt det där med data…

Däremot finns det några andra ärkepuckon som jag vill strypa som kanske inte egentligen är fullt så dumma som jag upplever dem just nu.

Tjysig viktkurva! Grattis!

Det finns dem som inte törs ställa sig på vågen..

Blir "nostalgisk" av det där med helpdesk- och registreringsstrul. Har ju gjort ett par restjobb under min sjukdomstid - och blivit skickad kors och tvärs. Vår institutionssekreterare, som under min egentliga pluggtid alltid var barsk och avvisande (stressad gissar jag), visade sig vara en KLIPPA.. hur hjälpsam som helst.

Annars: Djupandas, ta det en gång till..

FKs datorer/skrivare spottar ut hotbrev, som våra handläggare undertecknar och skickar till oss. Rätt eller inte. Jag får likadana.

Jag har också ärkepuckon "på lager". Och några halvpuckon. Ids inte hetsa upp mig, så jag antar att mensen inte spökar just nu. Men det kommer säkert..

Ringde FK. Svaret blev, som jag misstänkte. "jahaaaaaa, DÄR. Den låg på fel ställe".

Suck.

Bra gjort att ringa!

(Jag behöver också ringa.. min FK-tant skulle ju kolla saker å mina vägnar, men hon har inte hört av sig. Men jag tar det nog imorrn..)

Och nu har jag talat med "högre instans" på universitetets registreringssystem, och fick tala med en trevlig person som också såg att jag visst är registrerad och skulle ta IT helpdesk i örat. Om jag springer iväg nu kanske jag hinner gå dit före föreläsningen och göra ett nytt försök att få hyra programmet!

Snyggt jobbat! *viftar vilt påhejjande*

Victory! Äntligen håller jag den åtråvärda glänsande skivan i min hand! Här ska installeras, och sen ska det räknas så det står härliga till!

Funderar över middagen. Jag antar att jag måste göra nåt åt den där nötfärsen jag köpte på extrapris igår och sen inte orkade laga till, men det känns så trååååååååååååkigt. Men det är väl bara att rycka upp sig och gegga ihop nåt. Tänkte köttfärslimpa, det var länge sen. Eller så gör jag nåt tillsammans med baconet jag likaledes köpte på extrapris. Eller så blir det baconlindad köttfärslimpa!

Köttfärsbiffar är ju jättegott!

Lök, ägg, grädde, krossade linfrön, salt och peppar. Hittade receptet i Litsfeldts bok…

Efter en stunds vila återinfann sig orken och inspirationen, så det blev köttfärsbiffar blandade med ägg, lite pofiber, vispgrädde, hackat stekt bacon, basilika och så lite torkad chili som jag fick av en trevlig besökare häromdagen. Det blev ju riktigt gott!

Så dagens siffror tycks uppgå till i storleksordningen 2593 kcal, 101g protein, 15g kh och 240g fett. Det är väl lite mer än vad jag tänker mig att jag ska äta om dagarna, och jag skulle helst trycka ner kolhydraterna under 10, men det kan ju bli svårt när man envisas med att äta smörgåsrån - även om det bara är ett och med mycket lyxsmör på!

Hur går det för er andra dikeskörare? Har ni halkat ner för vägrenen igen eller går ni här på vägen fast ni inte gör nåt väsen av er?

Hej, nej jag kör på motorvägen nu *s* mellan noll och 10 carbs.

Bra Lizzzie86, gasa på! Se upp i kurvorna bara.

Köttfärsbiffarna låter smarriga! Smörgåsrån är "ondska", även om 15 kh inte är så farligt!

Duktiga är ni, hursomhelst, som håller er på banan!

Vilken underbar fart och fläkt du har Aniara!

Det där sommardiket 2010 kommer nog att gå till historien som ett av de djupaste, men heja på nu till dig och alla oss andra som tagit tag i hälsan och kosten!

Nää Aniara, jag har servostyrning numera

Sådärja. Nu har jag ätit 2421 kcal, 98g protein, 11g kh och 223g fett.

Igår blev det 2135 kcal, 98g protein, 16g kh (två smörgåsrån…) och 188g fett.

Mina idéer om att minska på både mängden och kolhydraterna kanske blir bra att ta itu med när mensvärkshelvetet börjar släppa.

Låter bra att inte göra två saker på en gång. Hoppas det går över snart!

Bra tänkt! Ta det när förutsättningarna är bättre!

Igår var jag på fest med mestadels mexikansk mat och väldigt mycket kolhydrater, drack ett par glas vin och åt både ditten och datten. Så gårdagen stryker vi.

Men idag blev det 2300 kcal, 79g protein, 14g kh och 217g fett.

Det får duga - godnatt!

Dagens: 2261 kcal, 97g protein, 12g kh och 205g fett. Helt ok.

Och idag: 2249 kcal, 91g protein, 15g kh och 205g fett.

Jag verkar ha hittat nåt slags nivå som jag brukar hamna på. Den är väl helt ok, men eftersom vikten vägrat röra sig i 1½ år (förutom enstaka kilon som smugit iväg väldigt, väldigt sakta), så funderar jag över om det går att tweaka lite till. Det är ju inte direkt så att jag är normalviktig nu, även om jag gått ner över 20 kilo från toppnoteringen. Har bara nätt och jämnt kommit under BMI 35, dvs från svår fetma till fetma.

Det är bara så svårt att kombinera matskruvandet med studier, matlådor (som gärna ska kunna ätas kalla eftersom jag avskyr studentpentryt med mikrovågsugnar, det är trångt och stökigt och högljutt där vid lunchdags och funkar inte alls med min intryckskänslighet), kaffetermosar, tentatugg och allt vad det är.

Men det är väl bara att fortsätta göra så gott jag kan. Jag är ju i alla fall uppe ur diket och tillbaka på vägen nu!

Det är du  verkligen, du verkar ha fått till det bra.Why fix it if it aint broken som dem säger men jag funderar på tweakandet ganska mycket med.Jag skall låta mitt vara som det är tills det känns som jag har fattat hur det fungerar. Ha det bra, vi ses i nån rondell nånstans

Ja. Bättre du äter sådär medan det är mycket med plugget, än att mixtra och ramla i diket"..

Det är VÄLDIGT mycket bättre än läget innan du startade tråden.

Låååååååång dag idag. Bl.a. var jag hos endokrinologen. Och bara för att så passade tydligen TSH på att vara lågt och bra just den dagen jag tog proverna, fast det brukar ligga på 3-3,5 annars.

Men nu var det ju ingen vårdcentralsstafettläkare jag var hos, så han bestämde att jag ska ta om proverna två gånger till med en månads mellanrum. Och pluppar det då upp igen så får jag en ny besökstid, annars blir det väl grattis och hejdå, antar jag.

Ojdå!

Så får faktiskt inte TSH göra, det är elakt!

Intressant att se vad de andra provtillfällena ger, och man undrar ju t ex vad det betyder att TSH far omkring. Är det vanligt?

Tydligen kan det variera rätt mycket.

Intressant var också att Ferritin var högt. Jag påtalade genast att det finns hemokromatos i släkten, men han sa att då har man mycket mycket mer förhöjda värden. Men jag tänker nog ändå se till att kolla igen om ett par år, bara för säkerhets skull liksom. Tydligen tar det väldigt lång tid innan man samlar på sig så mycket järn att man blir sjuk. Min släkting var närmare 60 när hen fick diagnosen.

Nu ska jag se om jag kan komma ihåg vad jag har ätit idag och räkna ihop det, så får vi se om jag har varit duktig. Förmodligen inte så värst eftersom jag har druckit kopiösa mängder kaffe och dessutom två smörgåsrån (med ett tjock lager lyxsmör och finsalami emellan. förstås) till eftermiddagsfikat.

Ojdå, idag har jag moffat i mig vill jag lova!

2656 kcal, 120g protein, 22g kh och 224g fett.

Men om man ser det från den ljusa sidan har jag överlevt en väldigt lång och intensiv dag då jag var borta från hemmet från 8 till 17 (vilket är normalt för de flesta människor, jag vet, men jag är inte normal!) utan att kunna äta varm mat förrän på kvällen. Samtidigt som jag var väldigt väldigt trött, hade sovit för lite, och flängde runt både fysiskt och mentalt.

I morgon är jag hemma och tentapluggar hela dagen, så då vore det väl sjutton om jag inte skulle kunna få riktigt perfekta siffror! Eller tillräckligt perfekta i alla fall…

"Perfekt" är ett relativt begrepp!

Nu har jag googlat lite på hemokromatos (jorå, det ingår visst i tentapluggandet! ) och läst att värden över 200 är suspekt. Jag hade 316, referensvärdet är 10-130. De där jättehöga värdena doktorn pratade om får man först när sjukdomen är ganska framskriden. Kvinnor får den i regel ett decennium senare än män pga mensen, och jag har ju haft svår och riklig mens sen en ung ålder. Symtomen inkluderar trötthet, ledbesvär, och förhöjda levervärden av oklar orsak.

Hmmm… Jag börjar nog vilja ha ett prov på järnmättnad, men är det nån idé att kontakta vårdcentralen tro? Gentestet kan jag väl se mig i månen efter antar jag, även om det vore ett enkelt sätt att få ett klart svar om jag har det eller inte.

Hoppsansa, här kom det visst ett dike till! Jädrans vad de ligger tätt nuförtiden! Det här diket heter trötthet. Jag ÄR ju för sjuk för att plugga heltid! Direkt efter stora tentan var det bara att köra på med några andra föreläsningar på en annan kurs, och vidare till ett ännu jobbigare grupparbete, och nu har vi suttit två hela dagar och knåpat och tragglat med det. Hatar grupparbeten! Igår gick det dåligt med lunchen vilket fick mig att totalkrascha när jag kom hem och plundra sambons godislåda. Tog iofs bara två minichoklad bitar (hittar ingen vikt, bara att en bit innehåller 70 kcal så det kan ju inte vara många gram), men det räckte för att jag skulle bli arg och grinig när sockret gick ur - har börjat se det mönstret när jag gör avsteg. Idag mådde jag minst lika kasst på hemvägen, och trillade in på muffinsfiket i vårt hus för första gången sen vi flyttade hit för 1½ år sen! Chokladmuffin med mint. Orkade inte moffa i mig mer än halva, för den är STOOOOOOR!

Jag orkar fan inte ens försöka kravla mig upp ur det här diket förrän stressen är över på måndag. (Har redovisning av grupparbetet i morgon och två andra jobbiga saker i helgen.) Ska rikta in mig på skademinimering istället. Så lite dåligt som möjligt.

Bläääääääääää vad jobbigt det är just nu!

Jag håller med dig om dikesskrället…. Dök frivolt ner i detsamma och mölade i mig en 3:e dels tarragona och 2 nävar vaniljwafers…. Mår urkasst just nu…

Är också trött och sliten, har en essä som ska skrivas och just nu modet i bottenvåning pga dåliga omdömen på de 2 senaste uppgifterna….

bajs….

Okej, då så. Nu är det slut på de här apjobbiga veckorna, och dags att kravla upp ur diket IGEN. Nådde lågvattenmärket i fredags när jag var ensam hemma och hemföll åt mina gamla dåliga vana äppelpaj på kvällen. Intressant nog var det inte alls särskilt gott och sen fick jag ont i magen och kände mig svullen och illamående och otroligt blääääääääääääääääääääh när jag skulle gå och lägga mig, så det var väldigt tydligt hur lite det var värt det. Det hindrade mig inte från att äta upp resten av pajen till frukost i lördags, och moffa bröd på restaurang på kvällen (delvis för att det fanns så lite jag kunde äta i buffén vi blev bjudna på).

Igår åt jag ingenting riktigt dåligt, men jag hade heller inte riktig koll på vad jag åt. Men vi avslutade dagen med en schysst middag, älgstek med kantarellsås och blomkålsmos - mums.

Nu är det ny dag, ny vecka, och nya friska tag. Talkar händerna, blickar upp mot dikeskanten, loggar in på Minmat och hugger i. Nu jävlar!

Aniara - vad jag känner igen mig i pluggstress och dåliga mat-val.

Hoppas det blir enklare nu framöver…

Jag har minst två stressveckor kvar och kämpar varje dag för att inte äta allt för kasst!

Hejarklacken tjoar från sidlinjen - visst hör du den!?

Lättare nu när du blir hemma och hinner tänka på annat än plugg.

Kantarellsås - mums. *tassar mot frysen*

#80 Ibland får man nöja sig med "good enough". Jag släppte kraven tillfälligt för att det helt enkelt blev för svårt och jobbigt. Plus förstås att jag såg en tydlig ände på det - jag visste att det var tentan, grupparbetet, ett födelsedagsfirande och ett föredrag som jag skulle hålla igår, och sen var stressen slut (för tillfället). Hade det gällt en längre period skulle jag nog ha gjort en större ansträngning att hålla sockret utanför mitt liv.

Fördelen med dikesklättringar är att man får en kick när vattenkilona rinner av. Just nu stannar vågen på 90.2, och jag vet att åtminstone ett kilo borde rinna av de närmaste dagarna bara av att jag lägger av med bakverken.

Sen vill jag ju förstås få ett bättre grepp och på lite sikt komma av den här platån, för jag har vägt runt 90 kilo i snart två år och även om jag är glad att inte väga 110+ längre så är det här INTE en optimal vikt till mina 160 cm. Dessutom ska jag gifta mig nästa år, och vill ha en rimlig chans att hitta en brudklänning som inte får mig att se ut som en utklädd prinskorv.

Vi får kämpa på helt enkelt. Vi slåss mot sockermonster och trötthet, men nog kan vi vinna?

Klart vi kan! Den här dagen har gått riktigt bra, jag har inte ens känt mig särskilt sötsugen.

Sådär, då var jag uppe på banan igen! Igår blev det lite lite mat och kanske lite mycket kött, men helt ok. Det stora problemet var nog att middagen blev lite sen (alternativt att jag ätit för lite tidigare under dagen), för jag var grymt hungrig och grinig medan vi väntade på steken i ugnen! Det plus att jag sov så länge så hela dagen blev förskjuten, och eftersom jag drack eftermiddagskaffet vid 18 låg jag vaken i en timme och kunde inte sova sen. Det brukar aldrig hända mig annars.

Gårdagens siffror:

1793 kcal, 111g protein, 14g kh och 145g fett.

Hoppas jag får i mig lite mer fett idag, men det kan bli knepigt eftersom jag ska vara ute och röra mig från lunchtid till kvällen!

Skönt du är uppe, det tar ju bara en bra dag så har man glömt hur blött diket var.Är inte fettet ok?

Nja, den totala energimängden är lite i underkant, och jag var ju också galet hungrig på kvällen, så jag behöver tydligen äta mer. Jag vill inte öka på något av det andra, alltså är det fettet som måste upp lite grann!

Okidoki, jag förstår

Nu tror jag bestämt jag är uppe på vägen och traskar igen, det känns bra! 88.4 i morse låter mer som vad jag brukar väga. Skulle gärna skala av en tio kilo till, men det verkar segt som sagt. (Enligt BMI borde jag ner till 63 för att inte vara överviktig, men det finns inte med på kartan, under 80 skulle duga bra för min del.)

Tisdagen såg väldigt bra ut tills jag började må lite illa och tog mig ett smörgåsrån med mycket smör, då stannade det till slut på: 2174 kcal, 104g protein, 15g kolhydrater och 190g fett.

Igår blev jag riktigt nöjd, då stoppade jag i mig i storleksordningen:

1821 kcal, 91g protein, 9g kolhydrater och 160g fett. Hade kunnat vara lite mer, men jag var inte överdrivet hungrig mer än en stund före middagen, så det var ok.

Jag skulle gärna hålla kolhydraterna under 10, men det är svårt iom att jag dricker så mycket kaffe med grädde (ca 700-800g kaffe och 60g grädde per dag), det blir nästan inget utrymme kvar alls till grönsaker och lök i maten!

Försöker samtidigt bli av med misstänkt candida, dricker Pau d'Arco varje dag nu och prövade med en probiotika-kapsel häromdagen. Jag har alltid haft svårt att ta probiotika, för magen rasar totalt varje gång, men jag har märkt att efter några dagar med Pau d'Arco (och lite kolhydrater förstås) så går det bättre. Vilket skulle bekräfta det som sägs om candida och reaktionerna när man försöker bli av med den. Jag är fortfarande lite skeptisk till konceptet, men det verkar ju faktiskt funka i praktiken för mig. När jag gör avsteg svullnar jag inte bara upp, utan dessutom får jag beläggning i munnen, kletig avföring, underlivsklåda, och ibland utslag på överkroppen som jag sedan tidigare identifierat som svamp - kortison funkar inte, men däremot svampsalvan jag fick av gynekologen. Och så ett galet sötsug på det, som tar minst en veckas strikt avhållsamhet att bli av med!

Det verkar ha varit lite för tidigt att testa med probiotikan, har varit ganska risig i magen, så jag tror jag väntar ett par dagar nu (har två dagar med aktiviteter då det vore väldigt opraktiskt med magknip och diarré, så jag tar inte risken), dricker te och sen testar igen. Jag använder Holistics LactoVital, och det verkar faktiskt vara mer krut i dem än i andra varianter.

Det är mycket med det jordiska!

Sen roar jag mig lite med att nypa i hängmagen och tänka på min planerade bukplastik om 2-3 år. Jag tror dessvärre det kommer att bli nödvändigt. Magen hänger och verkar inte vilja dra ihop sig, och jag börjar även få missprydsamma tomsäckar på insidan av låren. Planen är att försöka baxa ner vikten lite till och samtidigt spara pengar, och helst hinna vänta lite till sen för att se om det tänker dra ihop sig nåt mer av sig självt. Jag räknar med att behöva 10 kilo mindre och 100 000 kronor mer innan det är dags, så det lär ta några år.

Risken är att jag börjar få syn på en massa andra saker som jag skulle vilja fixa, fettsuga överarmar och lyfta tuttar och ögonlock och gud vet allt. Får man mängdrabatt tror ni?

*s* Roligt med planer, håller med svårt att få ordning på magarna.jag har börjat md lite lätt toning för att se om det gör nån skillnad.Skönt du är uppe på vägen.Ha det bra

Middagen redan avklarad (tidigt för att vara vi!) och dagens siffror ser ut så här:

2218 kcal, 108g protein, 10g kh, 196g fett.

Det får väl duga.

Idag blev det mycket mat. Drack äggmjölk när jag kom hem från föreläsningen och var egentligen inte så hungrig till middagen, men är det fredagsmys så är det.

Stannade på 2307 kcal, 113g protein, 14g kh och 201g fett.

Hoppsan, småhalkade lite i helgen igen. Började må illa på väg hem från jobbet i lördags, sen hände det lite andra saker som fick mig att köpa en påse Maltesers från automaten i tunnelbanan. Sen blev det knas igår också, ingen lunch och istället en tugga av sambons kaka på ett fik och en hamburgare utan bröd på vägen hem.

Men idag är jag på banan igen, brottas lite med sötsug och tankar på saker man skulle kunna äta, men inte mer än jag kan hantera.

Lite för lite mat idag, men jag får väl äta mer i morgon då!

1696 kcal, 100g protein, 10g kh och 142g fett.

Kämpa på!

Ok, kämpar!

Hur går det för dig?

Jodå, har ju inga problem att hålla mig på banan med rätt sorts käk, men idag vid lunch började jag må fruktansvärt illa. Visste först inte alls varför, men tvingade mig själv att äta trots måendet. Efter ett antal timmar och måltider blev det bättre - och jo - verkar som om jag har fallit i "äta-för-lite-fällan" ännu en gång.

Brev från endokrinologen idag. Kortfattat besked om att alla prover ser fin-fin-fina ut, utom ngt högt kalkvärde. Snopet! Frisk då, liksom? 

Orkar inte tänka över det just nu, men ska ringa dem om nån dag, för att få reda på alla "siffor". Sen ska jag fråga ifall nån snäll, som vet mer än "experten", vill försöka läsa ut nåt av det.

Ofta vi sitter i samma båt du å ja!

Länge sedan jag rapporterade här. Kan meddela att jag håller mig stadigt mitt på vägen sedan ett par veckor tillbaka, med undantag för en väldigt besvärlig fest kopplad till sambons jobb, där det bjöds på kolhydrater med kolhydrater till. Men inte ens då spårade det hela ur särskilt mycket, så jag sköter mig hyggligt på det hela taget.

Det som mest har tagit upp mitt fokus senaste två veckorna är ju annars att jag slutat med Omeprazol, vilket jag skrivit om i Omeprazol-tråden. Krånglande mage har bidragit till att jag ätit mindre än jag brukar de senaste två veckorna, men det är nog inte bara därför.

Jag har gjort en medveten ansträngning att ligga strax under 2000 kcal/dag eftersom jag börjat misstänka att jag helt enkelt äter mer än jag behöver och att en liten minskning skulle kunna bryta min låååååååååånga viktplatå.

Statistiknörd som jag är har jag roat mig med att räkna fram genomsnitt de senaste 16 dagarna minus dagen för festen då jag släppte registreringen, alltså 15 dagar. Under den tiden åt jag i genomsnitt:

1776 kcal (range 1279 (dålig dag!) - 2407 )

88g protein (range 60-118)

11g kh (range 9-16)

Fett skriver jag inte upp i min lilla bok eftersom det inte är något jag tycker att jag behöver hålla reda på.

Det ser ju onekligen rätt bra ut, förutom den där dagen när jag fick i mig alldeles för lite mat förstås. Vikten har inte direkt rört sig, men å andra sidan inte heller gått upp som den brukar göra efter mens nuförtiden. Den varierar ytterst lite mellan 87.7 och 88.4 hela tiden. Men jag känner mig lite "lösare" i hullet, så kanske är jag äntligen på väg att hitta nyckeln. Å andra sidan hade jag ju diarré (av Novaluziden förmodligen) i över en vecka, så jag tar de förlorade hektona med en ännu större nypa salt än vanligt.

Den som lever får se!

Tragglar vidare, och det går rätt bra. Jobbade natt förra veckan och ballade ut på en halv Bounty, men jag kom över det rätt snabbt.Sen har jag börjat utveckla en tendens att äta lite för lite, igår kom jag t.ex. inte ens upp i 1700 kcal och var grinig därefter. Jag har också haft ett par dagar då jag ätit borta och inte riktigt kunnat ha koll, men nu skärper jag till registreringen igen och ser till så att det blir både bra och lagom mycket. Vi ska snart åka på semester en vecka, och då misstänker jag att det kan bli lite svårare.

Upptäckte ett intressant fenomen i söndags, eller snarare förstod vad det berodde på. Vi hade lunchgäster, och när de hade åkt kände jag en egendomligt positiv känsla och förväntan som jag känner igen från andra gånger jag haft gäster. Trodde först att det kunde bero på att det är så skönt att få koppla av i ensamhet i en vanligtvis välstädad lägenhet som man stresstädat innan gästerna kom. Men sen märkte jag att jag drogs mot köket. Just det. Gäster brukar betyda särskilt god mat, och i synnerhet kakor och efterrätter, och när de gått brukar det finnas rester som man kan mumsa i sig helt ohämmat utan att känna att man behöver behärska sig för gästernas skull. En eller två timmar efter att gästerna går brukar blodsockret ha börjat sjunka tillräckligt för att det ska vara jättegott att sätta sig i soffan med stora pajformen eller kakfatet eller glasspaketet eller vad man nu bjudit på, och äta direkt med sked tills det är slut.

Jag har ätit LCHF i snart tre år, och lik förbaskat får jag fortfarande den där impulsen efter ett besök att "mmm, nu blir det rester".

Tänk så man fungerar…

Förstår fullkomligt, nuförtiden har jag inte så myckt gäster men förra 1 advent så kunde jag inte få iväg dem fort nog.Hade goa pepparkakor och budapesttårta…….

Jamen fatta vilken besvikelse när jag insåg att de enda resterna efter lunchen var spenatsoppa! Hur kul är det att okynnesäta?

hahaha ja jisses, vilken tur du hade

#99 Intressant reflektion! Och jag känner igen mig i din beskrivning.

Att duka av och städa upp betydde ju på den tiden: efter-moffa!

En såsslurk, lite potatisgratäng, sallad (självklart tog man från den, nyttig!), kakor och så den där tårtbiten som ju annars bara blir förstörd..

Minns också tydligt "hur" jag åt. Verkligen tjyvåt, snabbt hafsande, nästan slafsande.. som om jag skämdes, vilket jag ju på sätt och vis gjorde. Hur jag sökte inbilla mig att det ju bara var ett par munsbitar, när det nog egentligen var närmare en extra måltid.. med jädrigt lite näring. Blä!

Hursomhelst -  Bra att det går bra för dig på det stora hela!

Härligt med er semester! Själv reser jag "i anden" istället, hela tiden!  

"Godiset" på 99%-ig choklad efter Kaisakavats besök står däremot kvar orört i kylen. Jag vill inte äta upp det, och jag ids inte göra nåt åt det. Hade ju annars tänkt smälta ner det och blanda med något mindre bittert. Fast det är ju grädde i, så vid det här laget är det förmodligen bara slänga som gäller. Vilket månad som helst nu…

Och idag fick jag se en ny siffra på vågen: 86.8! Trevligt med nya bekantskaper på det där viset. Sjuan är säkert tillbaka i morgon, men vem vet, så småningom kanske sexan blir en vanlig syn. Och jag börjar nästan hoppas på att få se en femma före jul… om jag sköter mig!

Nämäh! Har du inte sett till att "bjuda bort" den goa  chokladen än?

Åttisexkommaåtta!!!!! Stort grattis - det går ju NERÅT!

I morgon åker jag på semester en vecka, ska göra mitt bästa för att äta rätt, men jag vågar inte lova någonting. När jag kommer tillbaka är det stor risk att jag får aktualisera den här tråden för att kravla mig upp ur ett nytt dike!

Ska försöka hålla mig i skinnet åtminstone de första dagarna så jag inte behöver lida av kolhydratskonsekvenser hela veckan…

Annars har jag skött mig riktigt bra den senaste tiden!

Oj, är det redan dags?

Ha en härlig semester och ät mat - inte skrutt!

Redan? Jag har gått och längtat i minst en månad!

Jo, jag vet. Men tiden SPRINGER ju iväg!! =)

Uj uj uj, det där var inget dike, det var en regelrätt vallgrav! Hade som plan att försöka hålla mig på mattan åtminstone de första dagarna, för att slippa vara svullen och ha ont HELA semestern, men det sket sig rätt fort. En glass här, en brödbit där… De första dagarna åt jag åtminstone bara efterrätt till middagen och skippade den på lunchen (det var all inclusive med jättebuffé), men ganska snart åt jag helt enkelt allt jag kände för. Chokladwienerbröd till frukost (efter omeletten som gjordes på beställning och intogs med bacon, korv och champinjoner), ris till maten, efterrätter, Piña colada vid poolen… Men faktiskt blev det inga jättemängder ändå, inte alls i närheten av hur jag åt före LCHF.

Gissade på 5 kilos viktuppgång, enligt vågen alldeles nyss är det ungefär 4+, och att döma av vristernas utseende kommer det mesta att rinna av inom en vecka.

Det hade gått att äta hyfsad LCHF förutom småsaker som mjölk i kaffet och mjöl i såsen, buffén var bra och det fanns alltid helt kött förutom ett par goda grytor, och hade jag inte varit allergisk mot fisk hade det varit ännu lättare eftersom det alltid fanns minst tre sorters fisk som enligt sambon var färsk och fin och väl tillagad. Men jag VALDE att göra ett riktigt stort avsteg och äta precis det jag kände för, och jag visste vad konsekvenserna skulle bli. Nu är det dags att börja betala (flashback till Fame-introduktionen!), och det är ok.

Det enda jobbiga är att jag har ett par knöliga dagar nu när jag inte kommer att vara hemma, vi måste sova borta en natt pga issues med lägenheten, och sen ska jag jobba och har inte möjlighet att ha med mig matlådor eftersom jag inte är hemma innan, så det är möjligt att jag inte riktigt klarar att ställa om på en gång utan trillar dit på ett eller annat. Men senast på onsdag är det hardcore LCHF som gäller igen!

Egentligen är det inte riktigt schysst att utsätta en sockermissbrukare för detta två gånger om dagen i en vecka:

#111 Jag säger bara som du….."ujujuj". Själv ramlade jag ner i glöggträsket i lördags. Men det var planerat. Idag lider jag av huvudvärken från helvetet.

Äsch, nu sitter jag här i dikeskanten och ids inte ritigt kravla mig upp. På söndag ska jag nämligen ha mitt adventskaffe, det är en gammal mysig tradition jag har och även mitt stora årliga avsteg. Den dagen får jag äta risgrynsgröt och lussekatter och smaka på glöggen. Lite julmust och pepparkaka kan det också bli. Och då tänkte jag så här, att om jag ska "tända av" efter semestern kommer jag att må skit i en vecka, och just när det börjar lätta ska jag börja om från början igen.

Faktum är att jag försökte sluta med kolhydraterna när jag kom hem, men jag fick sån jäkla migrän. Det var då jag insåg att jag skulle behöva göra om hela processen två gånger, och bestämde mig för att fortsätta äta en del kolhydrater under mellantiden. Jsg försöker hålla det lite halvlågt ändå, men jag måste erkänna att sockerberoendet har fått mig att ta det här som ursäkt för att äta en eller annan pepparkaka som inte alls var helt nödvändig…

Men det känns ok ändå, jag har tappat ett par av svullokilona och ligger nu 2 kilo över vikten före semester - som å andra sidan var en dipp, så det här är ungefär den vikt jag legat på det senaste året.

Men nästa vecka, då ni, då blir det nystart och ny migrän!

Har haft 3 dagar med grym huvudvärk efter att ha tillbringat ett par månader i diket. Jag trodde jag var uppe på vägen, men nu när jag slutat med nötter, dragit ner på vispgrädde och inte fuskat med torkade fikon och russin på ett tag inser jag att jag hade fel.

Vi ses uppe på vägen snart!

Ja, alla ursäkter för att stanna nere i diket är egentligen rätt dåliga…

Och så har jag upptäckt att kaffet spelar en mycket större roll för halsbrännan än jag trodde. Jag slutade ju med Omeprazol för ett tag sen, och har knaprat Novaluzid och fått diarré istället. Under semestern blev det mindre kaffe än vanligt, och halsbrännan minskade, men jag tänkte inte på sambandet förrän jag kom hem och hällde i mig min vanliga blomvasmugg till frukost - och jäklar!

Så nu har jag halverat koppstorleken och försöker hålla mig till två normala muggar om dagen istället för två halvlitersbaljor!

Mysigt med din adventsfikatradition.

Jag är lite trött, så jag läste att du har halverat kroppsstorleken.. Men det får du ju inte göra, då blir du alldeles för liten. Tur det var koppen det handlade om.

Hoppas det går bra.

Å fy fan. Nu måste jag verkligen börja klättra upp ur det här diket. Jag väger nästan 93 kilo och ena knät sprängvärker hela tiden och håller mig vaken på nätterna. Tänderna har beläggningar, jag känner mig uppsvälld, och har huvudvärk nästan hela tiden.

Tänk att jag mådde så här i stort sett hela tiden förut!

Och nej, jag måste inte äta upp alla överblivna lussekatter först. Det blev MÅNGA över, och jag ska ge bort dem överallt jag kommer åt. Jag tror inte jag blir riktigt "ren" idag, har redan tagit en liten bit risgrynspudding till frukost och har en lång jobbig dag hemifrån framför mig, men jag ska börja styra upp det hela. Ska börja med ett par stekta ägg också innan jag går hemifrån, för jag kommer inte att stå mig genom hela föreläsningen på risgrynspudding.

Igår var verkligen en riktigt dålig matdag, jag var trött och utmattad av adventskaffet och orkade inte fixa riktigt mat, utan levde i stort sett hela dagen på mackor, lussekatter och söt choklad. Bläääääääh.

Nu räcker det!

Heja Heja Pepp Pepp!

Jag vet hur det är, har precis vänt en egen tungrodd skuta igen.

Du VILL äta riktigt mat. Köp den godaste LCHF-maten du bara kan tänka dig och så ät den INNAN du blir sugen på annat.

KOM IGEN!! Pepp, pepp!!

Instämmer med de andra - Jättepepp!!!

Och att köpa hem extragott LCHF för att locka dig bort från struntet.

Tycker också du gör rätt i att ta det stegvis, en radkalomsvängning skulle innebära tunga omställningsbekymmer - och riskera att det går åt skogen.

Fräscha sallader, gott plock, köttbitar av mumsig sort.

Skickar en stor peppkram!!Hejja!!

Känner så igen fenomenet, Jag "halkade" ner i en STOR dillchipspåse häromdagen. Åt hela själv… Kunde inte sluta. Likadant på glöggmyset häromveckan hos vänner. Bara en liiiiten smutt på glöggen? Bara en liiiten chokladbit? Jag tar ju inget annat av buffén av bakverk… Sen var det kört. Barnens chipspåsar stjäls. Och ajajaj i magen. Ser gravid ut.

Intressant att läsa dina tankar kring candida. Jag börjar tro att jag också har det. Har beläggning på tungan som inte ger med sig, har nog inte varit tillräckligt strikt senatet året. Efter tre år på rätt strikt LCHF ville jag testa vad jag kunde klara av, ngn gång ibland…. Testade under hela året. Choklad? Chips? En rotfrukt? Grädde + bär? Liiiite popcorn? Konstaterade att inget av ovanstående funkar… Men jag var tvungen att testa…

Jamen var jag tvungen att köpa så goda pepparkakor? Och göra en sån stor risgrynspudding? Arrrgggghhh!

Ok, men i morgon då…

#122 Tänkte på att candida brukar kunna "poppa upp" när immunförsvaret är nere, hos HIV-patienter t.ex. Tänker också på en bekant som har ME och fick akut leukemi, och i samband med den svängen även fick galopperande candida som t.o.m. sjukvården förstod vad det var för nåt. Jag börjar luta mer och mer åt att det kanske ligger någonting i det där ändå…

Ehm, nämnde jag förresten att jag har astma varje dag och en djävulsk halsbränna?

Värt det? Nja.

Stackars Aniara. Inte kul nu!

En fot framför den andra, ett steg i taget, upp ur diket - mot målet!!

Du kommer att komma dit!!!

Tomorrow, tomorrow, I love you tomorrow!

Fördelen med att jobba är att jag kan kontrollera vad jag tar med mig i matlådorna. Nackdelen är att det finns en jäkla massa kakor där.

Kakor är ONDSKA! Jag menar vad jag säger, kakor var ett gissel t o m för lilla mej, som annars väldigt sällan spårade ur..

Och köpeskakor - som ofta finns på arbetsplatser - ännu värre! De är specialpreppade med extra stora doser ondska!! Lovar - det är hin håle själv som bakar dem!!

Så överlämna dig inte till kak-fan! Han bär omkring på lie och har elaka ögon!! 

#124 Hmm… har inte ens reflekterat över kopplingen mellan ME & candida, men givetvis kan det mkt väl  ligga ngt i det. Helt klart är immunförsvaret inte helt fungerande….

Det har du alldeles rätt i. Ondska med transfett på.

Och så tror jag att jag ska börja med att deklarera för arbetskamraterna att jag har slutat med kolhydraterna igen, då blir det så pinsamt att ta en kaka sen och visa att jag inte har någon karaktär.

De gjorde stora ögon förra veckan när jag tog av kakorna, så jag fick förklara att jag hade uppehåll och varför. Men de ska ha cred för att de inte sa något, de bara stannade upp mitt i en tugga och stirrade i någon sekund, sedan fortsatte de som om inget hade hänt. Väluppfostrade människor till skillnad från många andra fikarum!

Och lite roligt att de inte längre reagerar när jag äter stekt köttfärs med sked till lunch, men däremot när jag gör som alla andra för en gångs skull!

Då så, då är det dags att skärpa sig! Lite oroväckande är det att motivationen känns så svajig. Jag är inte helt säker på att jag vill låta bli pepparkakorna… Men det blev ingen till första kaffekoppen i alla fall.

Jag tror jag ska göra en deal med mig själv att om jag lyckas låta bli hela dagen så får jag ta en sak, vad jag vill, när jag kommer hem. Om jag känner mig själv rätt kan det då bli så att jag då tänker att har jag låtit bli hela dagen kan jag lika gärna gå och lägga mig direkt (kommer hem sent från jobbet) och strunta i det då med. Samtidigt som det gör det lättare att avstå under dagen om jag tänker att jag FÅR äta, sen.

Får tänka på knät och att jag vaknade och kved av smärta i natt igen!

Håller tummar för dig idag. You can do it!!

Det går inge bra för mig.

För dåligt med riktig mat och för många frestelser i hemmet, är min analys av problemet. Plus att jag är tillbaka i mitt gamla problem att inte vilja äta på morgonen. Jag börjar med kaffe som vanligt, sen tänker jag att jag ska ta och steka ett par ägg, men sen tänker jag "nääää, bläääää" och så blir det pepparkakor istället och så var den dagen förstörd.

Nyss blev det en skum tomte (roligt ord att särskriva!), den var verkligen inte god. Ändå övervägde jag på allvar att ta en till. Pucko!

Ska skärpa mig. Vilken dag som helst nu.

Men stumpan, så knasigt. Du e ju en sån himla bra typ som förtjänar det bästa!! Är det inte dags för lite rejäla tag nu!??

1. Släng bort frestelserna NU!

2. Ät bra mat!!

Tvångsät första målet/n även om ingen lust till det finns. Så fort du är över tröskeln så går det genast bättre! I det där läget tror jag man liksom måste "begå våld" på sig själv och förråden.

DO IT!!

Skumma tomtar är förstås lömska, hörs ju på namnet.

Jag vet. Tvångsfrukost. Jag har ju gått igenom det hela förr och vet att det är det enda som hjälper. Och har jag väl börjat äta ordentligt med riktig mat är det mycket mindre risk att man ramlar in i nåt så korkat som en jätteäcklig skumtomte, den berodde BARA på att klockan var runt 17 och det enda jag hade ätit hela dagen var lussekatter, pepparkakor, och ett iofs galet gott tunnbröd med leverpastej och sista biten av julskinkan.

Nu har jag druckit en balja äggmjölk, så det känns lite bättre, och tänkte steka på lite entrecôte om en stund.

Men problemet är att sockermonstret har börjat rota sig i hjärnan och motivationen är minst sagt svajig. Det är ju gott med pepparkakor ju.

Fast det är inte lika gott att vakna på natten av att knät vrålvärker…

Det är ju det som är det problemet - det kostar!!

Jag som nästan typ aldrig har sug, har känt av det senaste veckan. Har druckit vin vid ett par tre tillfällen under de senaste två veckorna - oftare än jag brukar alltså.

Och vad händer? Jo, varenda afton har hjärnan skickat minnen av den goda vinsmaken till mina smaklökar och doftreceptorer! Om och om igen fått mig att nästan korka upp ännu en flaska. Men jag har hållit emot, just för att ju vet att det kostar. Inte bara pengar, hehe.. utan på andra sätt.

*tänker på den där lilla El Coto som jag har i köket*

Vin är troligen precis lika skumt som tomtarna..

Vin är skumma grejer. Som dessutom tenderar att göra en sugen på ännu sämre saker.

Och själv gick jag raka vägen till Aladdin-asken efter förra inlägget. Va fan, liksom?!

Jag vet hur det är.. benen och handen far iväg med en. Sån är jag med godis och kakor..  Det är som om man har två hjärnor - en som är helt säker på INTE, och en en annan som gör. Oberoende av den första, liksom..

Precis, lite alien limb syndrome nästan!

*LOL*