Såvitt jag har sett, ges här ofta rådet att utesluta mejeriprodukter om man vill få fart på viktminskningen, så frågeställningen är varken ny eller okänd.

Det är ju en bra fråga du tar upp. Man kanske kan spalta upp det så här:

Husdjurshantering upp till 15000 år sedan. Jordbruk upp till 10000 år sedan. Spritt i Europa ungefär 2000 år. Vi vet ju att olika folkgrupper verkar ha utvecklat en tolerans för olika matvaror. Spannmål o jordbruksprodukter verkar fungera bäst runt Medelhavet. Mjölk och mejeriprodukter här uppe i Norden.

Vissa forskare menar att 5-10000 år räcker för att utveckla en viss tolerans.

För mig är LCHF kopplat till Paleo-Stenålderskost och tanken att i det moderna samhället försöka äta så ursprunglig och genuin mat som möjligt. Detta är inte lätt som vi vet. Vi behöver animaliskt fett och protein.Därför kan vi inte dra alla mejerivaror över en kam.

Smör, ost och fermenterade (heter det så?) mejerivaror är oftast utan problem. Samt en bra källa till animaliskt fett. Lätt och mellanmjölk bör man undvika. Fullfet mjölk klarar många men inte alla. Därför bör man prova sig fram och se vad som fungerar.

Sen är det vissa som menar att även pastöriseringen ställer till det och skadar produkten.

Jag tycker slutligen att vi inom LCHF skall ha ett vetenskapligt förhållningssätt och undvika alla dogmer.

#1 nej det är inte okänt att det kan störa viktminskningen, men det är oftast mjölk / grädde man får rådet att undvika, smör och ost är ju också mejeri… det jag vill lyfta fram är speciellt kopplingen till evolutionen… jag har svårt att tro att urfarfar undvek bär och frukt och satte sig att kärna smör eller göra ost? Nu är det ju uppenbarligen så att kolhydrater ställer till det mer än vissa processade livsmedel som smör och ost, men jag tycker ändå det är lite av en konflikt att man ofta pratar om att undvika allt som är "behandlat, producerat, framställt" men ändå rekommendera smör… det borde ju isåfall vara naturligare att dricka gammeldags mjölk än att äta smör / ost?

#2 tack för siffrorna! Det var just kopplingen till Paleokosten jag var ute efter och funderade på hur den passar ihop med mejeri, hur många år sen var stenåldern? Du menar att vissa mejerier passar in, är det för att vi annars inte får i oss tillräckligt med animaliskt fett, eller menar du att det fanns viss tillgång?

Den tanken har slagit mig också. Har även funderat om det är naturligt för oss att äta så mycket fett?

Om man tänker på stenåldersmänniskan så åt de säkert en hel del fett som det feta i köttet eller fisken. Men de hade inte tillgång till smör grädde, majonäs och annat som vi dränker våran mat med.

 Tror att fett är bra för oss helt klart ,men är det naturligt och nödvändigt att äta så mycket av det?

En tanke bara jag är ingen speciallist men är tacksam för fler vinklingar och förklaringar på mina frågor och funderingar.

Våra förfäder åt de feta bitarna och gör man det behöver man inte tillsätta ett enda gram smör, men nu envisas många med att föredra magra proteinkällor och då behöver man tillsätta fett utifrån för att imitera hur våra förfäder åt, och eftersom smörets fettsammansättning i mångt och mycket liknar fettsammansättningen som naturligt finns i djur så pekar det mesta på att smör är nyttigt. Men vill man äta helt naturligt kan man ju ta ister, späck och njurtalg istället för smör.

Tillhör man de 97% av vårt folk som kan hantera laktos och dessutom inte upplever att mejerierna påverkar vikten negativt är det bara att mumsa på.

Perfekt näringskälla eg. flytande kött

Vi har varit herdar åtminstone 3ggr så länge som vi varit jordbrukare så här har vi hunnit ikapp genetiskt rätt så bra.

#4 En av de största delikatesserna (och som man även ser att jagande djur äter upp ganska fort) är hjärnan, vilken i sn tur består av, om jag inte minns helt fel, ca 70% fett (nån som kommer ihåg andra siffror får gärna rätta mig, kommer bara ihåg att siffron var relativt hög). Eat and enjoy!

ok tack för era förklaringar förstår lite bättre nu . Det är sant att det som säljs mest är de magra köttbitarna. De feta är ju både godare och nyttigare.

The following link is pertinent to this discussion. In a nut shell, not all neolithic food is necesarily bad; e.g. smör, ost, grädde:

http://www.paleonu.com/panu-weblog/2010/3/28/the-only-reasonable-paleo-principle.html

Mjölkprodukter är till skillnad från spannmål av animaliskt ursprung. Problemet med industrimjölken är att den är homogeniserad och pastöriserad.

Obehandlad mjölk (raw milk) kan t.o.m. de flesta laktosintoleranta dricka eftersom den har kvar de laktosnedbrytande enzymer som försvinner vid pastöriseringen.

Vi måste få fettet någonstans ifrån.

Grundläggande är ju Kleibers lag: proportionaliteten mellan metabolisk hastighet och kroppsstorlek. Dvs när vi nu har en stor o kostsam hjärna så måste vi ha ett enklare (metaboliskt billigare) mag/tarmpaket. Vår liknar ju hundens eller andra rovdjur trots att vi är en allätare. Alla däggdjur samt en del andra följer denna lag.

Varför utvecklade vi (humanoiderna) då en större hjärna?
Nu tongivande teori verkar vara: Användande av verktyg samt allmän uppfinningsrikedom. Elden ingår ju i detta. Vi agerar rovdjur fast vi egentligen inte har snabbhet eller styrka till det.

Man kan också uttrycka det så här: Var ska vi få vårt fett (energi) ifrån?

Växtätarnas mag/tarmpaket har en kort tunntarm, lång blindtarm och tjocktarm. Vi däggdjur saknar enzymer o annat för att kunna absorbera fibrer. Istället har vi bakterier o mikroorganismer i blind o tjocktarm som fermenterar fibrerna och skapar därmed kortkedjiga fettsyror som absorberas av tjocktarmen.

En låglandsgorilla får minst ca 60 energiprocent härifrån.
En idisslare som en ko får mer än 70%.
Vi med vår korta tjocktarm får inte mer än 3-8%.

Därför äter vi vårt fett.

Det bör vara i huvudsak animaliskt för att vi ska kunna tillgodogöra oss detta.

Sen vad det gäller bär och frukt.

Vi måste komma ihåg att stor del av vår senare utveckling så lever vi i istid. Bär fanns i kort säsong. Jag förmodar att urfarfar knödde i sig för att som björnen stå sig under vintern. Säkert därför våra mättnadssignaler inte alltid fungerar (hos vissa) när vi äter sött.

Angående frukt i nordeuropa så pratar vi vildapel och liknande. Mer beskt än sött och säkert mycket nyttigt.

Jag tror också att vi konsumerade en del örter och ogräs mm. som även i liten mängd var mycket betydelsefull.

Idag kan vi äta tex nässelsoppa och andra örter o ogräs vi kan hitta.

#11 Vi behöver inte varken snabbhet, styrka eller vapen för att jaga, för vi har våran uthållighet som vi springer ihjäl våra byten med.

Vegetabilier var nödmat när det var brist på byten.

#3 - Urfarfar undvek nog inte bär och frukt helt, men han frös i alla fall inte in dem och åt dem året runt, och han åt inte heller bär och frukt som inte växte där han bodde.

Lite om det jag lärde mig när jag läste agrarhistoria, tycker det är jätteintressant:

Bondestenålder/äldre bronsålder: samling & jakt var viktigast, boskapsskötsel och spannmål fungerade som komplement. Det var inte effektivt att odla eftersom man var tvungen att bryta ny åker varje gång. Man kan ha odlat spannmål enbart för att utnyttja ytan i väntan på skottskog (där boskapen betade).

Sen bronsålder/järnålder: Folk blev mer bofasta och började lagra överskott av mat. Spannmål blev viktigare och odlingen fick fastare former men det var fortfarande väldigt extensivt. Bättre verktyg tillverkades vilket bidrog till att odlingen av spannmål underlättades.

Äldre järnålder (500 f Kr - 500 e Kr): Det blev kallare i norden och man började stalla sina djur. Detta ledde till att man började ta till vara på gödslet och kunde bruka sina åkrar varje år istället för att låta dem ligga i träda eller bryta nya.

Yngre järnålder/tidig medeltid: Teknisk utveckling ledde till ökad odling och befolkningstillväxt. Åkrarna omfattade ungefär lika stor yta som ängarna och utmarkerna tillsammans.

Digerdöden 1350 ledde till överskott på mark, de övergivna åkermarkerna blev bra bete. Levnadsstandarden ökade och folk åt mer kött.

Sen medeltid: befolkningen och nyodlingen ökade, pga bättre jordbearbetning ökade avkastningen.

Agrara revolutionen (1850-1900): Fabrikstillverkade redskap ledde till stora förändringar. Kommersiella storjordbruk började dyka upp. Olika sorters gödsel importerades och husdjursaveln blev viktig.

I slutet på 1800-talet exporterade Sverige mycket spannmål, men sänkta priser ledde till att brukarna riktade in sig mer på kött, animaliepoduktion och mejerihantering.

En föreläsare nämnde även att böndernas problem "i äldre tid" (vet tyvärr inte exakt när), var brist på tid, brist på närsalter (spec kväve), brist på energi och kalorier (särskilt fett, smör var för de flesta det enda fettet som fanns. Hasseln var viktig pga de feta nötterna.)

Hoppas nån mer tyckte det var intressant!

#11  Jag har nyss läst Lasse Bergs bok Gryning över Kalahari om människans utveckling (rekommenderad här på KiF). Där skriver han att det inte  nödvändigtvis är så att vi utvecklade en större hjärna för att kunna använda verktyg utan tvärtom. Vi började använda verktyg för att vi hade en större hjärna som hade kapacitet för det.

Fynden tyder på att hjärnan blev större före vi började använda verktyg.

En möjlighet var att hjärnan blev större för att vi "hade råd" med det då vi bodde vid stranden och åt fet fisk mm.

Fast det har ju inte med mejeriprodukterna att göra… Så lite OT

#15, också intressant! Vet du något om de tidiga verktygen? Hur de såg ut och vad de användes till?

Följdfråga kanske lite OT: har ni några tips på feta köttsorter? Jag har själv lite svårt för kött eftersom jag delvis är uppväxt vegetarian men jag försöker så gott det går. Har provat fläskkarre och hittade nån entrecote som såg ut att ha en del insprängt fett. Fläskkarré funkar ok men entrecoten kändes mest som det var brosk och inte fett i, svårtuggat och halväckligt. Oftast blir det 20% fläskfärs för att jag ska få i mig kött, men jag skulle gärna hitta lite fler alternativ. Brukar bli lax, strömming, makrill eller tonfisk 1-2 ggr per dag. Bra med Omega-3 men jag vill få i mig tillräckligt av övriga animaliska källor också.

Hm, hur ligger lever till i fetthalten? Kycklinglever ska visst vara mildare i smaken än t.ex nöt/grislever.

#18 Lever är magert. Skall vi ha fett från inälvor är hjärnan och märgen mer intressant. :)

#17 Din entrecote låter som dåligt kött. Testat nötkött av lite bättre kvalitet? Gräsbetes? Det smakar lite annorlunda, det kanske funkar bättre för dig. Annars är högrev det vanligaste feta nötköttet för mig.

#9 utmärkt länk! Nästan komplett svar till denna tråd :-) Intressant blogg dessutom, den ska jag försöka följa! Tack och bock!

#19 skäms lite… jo jag valde mellan 2 bitar ekologiskt svenskt och 10+ bitar irländskt som var typ samma pris totalt, ibland är man snåldum… men entrecote är väl inte så fett i vanliga fall? Ska testa högrev, tack för tipset!

Kan man hitta hjärna i någon form? Typ i någon inälvsmat el.dyl?

#4 Man får inte glömma att den kanske mest utbredda/ätna födan bland svenska stenåldersfolk var säl, med dess späck. I brist på sälspäck så får man äta smör.

#7 Siffran är lite överdriven - men kanske 50-60% av "torrvikten".

#2 vet att över 50% är fett i alla fall. Kom inte ihåg exakta siffror bara :)

Vi drack mjölk redan innan vi blev Homo Sapiems.. alla däggdjur dricker mjölk som små.. även de som är rena växtätare!

Så steget till att dricka andra arters mjölk är ingen evolutionär sak.. det skulle i så fall vara att vissa håller igång Laktasproduktionen som vuxna!

Men.. när de slutar dricka mjölk så avklingar den på dessa oxå och de blir laktosintolleranta!

Om det finns något problem med mjölkprodukter så är det att komjölk har ett annat protein än det som finns i modresmjölken.. men tex Masajernas Sebukor har annat protein som man inte reagerar på!

Och sen så är det väl ingen som påstår att 80E% fett är den mest ursprungliga kosten.. även om Inuiter och några andra folkslag kunnde leva så.. det är väl mer ett trix för att motverka de mekanismer som lett till att vi blivit obesa!??

Friska smala kan väl äta en hel del nyttiga kolhydrater o lagom med fett o ändå vara smala o friska!

"Whenever and wherever it was ecologically possible, huntergatherers would have consumed high amounts (45-65% of total energy) of animal food. Most (73%) hunter-gatherer societies worldwide derived > 50% (³56-65%) of their subsistence from animal foods, whereas only 13.5% of these societies derived more than half (³56-65%) of their subsistence from gathered plant foods."

"Consequently, the solution preferred by most worldwidehunter-gatherers to circumvent excess dietary protein would likely have been a relative increase in total dietary fat from animal foods."

http://www.ajcn.org/cgi/reprint/71/3/682.pdf

Man åt även feta nötter så visst var fettandelen i kosten hög utan tvekan. Aboriginerna i Australien fick tydligen majoriteten av sina kalorier från de mycket feta makadaminötterna som innehåller gott om bra enkelomättade fetter (omega-9 och omega-7) och en riktigt låg andel omega-6.

Om någon vill ha sälspäck för att var lite ursprungliga, så har jag ett visst överskott. Men eh. Jag skulle inte äta det som det är.

/M

Mammas mat, bröstmjölk är väl ett litet handy mejeri som var med i alla tider genom evolutionen.

Hittade en till sida på PaNu som redogör på ett bra sätt kopplingen mellan mejerier och evolutionen.

Ja Panu är mycket läsvärd.

Förutom högrev så är det svårt att få tag på fett kött, tycker jag. Och inte ens högrev är särskilt fett. Om djuren skulle råka ha lite fett(numera finns det väl inte feta djur) så skärs väl det mesta bort innan det når köttdisken. Karrékotletter är förhållandevis ganska feta men dagens grisar verkar ju gå på viktväktarkost. Förr skulle ju grisar vara feta (jo, jag vet, det var längesen).

#30 Har du provat oxsvans? Det är mycket fett på köttet. Bara att koka det i 3-4 timmar tills köttet ramlar från benet. Jag brukar styckfrysa köttet och använda till grytor och wok.

Jag får kolla efter oxsvans i nån större butik för i min lokala butik är det mycket sällan som det finns oxsvans. Men tack för tipset.