Tre delar kött och en del fett är en kost som kräver sin man (eller kvinna) för att orka med. Jag tycker absolut att fakir är ett passande namn. De flesta vill nog kunna använda mjölkprodukter och grönsaker i sin kost, och åtminstone grönsakerna ser jag som fullt naturliga. Att endast äta muskelkött och fett ska ses som en strikt viktminskningskost och inget annat, grönsaker eller inälvsmat behövs för en komplett uppsättning vitaminer och mineraler.

Instämmer i #1.

Sen tycker jag man kan se begreppet "fakir" lite med glimten i ögat! Man gör det ju faktiskt för sitt BÄSTA. Även om det kan vara lite jobbigt med såpass ensidig kost så är ju inte självplågeriet själva syftet!  Hoppas jag.. Utan att må bra/tappa överflödskilon..

Fakir är ett speciellt sätt att tillämpa LCHF, det är inte vad den kolhydratsreducerade kosten kallas. LCHF kallas ibland njutmetoden då vi äter så mycket god mat.

Vargalyster - Jag håller med - inte tycker jag det är självplågeri på nåt sätt att äta kött med bea, eller kyckling med smör.

Det enda som ev är jobbigt är att man hela tiden (nu för tiden) exponeras för allehanda andra läckerheter - vilket jag förstår kan skapa problem för många. Men, detta är framförallt en psykologisk grej - inlärd sen barnsben.
De ursprungliga inuiterna hade nog inga problem med sånt (exponerades inga meloner och choklad där) - och inte masajkrigarna heller, trots att de säkerligen exponerades för koföda titt som tätt, men aldrig hade lärt sig att uppskatta det på samma sätt som vi.

Fakir får nog de flesta att tänka på djävulsk försakelse och pina.

Känner inte alls så inför att äta mig mätt och nöjd på god mat vilket man ju gör med sk fakirkost.

Egentligen ligger min vardagskost mest hela tiden och tangerar den definitionen.

Uttrycket får ju folk att höja på ögonbrynen och kanske får det tom effekten att man blir sugen på att ta reda på lite mer om kosten

Förresten kan "fakir" vara rent underbart, inte bara för att maten ju är god - utan för att det är saliggörande BEKVÄMT!!

Inga grubblerier över vad man ska servera till makaronerna, så att säga..

/kaisakavat 4,45 kh idag

Pasi: Jo, så är min slutsats också. :)

Varför inte helt enkelt Eskimåmetoden, Masajmetoden eller samemetoden (lappmetoden)? Så får det dessutom en bildande benämning ("aha… människor har ätit så här som huvudkost i tusentals år") istället för en negativt klingande dito, där själva ordet inbjuder till att tänka på metoden som en stor livskvalitétsminskning? :)

Jag har alltid upplevt att ordet fakirmetoden är åt det humoristiska hållet. Litet som insidehumor. Har för mig att Skaldeman har präglat uttrycket.Åtminstone uppfattade jag det så när jag läste Gi-noll och om fakirbiffen.

#7 Du har en klar poäng där.

#8 Jag uppfattar det också som humoristiskt, men tror ändå att den negativa betydelsen/klangen hänger med undermedvetet - just att man måste vara extra tuff för att klara att äta så.

Att tänka att man ska äta som masajer med sina omfattande jättegrillfester känns i jämförelse lyxigt - särskilt som man får lägga till bea eller smör.

Fakirmetoden är min beteckning för den striktaste formen av LCHF/GI-Noll! Tre delar kött, en del fett och vatten. Jag åt så i drygt ett halvår en gång i tiden, med de flesta klarar bara ett par veckor.

Fakirmetoden är alltså inte något namn på LCHF/GI-Noll i allmänhet, utan enbart på fakirvarianten. Klart att det är en del humor i uttrycket, men man måste faktiskt vara något av en fakir för att klara det i längden.

För LCHF i allmänhet är njutningsdieten ett mer passande namn.

/SSS

#10 Man behöver inte vara fakir för att klara det (vilket just är en del av diskussionen här) - räcker att man är inuit, masaj eller same av nån konstig anledning.

Hade man kallat det masajkost så hade nog flertalet inte behövt vara fakirer för att stå ut med den goda maten - uppoffringen känns större då namnet anger att man ska plågas.

"Fakir" antyder väl disciplinen, att inte fladdra iväg efter varje möjlig lockande kolhydrat som råkar komma i närheten…?