Förra vändan jag körde enligt LCHF så räckte det med någon enstaka matsked pasta för att jag skulle gå igång. :-(

Jag tror det blir bättre efter hand, att mindre avsteg kan förstöra mycket i början, men efter hand så har sockerdjävulen mindre och mindre grepp om en, samtidigt som man lär sig hur ens kropp fungerar.

Jag har själv just haft ett avsteg av större mått i totalt 2 mån har jag sakta men säkert återgått till dåliga vanor. Och det mot totalt bättre vetande men jag tror att  jag var "tvungen" att inte bara återfalla en dag eller så utan återgå till gamla mönster för att med eget sinne se hur dåligt jag mått och hur lite jag vill vara den som är fast i ett kolhdratsberoende.

Så nu är det med tämligen lungt sinne jag går tillbaka till att få må bra igen, lchf är en väg till en normal vikt för mig men framför allt så blir jag av med såååå mycket allergier och annat som faktiskt gör att vikt minskningen blir sekundär.

Jag ser oxå till att inte ta för stora steg på en gång utan äter det jag vill när jag vill det osv … och jag räknar inte kolhydrater eller dyl utan ser till att kroppen mår gott sen kan jag slipa till kanterna. :-)

Med LCHF behöver jag inte längre astmamedicin samt mina blodsockervärden har under tiden blivit så mycket bättre att jag för det mesta har helt normala värden så vill jag inte riskera min hälsa med avsteg. Jag trivs med LCHF mat och kan ngn gång av sociala skäl välja att äta mer kolhydrater än vanligt men har inga svårigheter att komma tillbaka. Jag tycker att LCHF mat är gott och lätt och snabb att laga.

Har inte haft några "riktiga" återfall, förutom lite innan nyår, då hade jag låtit kolhydraterna krypa uppåt under julhelgen och kunde inte motstå after eight (som jag egentligen inte ens tycker särskilt mycket om… ) som alla andra åt och satte i mig 3 stycken som jag inte ens egentligen ville ha… Generellt verkar det som så för mig i alla fall att om jag låter kolhydraterna krypa uppåt i totalt antal även om det är med relativt ok källor så blir det svårare och svårare att motstå saker jag inte "ska" äta så lite förmycket grönsaker/mejeri/nötter brukar bli en ond spiral och ge ännu mer grönsaker/mejerier/nötter och sug. Även alltför stora portioner mat med mycket protein brukar kunna trigga det lite också, misstänker jag är känslig för insulinpåslaget.

Tycker vägen från 137 Anna pratar om något som är viktigt i hur hon väljer vad hon kan och inte kan äta : bort går alla saker som får henne att äta mer än vad hon tänkt. Jag tror man behöver hitta dessa saker som är olika för alla, vad som "triggar" och får en att äta mer än vad man "vill" eller "tänkt" Nötter i "hel" form är en sådan trigger för mig, maler jag dem till "mjöl" och har i Lembas etc. går det bra, det är alltså en helt psykologisk trigger, för att jag tycker det är på tok för gott med nötter. Så vill jag äta nötter gäller det att jag köper små förpackningar alternativt mal dem direkt.

Så jag tror det finns två "typer" av potentiella vägar till "återfall" dels en allmänt uppkrypande kolhydratsmängd som ökar suget lite lite i taget tills man tillslut förlorar kontrollen på det - och de mer psykologiska triggerserna som är mer individuella och kanske inte kopplat till exakt kolhydratshalt som leder till överätning och att man äter mer än man "behöver", när man äter fast man egentligen inte längre är hungrig.

Jag tror att det är mycket psykologiskt för mig också, det har alltid varit så, äter jag något litet som inte är bra eller som man inte ska och då är det som en självuppfyllande profitia att hela den dagen blir en massa småätning av diverse dåligheter.

Men lchf kan man inte göra så för man blir faktiskt nöjd på fett och protein. är det inga kolhydrater i så går det inte att äta hur mycket som helst.

Vanligen kan jag komma tillbaka till banan direkt efter ett avsteg, planerat eller oplanerat, utan egentligen några problem alls mer än lite mer hunger än vanligt följande dagar, men i höstas efter en fylla på öl och läskgroggar tappade jag allt i ett par veckor och käkade det jag brukade göra förr, pasta, potatisgratänger, folköl till maten, chips, rostad majs, jordnötter. Två veckor och fem kilo plus (2-3 av dem var iofs bara vatten) senare gick det att hitta tillbaka, det var en nyttig erfarenhet och numera blir det alltid i princip bara torrt vin eller sprit när jag festar, tar max en öl.

Jag är tillbaka på banan idag… Så det är lungt med det.

Men nu väntar ett 23-timmars arbetspass med jour. Jag har laddat med ägg och utgår från att det ska gå vägen så går det också vägen.