Hade riktigt trevligt hos akupunktören igår (som jag vet läser här, hej hej!). Skönt att se skillnad i hennes anteckningar mellan igår och för tre veckor sedan när jag mådde så pyton att hon inte visste vart nålarna skulle sitta - jag föreslog igelkottsmodell.

Tjatar på pojkvännen som fasen att han ska våga hoppa på LCHF-tåget, men han har den ena dumma ursäkten efter den andra, och envisas med att komma med vetenskapliga "faktan" han inte kan styrka. Har hotat honom med att tvinga honom läsa Fettskrämd om han inte prövar kosten iaf två veckor.

Var riktigt underhållande i köket att studera hans fettförfäran när jag trugade på mer grädde och smör i skysåsen till fläskkarrén. "Men man kan ju inte äta bara fett!!". Tänk att man själv tänkt samma sak.

Är skönt o-sugen på godis och chips, och dessutom aldrig hungrig. Tror minsann att jag är lite småkär i min nya kost…

Hej och välkommen! Och stort lycka till!

Tack Jennix! :)

Gårdagen var lång och stressig på jobbet, hann knappt trycka i min lunchen men var ändå bara lite småhungrig när jag kom hem.

Prövade att göra kokos-crepes. Om jag tyckte att pannkakor på kokos var mättande, så var det ingen match mot dessa. Lyckades bara äta en enda…

Recept finns här http://kolhydrater.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=02110d56-6e10-4261-a9e6-58f76f285cbe

Har äntligen hört av en medsyster med Endometrios här på forumet, det var väldigt skönt att höra att LCHF funkar för henne. Speciellt nödvändigt var det för mig att höra detta idag, eftersom den molande värken varit lite mer elak sedan igår kväll.

Men vad roligt att det blivit bättre för någon, men HIMLA trist att DU mår sämre!

#4  Äsch, jag har inte väntat mig att ontet ska försvinna på nolltid, det har det aldrig gjort förr. Jag tänker inte ge upp än. Funderade dock på om jag borde bett om magneter på örat igen, tänkte tyvärr inte på det i måndags.

En-vecka-in-i-LCHF-mått: (och nej, jag äter ju inte denna kost för vikten utan enbart för att jag hoppas på hälsofördelar, men kul att se hur det går)

Vikt: 62kg (minus 2kg)
Midja vid naveln: 74cm (minus 3cm)
Låromfång: 59cm (stillastående)
Överarmsomfång: 29cm (stillastående)

Helt övertygad om att de 2 kilona är vatten och midjemåttet till stor del att jag inte är lika svullen längre. Har varit ganska dassig i magen länge, men ju mer kött och fett och mindre kollisar jag äter, desto mindre bullrig är magen :)

Har varit ledig idag, och var inte det minsta hungrig förrens framåt eftermiddagen, då jag åt lite äggröra. Egentligen blev dagens kalorimängd på tok för låg om jag tänker efter, men samtidigt ser jag ingen anledning att trycka i mig mat när jag inte är hungrig en dag när jag latar mig… Eller borde jag det?

Hade utbildning på jobbet på kvällen, och det dukades fram bröd och pålägg. Fick stora ögon när jag lassade på ost och kött på tallriken, smetade massa smör på och åt som det var. Mina kollegor är vana vid att jag är väldigt petig med maten, men de flesta har sett mig äta iaf fullkorn fram tills nu.

Och så stod där kanelbullar mitt framför nosen på mig. Jag blev nyfiken och luktade på en, men nä - inget sug!

Pojkvännen har abdikerat och vill pröva LCHF ett par veckor. Seger!!! Så nu sitter jag och plitar på en matsedel åt honom för att han bett om vägledning. Alla tips på snabba mellanmål och vad man kan äta på stan i farten mottages tacksamt. Har hittat en del i gamla trådar, men behöver mer eftersom det är hans stora svara punkt.

Wow, grattis! Härlig läsning. Även jag har haft dagar då jag inte är hungrig och ätit "för lite" kcal. Men jag resonerar precis som du, varför trycka i sig mat om jag inte är hungrig? Det strider ju mot alla naturliga signaler vi har!

Ang snabba mellanmål. Det beror visserligen på hur känslig man är mot kolhydrater och mjölkprodukter, men BabyBel (ost) är aldrig fel. I värsta fall, atkinsbar.

Ibland tar jag cheeseburgare på McD och tar bort brödet. Funkar bra som mellanmål det med.

#7  Har ju ingen aning hur känslig han är än, eftersom han knappt ens har börjat. Men med tanke på att det han främst är ute efter är att se resultatet i midjan så kanske jag ska ge honom strama tyglar?

Babybel åker definitivt upp på listan, tack! :)

Grattis till en bra start och välkommen!

Fuskade i lördags och åt popcorn, vilket jag tyckte mig vara värd efter två strikta veckor. Fick liiite ont i huvudet o bullrig mage morgonen efter, men det kan jag leva med.

Men idag kom ytterligare ett stålprov - en kund kom in till butiken och ville tacka mig med en prinsesstårta. Komplett med marsipanros och snirkligt "Tack!" i garnering. Jag sprang fort som faaan gatlopp runt butiken (1800 kvadrat) för att informera mina kollegor om att det står tårta i kylen, och tog sen lunch för att försäkra mig om att den skulle vara slut vid det laget.

Smet iväg till Coop och köpte mascarpone, grädde och hallon istället. Mumsigt!

Pojkvännen ringe ikväll och undrade hur det var jag hade gjort färs/ostgratängen. Har inte lyckats få honom att släppa sin fetträdsla, och han saknar "färskheten" i frukt och grönt, men han verkar ge det en chans :)

Vad duktigt av dig att inte falla för tårtan!

Vad gäller pojkvännen så kanske du kan låta honom äta en del grönsaker så att han kan uppleva att LCHF faktiskt kan vara fräskt och fräscht. Så länge det är rätt sorters grönsaker då. Jag tycker inte att du ska gå för hårt på honom, han kanske inte alls är så kolhydratkänslig och du kanske kan få honom att förlänga försöket på det viset.

¤11  Tack! Fick påminna mig själv många gånger om vilken ljuvlig huvudvärk jag skulle kunna räkna med om jag tog en bit… Och kom o tänka på en sak… Tänk om kunden hade köpt blommor istället, då hade jag också fått njuta bara med ögonen pga allergin *s*

Jo, jag tänker lite samma sak och har petat in grönt i hans matsedelsförslag. Men när han ylade om att han saknar frukostmuslin och apelsinjuicen så fick han på fingrarna! ;)

Behöver han mellis? Jag tror han kommer att märka hur lätt det är när man inte behöver mat i tid och otid…… Annars så finns ju Max med lowcarb burgare, en påse goda nötter kanske att knapra på eller fläsksvålar. varför inte en god ölkorv.

Du är jätteduktig!!!

#13  Han har inte gnällt än, men jag är en hamster vad gäller nötter så det finns alltid i hans skafferi om det krisar. Ska nog fylla på med ölkorv också :)

Tack! :)

Ah, justja - två-veckor-in-i-LCHF-siffrorna glömde jag ju.

Står stilla i vikt och magomfång, men en cm mindre kring lår, och ser inte lika puffig ut i ansiktet längre. Skönt att kroppen inte rasar, vill ju att den ska ha tillräckligt med energi för att hålla mig frisk och har varit lite orolig att mitt dagliga kaloriintag är för lågt.

Fortfarande ingen förkylning i sikte, tror jag håller på att kicka in nytt personbästa! Är ju ALLTID förkyld annars! Lite snörvlig av allergierna emellanåt, typ när jag vaknar av att älsklingens katt bestämt sig för att mitt huvud är mysig sovplats, eller chefen fått för sig att en stor bukett syrén är vackert på bordet i lunchrummet.

Fick höra av en kollega idag att hennes super-duper-allergiske vän sluppit alla bekymmer sedan han började dricka Aloe Vera. Undrar hur mkt kolhydrater det finns i sådan juice? Skulle ju hellre sippa växt än att knapra piller.

*Spetsar öronen (ögonen)*

Har ännu inte fått min sambo att prova på den här dieten.  Jag tror det beror på att han är Cola-beroende. Men han har allergi-besvär, så det ska bli intressant att se om din allergi lättar med kosten. Finns visst en del som säger att allergin blivit bättre efter kostförändringen.

Spetsa öronen ännu mer - jag är själv colaberoende i perioder sedan jag var fjortis. Nu har jag hållt upp ett bra tag med dagligt intag, men artikeln om sötningsmedel som jag hittade här på siten igår var den slutgiltiga spiken i colakistan - det finns en risk att jag har druckit mig sjuk! *ryser över min egen dumhet*

Gör som jag gjorde - säg åt karln att pröva ett par veckor. Händer inget så kan han gå tillbaka till sockret!

Jag tror tyvärr han är för envis för att jag ska kunna övertala honom att prova. Jag hoppas på att förändringen kommer så småningom. Har redan blivit lite bättre. Han försöker aktivt dra ned på coladrickandet, vilket jag är glad för. Jag har också fått honom att äta lite mer åt lågkolhydrathållet, bland annat ägg och bacon till frukost (vilket är en storvinst då han inte är speciellt förtjust i ägg). Men han envisas med att lägga till en smörgås också. Och sen klagar han på att han blivit lite rundare om magen eller att han blir hungrig fort igen. Suck. Han vägrar att läsa all information som jag försöker få honom att ta del av. Och håller stenhårt på att man behöver kolhydrater när man tränar. Det hjälper inte att jag har gått upp i vikt av kosten istället för ned. Då ser han ju inte fördelarna och det är lätt att säga att jag äter för mycket fett. This beautiful ignorance. What to do, what to do.

Kan garantera honom att det är den där mackan han lägger till som gör att han blir hungrig snabbt igen. Byt iaf ut den till LowCarb (finns ett nytt märke som heter så, innehåller ca 3g kolhydrater per skiva).

Eller så får du stänga in honom i källaren och mata honom på nåder ;)

Hum, har jag tillslut fått övergångsbesvär? Haft lite ont i magen sedan igår, och varit rejält trött idag. Plus att jag är på väg att få candida, gnarl.

Nåväl. Ska med största sannolikhet köpa lägenhet imorgon, så mitt humör går ändå inte att rubba! :)

Men grattis! Så det har äntligen lönat sig att gå på visningar.

¤21  Jepp! Vi blir grannar, jag kommer se Globen från mitt fönster :)

Lyckis du!! Den är så fin på kvällarna…………..

Dumma dumma jag. Firade bostadsköpet igår med en bit Daimtårta (ni vet, första ingrediensen socker…) på personalmötet. Aldrig mer! Det var ju inte ens så gott som jag mindes det!

Imorse vaknade jag inte av väckarklockan, var skittrött större delen av dagen, småhungrig hela tiden och grinig som f-n. Har i princip smockat i mig smör idag för att blidka min arga kropp.

Och så har ett nytt övergångsbesvär dykt upp - ont i musklerna i nedre delen av benen. Ska köpa magnesiumtillskott imorgon.

Candidan besegrad medelst kollodialt silver, hurra! Körde 5-6 matskedar per dag i en fem dar, och då försvann det mesta.

Vikten står stilla, måtten likaså. Har vant mig vid att tänka på fett som nyttigt och kolhydrater som godis, vilket delvis är skönt för det ger god rutin, men också lite småjobbigt att inse att jag för andra gången i mitt liv begränsar min kost ganska snävt. Förra gången var det kött jag systematiskt valde bort.

Trillade dit igen igår på min lillebrors studentmottagning, en bit bröd och en bit tårta. Sov till ett och är fortfarande seg, men tycker ändå att det var värt det att för första gången på över tio år sitta vid samma bord som min familj och äta det som bjöds. Min lillebror är kvarts italienare, så hans farmor hade dukat upp med massor av god italiensk buffé - dvs massor av gott kött och ost :)

Dock börjar jag bli lite bekymrad och undra hur det ska gå med min endometrios, för jag har lite molande värk igen. Och så har mina bröst börjat ömma igen, suck. Antingen så får jag stå ut och hoppas att det bara är övergångsbesvär, eller så får jag hoppa på en mellanväg. Önskar igen jag hade mer information kring just min sjukdom och denna kost.

Har iaf lämnat ett exemplar av "Ät fet mat - Bli smal och frisk med LCHF" av Lars-Erik Litsfelt till mamma att läsa. Hon kan behöva hitta en metod som fungerar.

Vaknade med en otrevlig överraskning - har fått mens för första gången på många år. Kommer ha ett par jävulska dagar framför mig. Fan också, kommer behöva omvärdera LCHF helt :(

#26, är det inte bra att du fått mens? Det är ju ett friskhetstecken..

Som jag beskrivit tidigare så är mens min värsta fiende. Jag äter tunga doser av gulkroppshormon för att slippa mens, som per definition är vad som eldar min sjukdom endometrios.

Jo, det är säkert normalt sett ett friskhetstecken. Problemet är ju just det att jag vill lura kroppen att tro att den är i fasen efter mens (då slemhinnorna är som tunnast) - ALLTID. Har inte haft en blödning på flera år, och vill aldrig mer ha.

Ont som faaan. Knaprar Citodon, igen. Förra gången jag prövat LCHF ett par veckor så kom smärta och bröstsvullnad. Nu har jag ätit kosten ännu längre, och resultatet blev ännu värre. Vet varken ut eller in längre…

FAN! Jag som annars mår tip-top på denna kost! ;-(

#28, Ok, missade din sjukdomshistoria..

Jag undrar om någon med mer vetenskaplig/medicinsk bakgrund kan fundera lite på hur det hormon du tar påverkas med LCHF…

Som jag ser det, så har ju LCHF mycket med hormoner att göra…

Kanske kan du fråga Doc eller Annika Dahlqvist elller skriva en ny tråd om just detta? Jag är lite nyfiken själv, nu när du skriver om det…

Välkommen :-)

#30  Jag går i exakt samma tankebanor vad gäller hormoner. LCHF är helt klart det bästa jag kan göra för att hålla min hypothyreos i schack, och undvika diabetes 2, men vad gäller endometriosen så verkar det som att LCHF även där korrigerar mina hormonnivåer (i detta fall ökad mängd östrogen), vilket ju hade varit positivt om jag nu inte just var ute efter att köra all östrogen i botten.

Har frågat Annika via mail, och det var så jag hittade till detta forum då hon hoppades att det skulle finnas folk här med mer erfarenhet än vad hon själv har. Inte alls konstigt, med tanke på att inte ens duktiga gynekologer vet vad de ska göra med mig när jag mår som sämst…

Väntar på svar på remiss till Huddinge sjukhus, som har landets experter på endo. Tills dess får jag göra det bästa jag kan själv av situationen.

#31  Tack :)

Jag har följt din historia med intresse, Epicindy. Kan i princip ingenting om endometrios (har mao haft tur), men det är många som rapporterar in förändringar i mensen med LCHF, både mer och mindre, och - som någon redan nämnt till dig - eventuellt ökad fertilitet. (Jag känner till minst två fall…)

Det fanns en lång tråd som hette Intima förändringar där vi pratade om mens och hormonförändringar, ifall du inte sett den.

Jag hör själv till de som fått… ändrade rutiner, och det är en bidragande orsak (förutom det låga blodtrycket!) att jag tillåter mig en liberal mängd kolhydrater. (men aldrig spannmål)

Jag följer också din tråd med intresse.

Undrar om du har varit och köpt magnesium ännu?

Just till rejäl mensvärk så har jag kört med magnesium i flera år.

Brukar hjälpa på mindre än en timme. Men du ska ta höga doser.

Nu vet jag ju inte om det är samma sak när man har endomitrios, men jag hoppas att du testar/har testat magnesium.

Magnesium hjälper mot träningsvärk, också, har jag upptäckt.  Precis som du, Dahlith, har jag också tagit lite mer mot mensvärk. I din andra tråd, Epicindy, tror jag jag läste att magnesium rekommenderades mot endometrios, eller om det var att man kan få brist på mg vid sjukdomen.

greensis:

Vad bra att det funkar mot träningsvärk också. Ska komma ihåg det.

Tack för tipset!

Verkar som magneium är bra effektivt mot alla slags muskelkramper: mensvärk, träningsvärk, de där hårda hjärtslagen man kan på med LCHF…

Bättre bli av med det än att ta värktabletter.

Ja, kan bara hålla med. Vi får slå ett slag för magnesium.

När jag ändå håller på så slår jag ett slag för D-vitamin också.

Mer magnesium och D-vitamin åt folket!!!

Så Epicindy, har du inte skaffat magnesium ännu så gör det så fort du kan. Det blir inte sämre iaf.

Det är svårt att undvika hormonella förändringar när det är det man är ute efter. 

Jag fick småblödningar i 2,5 månader, inklusive mensvärk. Men nu är det helt borta igen. (Har p-spruta och normalt ingen mens alls pga det.)

Visst sätter LCHF fart på våra kvinnliga hormoner och verkar jobba på att ställa tillbaks till "normalläge".

Jag har alltid haft jobbiga mensperioder och fick p-piller redan innan jag var 15 för att det kunde hjälpa. Allra värst värkmässigt var det nog i tonåren sedan "stabiliserade" det sig eller så vande jag mig, vet inte vilket. Ont hade jag fortfarande men inte så jag var svimmningsfärdig eller låg till sängs i tre dar med värme på magen. Alltid haft rikliga blödningar, det ändrades inte.

Innan jag började med LCHF (nov -06) så var mensen fortfarande riklig och utdragen. Dripp, dropp i 3-4 dar och så skyfall i två dar och så ytterligare några dagar med dripp, dropp. Uppemot 10 dar med trosskydd och bindor.

Innan de sista omgångarna var mensen "riklig" i två dagar istället för två dagars skyfall. Bara det var en vinst i sig, även om dripp-droppandet var kvar.

Nu, de senaste två omgångar tror jag faktiskt jag har haft det andra kallar för "normal" mens. Rosa flytningar eftermiddag/kvällen innan och så 2 dagar mens och kanske nån ytterligare dag med trosskydd och så är det över! På fyra dagar!! Ingen mensvärk, möjligen lite molande en stund första dagen.

Måtte det fortsäta så här säger jag bara…. Men det har alltså tagit tid att komma så här långt. Kanske har kroppen haft annat för sig innan (har fibro) eller så har det tagit lång tid att fylla på och rätta till hormonella systemet.

Nu är jag visserligen 42 men jag tror inte förändringarna har med övergångsåldern att göra, det är väl lite tidigt. Dessutom är mensen fortfarande punktlig som en klocka var 26-27:e dag.

Sorry Epicindy, det har egentligen inte med ditt problem att göra på det sättet men jag ville bara berätta att det kan ske ordentliga förändringar med kosten.  Att du får mens trots åtgärderna för att slippa den måste ju också bero på nån ordentlig förändring i kroppen.

Citodon är en bra smärtstillande tablett men jag försöker tänka lite och vill minnas att jag fick papaverin vid något tillfälle alltså muskelavslappande. Den påverkar glatt muskulatur så hela du slipper falla ihop den är också på recept…. men har du tillgång till citodon så borde det inte vara något problem.

Allrighty, ni har övertygat mig! Ska genast ut o köpa magnesium, vilket jag lät bli när vad-värken gav med sig.

#40  Bara bra att höra andras erfarenheter! Jag hoppas ju på artt LCHF ska hjälpa även mig i längden, men samtidigt så är jag rejält rädd för att bli snudd på sjukpensionär och pillerpoppare igen pga smärtan…

#41  Inne på sista kartan, så ska helt klart kolla upp papaverin! Tack! :)

Nä, nu ger jag upp för denna gång. Tänker att fortsätta äta mycket fett, men kommer att återintroducera kolhydrater i kosten, främst mer grönsaker men även annat. Typ GI fast med mer fett.

Orsaken är mycket enkel - smärtan är tillbaka och det enda jag ändrat på den senaste tiden är kosten. Ingen här eller annorstädes har kunnat ge mig annat än teorier kring varför jag mår sämre, och jag känner inte för att leka försökskanin med mig själv längre.

Detta är inget lätt beslut, för i övrigt har min hälsa varit mycket bättre. Blodsockret lågt, pigg och glad, jämnare humör, inte en enda förkylning trots att jag annars jämt är snuvig! Osv.

Va synd att det inte funkade för dig!

Tråkigt att du inte känner dig bättre men du stannar väl kvar här ändå…*nällllla*!

#45  Abselut! Trivs bra på detta forum, och måste ju ha nånstans att hitta erfarenheter med tanke på det maskineri jag dragit igång på jobbet med att tvätta bort mina kollegors fettskrämsel! ;)

Skönt att höra att du inte tänker gå upp i rök helt!

Trist att värken kom tillbaka, hoppas du hittar den balans du behöver. En liten tanke bara - kolhydrater finns i olika livsmedel. De två typerna som flest rapporterar problem med här på forument är spannmål och till viss del mejeriprodukter. Så i ditt läge skulle jag nog börja med att öka grönsaker, rotfrukter och lite frukt. Sedan öka mejeriprodukterna. Först därefter skulle jag överväga spannmål.

#48  Mjo, känner mig inte alls peppad att sätta tänderna i varesig pasta eller bröd längre. Ägg o bacon till frukost kvarstår, och resten av dagen får jag se hur den reder sig i fortsättningen…

Som ett brev på posten har jag nu halsont efter att ha stigit bort från LCHF i inte ens två veckor. Endo-ontet lugnare. Gah! Jag hatar att behöva välja!

Usch, jo. Där är det verkligen pest eller kolera!

Tänkte uppdatera hur det går för mig!

Jag äter mer kolhydrater, men måste akta mig för att äta för mycket eftersom magen pajar annars. Äter mycket mer fett nu än jag gjorde innan jag stötte på LCHF, och till och med pojkvännen har ändrat inställning från fett dåligt/kolhydrater bra till fett bra/kolhydrater dåligt.

Har äntligen fått träffa en specialist på endon, och kommer påbörja en ny behandling nästa vecka (hormonspiral istället för hormonpiller). Smärtan har lugnat ner sig mycket, men är inte helt borta.

Är tröttare nu än på LCHF och har åkt på förkylningar lite då och då, vilket jag ju slapp med LCHF. Suck. Vikten står stilla, men har gått upp nån centimeter i midjan *muttrar*.

Har med andra ord inte lyckats balansera min kost med mina sjukdomar än, men kämpar vidare. På jobbet har de i alla fall vant sig vid att jag äter fettrik och kolhydratsnål mat!

Ännu en uppdatering…

Har senaste två månaderna ätit mer eller mindre normalkost, fast med en hel del helgslarv. Resultatet är att endo-värken är välkontrollerad igen, men blodsockret inte bra och jag har gått upp fem kilo, plus att förkylningarna är tillbaka.

VARFÖR måste jag behöva välja mellan pest o kolera!?? *grinar*

Nu börjar den långsamma kampen att hitta den gyllene mellanvägen.

Lycka till och det var roligt att träffas!

Håll i hatten, för här kommer jag igen! Jag har nu haft kroniskt måttlig till svår endo-värk i över ett år. Har varit sjukskriven hela sommaren pga svåra smärtor triggade av felmedicinering, och går nu på Zoladex som i princip sätter mig tillfälligt i klimakteriet för att mota tillbaka värken.

Så jag tänker, wtf, vad kan gå mer snett!? Jag måste ändå ha östrogenplåster för att överleva värmevallningarna, så lite naturligt förhöjda östrogenhalter av naturlig kost istället borde ju inte skada… Den som lever får se, men jag är i vilket fall DÖDSTRÖTT på kolhydratsmaten!!!

Jag är väl nästan garanterat den enda i min situation, och eftersom jag är toksnurrig just nu pga tunga smärtstillanden och sömnlösa nätter så återvänder jag hit för att hålla koll på mig själv och kanske få lite råd på vägen.

Sista dagen på LCHF hade jag:
Vikt: 62kg
Midja vid naveln: 74cm
Låromfång: 59cm
Överarmsomfång: 29cm
Blodsocker fastandes: 4,5

Och nu lite mer än ett år senare, med en hemmasnickrad relativt fett-generös GI-kost med diverse smärtrelaterade lata snedsprång:
Vikt: 72kg (GAH! Plus 10kg! Insåg först nu hur mkt det var!)
Midja vid naveln: 81cm (Plus 7cm)
Låromfång: 63cm (Plus 4cm)
Överarmsomfång: 33cm (Plus 4cm)
Blodsocker fastandes: 6,2

Tjofadderittanlambo! Undra på att jag känt mig pluffsig och behövt köpa nya kläder!   Planerna är nu som följer:

• Äta LCHF, till en början strax under 100g kollisar/dag
• Hälla i mig äggmjölk när jag inte orkar ordna riktig mat, istället för mackor etc. Tyvärr måste jag ha denna safetyblanket då jag alldeles för ofta knappt ens orkar stå på benen av smärtan, och mina Tradolan trollat bort större delen av min aptit.
• Fortsätta på inslagen bana med vattengympa 1 gång/vecka.
• Börja på lugn yoga 1 gång/vecka.
• Renovera köket i höst så jag har fungerande spis och diskmaskin, och därmed inga svepskäl att inte orka laga mat. Typ.
• Försöka trappa ner på Tradolan (just nu 300mg/dygn) och helst slippa östrogenplåstret.

Pojkvännen kommenterade förra veckan att "du borde fan satsa på en karriär inom det där med fett för du är ju så övertygad", och det fick mig att längta tillbaka till kosten jag ju faktiskt tror på! Sen att jag drömt om en egen LCHF-klinik är ju en annan sak, inte min branch alls ju.

Vad hände sen? Läser på om endo pga oro för en vän. Hon är insatt i LCHF genom mig men vill gärna "unna" sig godsaker så hon är inte riktigt villig till att pröva till 100 % men jag försöker söka så mkt information jag kan om endo+LCHF. Så jag blir lite nyfiken på hur det gick för dig Cindy?