Resistent stärkelse?
Ramlade på detta: "Eftersom resistent stärkelse inte kan tas upp av tunntarmen kan den inte heller nå uti blodet och kan därför inte heller höja koncentrationen glukos i blodet. Resistent stärkelse har fler egenskaper gemensamt med de lösliga kostfibrerna än med "vanlig" stärkelse. Orsaken till att stärkelsen är resistent är bl a att den är rå eller att den är förändrad på något sätt."
Innebär detta att man t ex kan äta mjöl "rent/rått", dvs. som inte är upphettat, och att det då går rakt igenom kroppen?
Om resistent stärkelse inte kan tas upp av kroppen, skulle det då vara okej att använda nedanstående som "mjölersättning" då & då?
"Hi-maize (resistent stärkelse) är en naturlig produkt och används som ingrediens i vanliga livsmedel, t ex bröd, frukostflingor och pasta. Det är en naturlig kostfiber som utvinns ur majs… …Den kan tillsättas diverse livsmedel utan att förändra smak, konsistens eller utseende."
Kroppen tar upp mindre av stärkelse, och dessutom med långsammare upptag, då den är rå, som t ex rå säd eller rå potatis. Delvis beror det på att kroppen har problem att spjälka rå stärkelse men även på att den i t ex potatis är inkapslad i cellulosa.
Den går inte rakt igenom kroppen, utan göder svamp och bakterier i tarmsystemet och kommer ut bakvägen som bakteriemassa, gas och lite fett…denna egenskap har den gemensamt med fibrer.
Jag har inte koll på "förrändrad" stärkelse, men anser att om inte min kropp vill ta upp detta så kan det inte vara bra.
Tack för svar Pasi! Lika illa som fibrer då alltså… och inget man ska använda mycket av. Men lär väl vara bättre än "vanligt" mjöl om man nu skulle vilja göra något som innehåller en liten mängd mjöl, typ någon matsked?
De två formerna av stärkelse heter Amylos och Amylopektin, det skiljer i deras 3Dstruktur!
Amylosen består av raka kedjor och Amylopektinet består utav grenade ofta i form av nystan.. vilket gör att vårt enzym lätt kommer åt att bryta a-bindningarna i de raka, men mest hinner bryta de bindningar som sitter på ytan av 3D-strukturen!
Slutprodukten av denna enzymatiska spjälkning är Maltos, som senare bryts ner till glukos!
Altså.. det är olika mängder av dessa stärkelsesorter i olika växter och om man kokar amylopektin har det en tendens att sönderfalla till Amylos.. man kan säga att Amylopektin består utav flera hopfogade Amylos!
Det är altså växtens sätt att långtidslagra sin energi, precis som vi lagrar vårt glukos såsom Glykogen.. glykogen är flera hopfogade glukoskedjor!
För att ta ett exempel.. rå potatis består utav rotknölar för växtens långsiktiga överlevnad och fortplantning.. deras energilager.. dessa är nästan bara Amylopektin.. så du kan i stort sett äta rå potatis utan att kroppen tar upp särskildt mycket glukos ur detta.. nackdelen är att dina tarmbakterier får sig ett skrovmål och tackar för detta med.. gasbildning!!
Grisar har ytterligare ett enzym för att spjälka Amylopektin på ett effektivare sätt.. varför vi kan säga att mäniskor knappast är gjorda för att äta särskilt mycket stärkelserika matvaror.. utan det är matlagningen.. vår främsta uppfinning som gjort att vi kan leva på betydligt fler platser med hjälp av fler födoämnen!
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Starta ny diskussion