Jag har bara hållit på drygt sex veckor, så det är lite tidigt för mig att veta vad jag saknar. men till en början saknade jag bröd och frukt. Brödet sakanr jag nte så mycket längre. Det är nog bara frukt. Jag äter lite bär och det hjälper mot frutkbegäret.

Det är ingen smak jag saknar direkt, men konsistensen av kladdig kladdkaka o frasiga chips… men ack så bra man mår utan detta =)

Har haft ett längre uppehåll nu (gnällig sambo, semester och flytt) men han märkte visst att magen växte när jag inte är kolhydratshexan, så nu har jag fått fria händer att styra o ställa med maten, 1kg ner nu (Ja jag vet, det är bara vatten, men det känns så bra). Det bästa är att man i övrigt mår så mycket bättre.

Potatis och äpplen, saknar jag fortfarande efter 6 veckor på LCHF. Sötsaker har jag aldrig gillat.

Det kändes lite kymigt när jag tömde skåpen och kylen i veckan på allt icke LCHF.

Men nu är det ingen risk att jag tar mjöl i brunsåsen eller söta lingon till kålpuddingen.

Längtar nog inte efter nånting egentligen, men saknar den där euforiska känslan då Marabou mjölkchoklad sakta smälte i munnen! --och en bit till..

Jag saknar nog inget!! tänkte jag .. men så kom jag på att igår på jobbet kände jag doften av panerad fisk, en glutenfri variant som är panerad med majscrisp.. DÅ kände jag 'ack - om jag kunde äta en sån..'

Och så vältrade jag mej i den tanken ett par sekunder tills jag kom att tänka på förra Lö och sö då jag firade 50: Det var öl och drinkar och dagen efter chips, ostkrokar (min favorit i mitt förra liv!) cola, choklad.. ja hela kitet! och var det gott? Njae, det var crunch, och salt och väldigt mäktigt, men när jag riktigt ärligt analyserar mina känslor kring det hela så var det mera stundens mys att 'få' vara som vanligt än en enda riktig känsla av smak som blev tillfredsställd.

Så idag kan jag säga att NEJ! - det är inget jag saknar idag. Kanske grädde och grönmögel för att jag fakirar - men annars är detta en kost som tar död på osunda behov för min del. Inklusive röknin.

ps har fakirat snart fem veckor med helgavbrott!!

#5 Grattis lite i efterskott då!

Jag saknar faktiskt ingenting. Jag trodde att hårt bröd skulle vara en sån grej, men icke. När jag tidigare har varit utomlands länge har knäckebröd alltid varit något som jag har längtat efter, men sedan jag nästan helt har slutat med bröd känner jag inte längre någon saknad. Jag lägger inte på hullet, så jag vågar låta en bit bröd emellanåt ingå i de omkring 100 g kolhydrater som jag kan tillåta mig på en dag. Det blir inte så mycket varje dag, om ens någon dag; det håller sig under 50, men jag kan ta en liten bit bröd någon enstaka gång. Jag är väldigt glad att jag inte hör till de supereffektiva fettlagrarna; jag känner en. Hon är någonstans kring 200 kg nu och har tidigare gjort en magoperation (avsnörning). Jag hoppas att hon ska få upp ögonen för att käka mer fett.

Men min dagliga kost innehåller absolut ingen pasta, ingen potatis, ingen majs, inte friterad banan, som är en kubansk specialité. Och jag saknar det inte. När jag är på Kuba saknar jag inte längre hårt bröd, jag äter helt enkelt inte längre något bröd alls där.

Och något som jag definitivt inte saknar är den tilltagande runda magen, som numera har blivit lite tvättbrädeaktig.

Kroppen (hjärnan) är en märklig apparat. I mitt fall saknade jag allt de första dagarna. Efter några veckor var det knäckebröd som var det dominerande i påminnelsen om "gamla tider". Sedan blev det glass och denna längtan dämpades med 5-6 mosade hallon i vispad grädde. Öl, som var min dagliga måltidsdryck och som jag trodde skulle bli det svåraste att avhålla mig från, ja det saknade jag inte.

Men det märkliga var att saker jag inte åt så mycket innan LCHF: tiden, ja det kunde jag helt plötsligt få sug efter. Nu, efter 10 månader så saknar jag absolut ingenting och jag är övertygad om att det beror på två faktorer och dessa är oerhört "tunga".  

• 1. Sjutton kilo har jag blivit av med!
• 2. Alla krämpor (5-6 st) är totalt borta.

Hjärnan är med andra ord en maktfaktor i sammanhanget som med så mycket annat.

Jag tänkte efter noga och länge om det är något jag saknar och ärligt talat.. nej det är faktiskt ingenting. Allt jag åt förut har jag hittat substitut för.. trodde det skulle bli bökigast med tacos (som vi älskar) men istället för skal så gör jag ostchips & egen kryddblandning vilket blir betydligt billigare och nyttigare.

Jag kan gå förbi kondiset och det luktar sååå gott med nybakta bakelser men det smakar inte lika gott när man väl tar en tugga. Har insett att min hjärna kommer ihåg "gamla minnen" dvs hur jag förr upplevde smaker och dom stämmer inte överens med verkligheten längre.

Kroppen saknar ingenting. Men knoppen gör det någon gång ibland - när jag ser eller tänker på nå't som jag tyckte om tidigare kan 'minnet av njutningen' att äta det göra det lite lockande. Men så snart jag 'byter tanke', flyttar fokus, till nå't annat så är också "lockelsen" borta! Puts väck!

Jag har tyckt väldigt mycket om bl a bröd (matbröd, inte kaffebröd) tidigare. Gjorde mitt första 'avsteg' för en vecka sedan (ätit lchf sedan januari) - och åt en maffig smörgås på ett konditori. Vid det tillfället var det enklast att inte "stöka" för att få nå't lchf'igt och hungrig var jag. Så jag bestämde mig för att testa och se hur kroppen och knoppen reagerar på att äta en så "god och härlig smörgås".
Kroppen - reagerade inte alls! Tack och lov. Den sparkade inte bakut eller gav mig nå't extra 'sug' efteråt.
Knoppen - tyckte att smörgåsen var ok "som bukfylla" men inte mer. Det var ju inte alls så gott med allt det där brödet! Det är konstigt att 'sockersuget' lurar en att tro att något t o m är gott!

Efter snart 4 års LCHF saknar jag fortfarande frukten.

Rostade mackor med smör och ost med oboy.

Det jag saknar är snarare situationer. Att kunna ta en glass på stan. Att fika med kompisar, eller på jobbet, och inte vara den enda som sitter med en slät kopp. Att snabbt och enkelt ta en macka.

Nybakatbröd!!! Varmt från ungen så smöret smälter….. Doften, värmen, smaken… Usch nu får jag skärpa mig. Har inte ätit bröd sedan min start i juni. Klarar det bra men om jag sitter och tänker på det så är nog det jag saknar mest. Även att ta en frukt saknar jag. Min man plockade ner äpplena på träden och det var tufft att låta dem vara, men jag lyckades.

Jag saknar frukt och bär och jordärtskockor(har koloni) så det får fuskas en gång iaf på var och en av dem under sesången och hårdbröds mackor. Ja jag var hårdbrödsmackoman innan jag kom på bättre tankar och ändrade min livsstil.

Ja, tortillas när det vankas tacos och öl när det är tipslördag med grabbarna, vilket jag löst genom att helt enkelt tillåta mig det en gång varje eller minst varannan månad, blir ändå inga andra biverkningar än avstannad viktnedgång och ett par vattenkilon, men någon vardagsmat jag går och saknar dagligen kan jag inte komma på, jag äter godare vardagsmat än någonsin numera.

Nej, saknar ingen mat eftersom jag äter det jag tycker om nu. Älskar grädde men det har ju liksom varit "förbjudet" förut, nu mumsar jag grädde när jag vill. Annars tycker jag att jag äter godare mat nu än tidigare så… jag saknar inget. OM jag nån gång blir sugen att äta nåt sötsliskigt då gör jag det, men det blir mer och mer sällan att jag är sugen på sånt, eller det händer faktiskt inte alls längre.

Kan till och med ha bullar å kakor i frysen utan att äta upp dem! DET är framsteg det! Känns som att jag fått ett normalt fungerande signalsystem.

Jag saknar saker ja ginte ens gillade forut. choklad, mork i mangder (fast det inte egentligen ar sa gott) en spansk chockladcroissant som a gjord av filodeg. at heller aldrig forut. konstigt…innan at jag aaaldrig shoklad, tyckte inte ens om det.

jag sakanr hemgjorda pommes frites. jag sakanr att tycka om en massa saker. ol kan jag knappt dricka mer an en mun, vin smakar heller inte gott. finns liksom inga drycker kvar att dricka. alla ar sa sotsliskiga. det ensa jag kan dricka ar vatten. buhuuu!

Saknar mycket grönsaker och sen saknar jag framför allt potatis i alla dess former.

Saknar vegetariska grytor med bönor och linser och tomatsoppa, löksoppa och ärtsoppa.

Saknar gräddiga såser och goda röror.

Saknar min Chokladmousse med creme fraiche i.

Saknar pannkakor med grädde och sylt.

Saknar att kunna ta en bulle till fika ibland utan att få huvudvärk.

Saknar rätt mycket faktiskt….

#19 Men det mesta av det du nämner kan du ju äta nu! Pannkakor kan du göra utan vanligt mjöl t ex, grädde kan du äta, byt ut sylt mot bär. Chokladmousse finns LCHF-recept på, creme fraiche kan du äta. Gräddiga såser och goda röror kan du äta.

Bönor är ju rätt okej om man inte är så strikt med kolhydraterna. Grönsaker hur mycket som helst nästan, speciellt ovanjordgrönsaker.

Nybakat, lyxigt, stenugnsbakat surdegsbröd med hård skorpa.

#20 Tyvärr så hindras min viktnedgång av mjölkprodukter och sötsaker. Grönsaker går inte heller så bra.

Just nu lever jag på ägg, bacon, squash, smör och lite kokosmjölk ibland.

#19 Men gräddiga såser går väl lätt att göra? Likaså Chokladmousse och pannkakor! Finns massor av recept här, som är modifierade till LCHF. Tex pannkakor funkar utmärkt att göra med Fiberhusk.

Själv kan jag sakna varmt, nybakat bröd med smör och ost. Ibland får jag något glass- eller chokladsug och ibland faller jag för det dessutom. Det visar sig dock varje gång att det inte är så gott som jag tror det ska vara… så snart kanske jag kan stå emot VARJE gång =)

#23 Kan inte äta sånt även om det är modifierat till lchf, måste vara striktare än så och det betyder inga mjölkprodukter, ingen ost och bara lite grönsaker…

#22 Kan du inte koncentrera dig på att må bra istället för att gå ner i vikt? Det låter ju som att du verkligen plågar dig själv genom att inte äta det du gillar. Tror att kroppen kommer att släppa på kilona när den känner sig mätt och nöjd.

#25 Ska jag äta det jag gillar så äter jag inte så mycket enligt lchf längre. Så då blir ju frågan om jag ska sluta med det eller inte… Viktigaste för mig är att gå ner i vikt, gör jag det så kommer jag att må bra.

#24 Ah, jag förstår… då blir det förstås jobbigare. Men när du kört strikt ett tag och lärt kroppen veta hut (på ett snällt sätt, typ) så kanske du blir lite mindre känslig.. dessutom tror jag stenhårt på att viktnedgången sitter mycket i huvudet. Oroar man sig för mycket och känner att man försakar allt som är gott här i livet - då sitter kilona där de sitter och flyttar sig inte en millimeter.

Lycka till!

#27 Ja, ett "lycka till" är precis vad jag behöver. Är lite på väg att ge upp faktiskt.

surdegsbröd!!!

Jag saknar om jag tänker efter, hemlagat potatismos med mycket smör, choklad alltså vanlig choklad, en macka med mycket smör och ost som man sedan doppar i varm choklad så att det smälter.

Som tur är så tänker jag inte så ofta på detta.

#26 Jag syftade på det du räknade upp som du saknar, men som faktiskt är helt okej enl LCHF, att du kan äta av det istället för att må dåligt. Bara en tanke i all välmening. Jag vet ju själv hur jobbigt det är att försöka gå ner i vikt om man måste försaka allt för mycket.

#31 Jo, jag förstod att det var i välmening. Tack!

Visst är en del av det jag räknade upp okej att äta enligt lchf, men inte om jag ska gå ner i vikt samtidigt. Äter jag för mycket kolhydrater och mjölkprodukter så går jag upp i vikt även om det är lchf. Har tydligen fått en kropp som envisas med att vara känslig…

Nu efter 5 månader saknar jag precis allt förutom pasta och bröd. Jag är så less på fet mat så jag knappt står ut… Allt det trevliga med mat är mestadels borta för att allt smakar så stabbigt…

Men ett tag till ska jag stå ut! Sen kommer jag att lägga till en potatis här och där och jag tänker aldrig mer i livet äta bacon och ägg till frukost! Åh, glädje!!!

(som höres är jag ganska less just nu)

#32 Kan du inte ge dej själv en belöningsdag i veckan för att du varit duktig dom andra 6 dagarna? då kan du ju äta lite av det du saknar. Som gräddiga såser och Chokladmousse.

Nu har jag tänkt till ordentligt.. Det var riktigt svårt att komma på något!

Men..

- lakritsgodis, men de är ju alldeles för söta numera!

- kaaaanske viss glass.. som också är alldeles för sött ju..

- bröd kanske, men om jag smakar nu så tycker jag inte att det är gott..

Så egentligen saknar jag nog: Ingenting!

Nybakat bröd med mycket smör, ost och honung.

Ost och honung är en kombo jag älskar, spec på varmt bröd.

Och smågodis. fortfarande. jag har inget sockersug så, men smågodis saknar jag.

#34 Har funderat på det faktiskt. Att äta något extra gott på kanske lördagen, men jag är rädd att det förstör för de andra dagarna så jag vågar inte riktigt.

Idag ska jag äta blomkålsgratäng för det är något jag kan bjuda på och vi får gäster och jag är jättenervös för att jag ska gå upp i vikt av det nu när jag inte ätit mjölkprodukter och så mycket grönsaker på ett tag.

Jag saknar absolut ingenting. Är så glad att jag får äta ägg, bacon, grädde, ost LCHF-bröd och jättegoda LCHF-desserter. Och dessutom må så bra. Det kan inte vara bättre. Tänker på hur man åt enl. viktväktarna. Precis tvärtom. Lite fett och mycket potatis. Och inte mådde man bra då.

Flikkan - hallå!! Ifall du ökar i vikt är det ju bara vatten!!

Jag själv pendlar mellan 70 och 71 kg beroende på mängd grönsaker och mejeri i maten. Aldrig att jag ökar mer än så, om jag inte börjar dumäta dumheter på riktigt!!

Okej, kaisakavat, jag kanske behöver någon som slår mig hårt i huvudet igen så mina skruvar hamnar rätt. Tror mitt mattänkande har skruvat till sig igen…

Jag saknar tortillasbröd och tacoskal. Jag åt ofta tacos innan, men nu tycker jag inte det är något vidare när jag inte äter bröd till. Jag saknar också rostade mackor.

Flikkan77 - Så här resonerar jag:

Det är bättre att unna sig att njuta av maten - än att lida för att man inte unnar sig att njuta av den!

För - när du inte unnar dig något gott eller positivt (bl a p g a rädslor för eventuella efterverkningar í form av något halvkilo-kilo hit eller dit) så plågar du bara dig själv och mår ännu sämre och så är du fast i den spiralen.

Nej, se till att du får unna dig också - låt det ingå i kontot! Om du vill bli av med något/några kilon till, ja, men då har du ju resten av livet på dig att fixa det.

Annars blir det ett heltidsjobb att jaga minusgram. Och t o m en heltidsarbetande människa (som dessutom får betalt för sitt jobb) måste få ledigt emellanåt!

Ta ledigt! Och njut av helgen denna gång! Du är värd att njuta av livet också! Jag ska njuta hela helgen!!! Haka på du med!

Jag saknar lakrits, får fortfarande ett stort sug efter det. Sen kan jag bli vansinning sugen på nybakad frasig baguette med mycket smör. Eller att äta en sådan där god glass på stan, inte GB utan lösglass.

Men som igår så hade jag bakat äppelpaj med socker och mjöl och bestämde mig för att smaka. Och faktiskt var det inte så gott som jag mindes, på tok för sött för min smak. Tror inte jag skulle få i mig en sådandär glassstrut heller när jag tänker efter.

Jag har egentligen aldrig ätit speciellt mycket godis, men jag saknar smågodis och då i synnerhet saltlakrits. Kan få hysterisk sug efter kanelbullar men det faktiskt inget jag saknar, ffa inte magsmärtan som följer mjölprodukterna!

#43 Att vispa creme fraiche ger känsla av mjukglass faktiskt och man kan bland i bär eller vad man vill. Fast du kanske gillar kul-glass?

Jag saknar pizza ibland. Fast då äter jag det. Skillnaden mot förut är att jag äter en halv istället för en hel. Jag dricker vatten till istället för läsk och jag avslutar inte hela härligheten med en chipspåse eller kexchoklad.

Jag brukar säga att jag vet hur det smakar, därför behöver jag inte smaka………Men doften av nyrostat vitt bröd kan ge mig tanken på det med ost och aprikosmarmelad, men, återigen, jag vet hur det smakar så tanken är god nog! Saknar ingenting efter 10 månader, inte ens de 18 kilo som jag tappat på vägen.

Blev otroligt sugen på Kexchoklad när jag såg reklam på TV härom dan… har alltid varit förtjust i det, men skulle nog må illa av det nu.

Doften av rostat bröd kan få mig att sakna det.

Köpte även hem tunnbröd idag till de andra och började då minnas hur gott det var med bregott och ost på. Kunde tidigare äta flera bitar efter varandra.

Saknar även glödkaka som värmts lite i mikron, med bregott och ost på.

Pasta, ris och potatis, frukt saknar jag inte alls. Det är bröd som jag saknar ibland, men hittills har jag inte bakat något LCHF-bröd.

Jag har även hållit mig ifrån mörk choklad eftersom jag kunde trycka i mig 100 gram på någon minut, så det har jag också saknat. Men nu har jag testat att äta det några gånger. Det har gått bra, då jag sett till att jag bara har tillgång till några bitar. Litar fortfarande inte riktigt på mig själv när det gäller choklad.

Som sagt rostat bröd åt jag mycket förut, med allt möjligt på men har vant mig av med det.

Trodde en gång jag saknade potatissallad - smakade - men oj det var inte gott - tror smaklökarna ändras när man äter naturlig mat. Det finns ju ingenting som slår kött-smak, smör-smak, grädd-smak osv.

#45 Gunnel, jag gör glass hemma ibland och egentligen är det mycket godare än köpeglass, det har fått mig att hålla mig från pinnglassen men sådandär riktig glass från lokala glassfabriker får det att vattna sig i munnen. Har hitills stått emot men en dag trillar jag dig :)

Delicatobollar och dubbelnougat. Men tror det skulle smaka alldeles för sött nu.

#51 Ja men man må ju få äta nåt ibland bara för att det är gott också! Det ska va gött å leva vettu - inget plågeri!

efter nästan ett år och 45kg mindre  så saknar jag en del i bland men inte så offta

som tex

stektpotatis, frukt , glass glass och glass

bröd bakar jag numera (Lembasbröd som är super gott) så det behöver jag inte vara utan lägre men äter det sällan efter som jag har 1kg kvar men min son äter det gladeligen.

Annars saknar jag inte godis och sånt i samma utsträckning som jag gjorde tidigare

Jag saknar bara en sak, buna bönor!

Jag saknar bara en sak, buna bönor!

Bruna bönor ska det så klart vara

Jag saknar gammal hederlig lasagne. Har provat många andra varianter för att fylla upp tomrummet, men ingen kommer ens i närheten… Så det får bli en sån där rätt som jag kommer att unna mig någon gång.

http://citronita.wordpress.com

#58 Ja, jag tror att det jätteviktigt att unna sig sånt här, för att må bra. Sen tror jag även att man kan äta mer kolhydrater när kroppen funkar som den ska, så länge man inte överdriver eller absolut vill gå ner i vikt.

andina: Tack! Det är precis sånt där jag behöver få höra lite då och då… och kanske speciellt just nu.

Idag har jag gjort massor med saker och ska unna mig lite fläderglass till filmen ikväll. Inte särskilt lchf-ig men ruskigt gott. Tror jag klara av att göra det med.

Jag kan nog också hålla med om brödet. Bröd i alla former, men härligast nybakat surdegsbröd med knaprig skorpa. 

Däremot friterad kyckling som annizan nämner äter jag ofta. Kan säkert vändas i  lite mjöl utan att det blir för många kolisar/bit men det behövs inte. Jag vänder de väl tinade och torkade bitarna i kryddblandning och friterar….knaprigt gott skinn…gott att doppa i majo med sambal.

Friterade ostbollar borde inte heller vara något problem att fixa utan för mycket kolisar…inte för att jag försökt men det borde gå.

Flikkan77: det verkar som du tillhör den stora grupp människor som är alldeles för duktiga på att klanka ner på sig själva… glöm inte att du är lika mycket värd som alla andra!! Du förtjänar att må bra oavsett vad du väger! Om jag får vara lite hobbypsykologisk en stund (feel free att be mig dra åt skogen om du vill) så kanske det vore idé att försöka fundera över hur du väljer att tänka? Att frikoppla måendet från viktnedgången, så att du slipper halka ner i djupa svackor om du skulle dra på dig ett vattenkilo eller två? Jag kämpar också med att förändra min inställning till mat, ätande och kropp - det är inte lätt! Men jag är övertygad om att jag kommer må bättre, oavsett om jag väger 60 eller 100 kg, den dag jag lär mig att jobba MED min kropp och inte MOT den.

Hoppas du hittar ett sätt att förhålla dig till dig själv och din mathållning som låter dig må bra och vara nöjd med dig själv!

Jag får för mig ibland att jag saknar den där stora välfyllda lösgodispåsen.
Men det är bara huvudet som vill testa mig.

jag saknar rabarberpaj med vaniljsås, stora kanelbullar, nygräddat bröd med mycket smör på…ojojoj…

Ja allt i potatisväg, bröd, godis smask smask

flikkan: kom med oss som fakirar på septemberfest-tråden. Ett fantastiskt gäng som peppar uppmuntrar och på alla sätt stöttar varandra.

Frukt!!! Särskilt nu när träden är fulla av vacker, väldoftande frukter av alla de slag. Unnar mej ett halvt äpple eller päron, då och då. Tar det efter maten för att inte kicka igång blodsockret.

Bär!!!!!!!! Det är så gott att plocka direkt ifrån buskarna när jag är ute i skog och mark. Så detta gör jag. Det blir en näve bär då och då.

Jag känner hur mycket god energi det är i dessa C-vitaminstinna godingar!!

Det sug som tog längst tid att bli av med var suget efter frukt. Det satt nog i ett halvår säkert. Men nu har det släppt helt.

Det jag kan sakna ibland är en gräddig potatisgratäng! Fast jag resonerar att det finns betydligt värre saker än potatis, så jag kan faktiskt äta lite ibland. Med betoning på ibland. Max en gång varannan månad eller så. Jag gör det nästan aldrig själv utan det blir om jag går ut och äter.

Ungefär 3-4 dagar per månad kommer godissuget som ett brev på posten  Och då kan det vara svårt att stå emot. Om jag äter striktare då går det bättre. Men jag faller ibland. Men tar mig alltid upp på banan igen och veckorna däremellan brukar gå alldeles utmärkt utan sug.

Just nu blåbärspaj, smulpaj alltså. Jag plockade lite blåbär förra veckan och gjorde en paj med kokostäcke som jag åt med vispgrädde till (en sån där liten utsvävning som man kan göra plats för nån gång ibland), men vad jag verkligen längtar efter är en lagom sockrad smulpaj, och så gammaldags vaniljglass till det.

När det inte är blåbärssäsong längtar jag efter äppelpaj på samma sätt…

flikkan77, gör glass av vispad grädde och äggulor och häll sedan i lite outspädd osockrad fläderblomssaft. In i frysen eller ner i en glassmaskin. Det blir jättegott. Det kanske inte heller är det nyttigaste men jag tar hellre det än fläderblomssaft med socker.

Bröd och potatis i alla former, och pajer.

Ibland popcorn och choklad.

Men det jag saknar är att mysäta, dvs. äta länge, njuta av maten.

Visst mår kroppen bra av LCHF men det är rätt trist, allt smakar lilkadant och man får inte tillfredställelsen av olika blandningar med ris, pasta eller olika potatisrätter.

Testade paj med ägg som pajdeg och det var så äckligt, blev jättebesviken för just krispig god paj saknar jag, och smördegspiroger.

Glass tillåter vi oss ibland och likaså bär, frukt har jag aldrig gillat så det är inget problem förutom äpplekaka och banan.

Trrrek: Tack för dina tips! Ska försöka ta dem till mig. Ska försöka lära mig jobba med kroppen istället för mot, men det är lite svårt med en liten släng av anorexi som spökar i botten ibland. Ett vattenkilo är egentligen inte så farligt, hade velat ha en våg som talade om att det "bara" var ett vattenkilo.

Glömmer lätt att räkna med sånt som tidpunkt när jag åt sist och vad jag åt då med när jag väl ser att vågen pekar lite uppåt. Skulle behöva ett huvud med bättre minne helt enkelt!

evanorm: Fast jag äter ju inte fakir alls. Äter ganska lite saker men än har jag inte nått fakiren. Tror inte det skulle fungera för mig eftersom jag knappt äter kött. Men tack ändå!

goldcamill: Jag får aldrig sådan glass att bli så där slät och mjuk som köpt glass blir. Vad har du för proportioner?

Glassen jag åt gör grannen och det är bara rena råvaror i den, visserligen så är det både socker och honung i den men det var det värt.

Åååh så sugen jag blev när jag läste de tidigare inläggen. Farligt, farligt för en som har varit lite för generös med kolisarna förra veckan….

Jag saknar:

- vaniljyoghurt (men tror att det skulle smaka alldeles för sött)

- popcorn

- pastasallad

- nybakat lantbröd

- vanliga pannkakor

- ugnsrostad potatis och andra rotfrukter

- en nybakad kryddmuffins

- köpeglass (och det har jag ätit på semestern)

Min mage skulle inte klara av dessa livsmedel, så jag avstår (förutom glassen då nån enstaka gång). Har blivit vansinnigt känslig för socker och spannmålsprodukter sen jag började med LCHF, och det kan jag störa mig på. Så illa mådde jag inte innan av kolhydratkosten. Har man "förstört" något i kroppen som gjorde att man tålde kolhydrater innan?

Jag saknar också "vanliga" pannkakor. Har provat att göra substitut med nötmjöl eller kokos, men det är inte samma sak.

Eftersom mina allergier har försvunnit på den här kosten, och jag starkt misstänker borttagandet av spannmål som orsak, bär det emot att fuska ens någon enstaka gång med mjöl (ska jag fuska gör jag det hellre med socker). Jag känner ingen sorg över bröd, bullar eller kakor (och en del av det går utmärkt att ersätta med LCHF-varianter) men just pannkakorna…

Innan LCHF åt jag tunnpannkakor eller plättar, stekta i massor av smör, med ännu mer smör och rikligt med socker på…

Om jag nånsin hittar ett substitut-recept som verkligen smakar pannkaka, ska jag nog baske mig unna mig lite socker på. Alternativt beställa dyrt sukrin om det nu efterliknar sockrets smak och konsistens på ett tillfredsställande sätt.

Jag brukar göra pannkaka/plättar av ägg, grädde och fiberhusk. Stekt i mycket smör och lite hallon alt tunna skivor äpplen+kanel. Grädde till om så önskas. Mums!!

Jag saknar sirapslimpa, Marabou Mjölkchoklad och mazariner, men det är inte värre än att jag står ut. Har snart ätit LCHF i ett år och har inte en enda gång varit sugen på pasta, potatis eller ris, så det var ingen stor uppoffring, men visst händer det att jag kastar trånande blickar mot godishyllorna när jag står i kön på Ica.