Tack odezza för din historia!!!
Den var väldigt klargörande och jag blir så glad när jag hör om alla Er som inte äter LCHF i första hand för viktminskning.
Det är ju dessa berättelser som gör vår kost intressant för den stora allmänheten.

"Tjockisar kan väl banta" på olika sätt, men det Du beskriver är något helt annat och väldigt viktigt att få lyfta fram!!!

Tack igen och jättevälkommen hit!!!

Jag blev bra från min utmattningsdepression/utbrändhet på en vecka på denna kosten. Verkar som om hjärnan blir sjuk om den får för lite och fel fetter. :)

Pasi, precis min erfarenhet, bara det att det tog lite längre tid än en vecka innan jag upptäckte att jag blivit bättre. Men så hade jag ju inte någon tnke på att just det skulle inträffa då jag lade om kosten. Helt enig med dig om att hjärnan blir sjuk av fel kost!

Jag har också sett detta på nära håll, depressionen försvann ganska snabbt och personen är jämnt pigg och glad. Och har även fått andra positiva effekter av kosten.

Jag är också sedan drygt ett år "frisk" från min utmattningsdepression. Men om det beror på just LCHF el en förstående familj, arbetsgivare, arbetsförmedling och försäkringskassan ska jag låta vara osagt.

Min resa började i samband med att jag sprang in i den berömda väggen 2002 - En morgon vaknade jag för att aldrig mer vilja kliva upp igen men till slut lämnade jag sängen pga bla min familj och mina vänner lyckades övertala mig att kliva upp igen.

Den gamla Cina var borta för alltid och jag insåg att om jag skulle överleva så var jag tvungen att hitta en ny. Det var så min livsstilsförändring började. - Den första förändringen var att jag slutade röka efter 33 år som storrökare samtidigt som jag började äta tre mål mat om dan plus ett par mellanmål. Att jag behöll rökfriheten beror till största delen på min utmattningsdepression - Jag tog mig helt enkelt inte till kiosken för att handla cigg och när vi handlade matvaror så var mina "poliser" med mig. Så mao inget ont som inte har något gott med sig.

Jag började också skriva "av" mig på nätet - Cancerfondens Peppsajt som sedan blev andra sajter där likasinnade möttes, typ den här. Utan alla dessa timmar framför skärmen språkandes med likasinnade så tror jag att jag antagligen skulle ha tagit mitt liv till slut då jag på väg upp ur träsket.

1,5 års total isolering från omvärlden i självömkansträsket och sen började livet så sakta att återvända igen. Till största delen har just mitt arbete hjälpt mig gm att jag åter igen fick en betydelse - Det jag presterade var bra för någon annan! Jag var behövd och jag dög igen. Ett par timmar i veckan lättade ångesten och eftersom utökades arbetstiden eftersom jag kände att jag orkade och jag började så sakta återvända till livet igen. Det tog 14 månader med arbetsträning och till slut så blev jag anställd på 50% på min arbetsträningsplats. Nu har jag sökt nytt jobb som jag fått på 75% och ska börja efter jul.

Personligen tror jag att jag hade turen att hitta tillbaka till livet igen med hjälp av alla förändringar även om det inte var en medveten planerad förändring. Alla förändraingar inkl de personer som fanns runt mig fick mig tillbaka till livet även om den gamla Cina aldrig kommer tillbaka igen. Men samtidigt som med allt annat - Det gamla livet är den utlösande faktorn som ledde mig in i väggen så är det ett mål att sträva efter egentligen

En livskris kan betyda en nystart i livet  och med facit i hand så är det precis det som min livskris gjorde för mig!

Trolcina, din berättelse är stark. Gratulerar till ditt rökstopp, jag har min kamp kvar. Jag tror att kosten har stor betydelse då man ska ta sig ur en utmattningsdepression, men stödet från nära och kära ska man ändå inte förringa, det betyder säkert jättemycket, och förstärker säkert effekten av en kostomläggning till LCHF. Själv har jag saknat just detta stöd, därför blir det kanske så att jag likt en nyfrälst fokuserar enbart på kosten.

Tack odezza! Skrev precis färdigt mitt inlägg … fick främmande precis då jag höll på med slutet …  Alla förändringar kan bara göra allt bättre tror iaf jag. När du förändrar något så ställer man in fokuset på något annat och själen får vila. Det mår själen bra av - Den får en andningspaus och en chans att samla ihop nya friska krafter.

Felet som jag ser det med utmattningsdepression är att man får gå så länge hemma sjukskriven innan man får någon hjälp. Under tiden så gräver man sig djupare och djupare ner i depressionen och till slut är allt självförtroende helt borta, man ser sig själv som en oduglig massa som inte har något livsvärde.

Med facit i hand så önskar jag att människor som hamnat i en utmattningsdepression skulle ha någonstans att gå ett par timmar i veckan för att träffa likasinnade, där man kan prata av sig el bara vara, allt utifrån hur man orkar utan tvång. Jag önskar också att alla skulle få varsin coach som säger att nu ska vi …! Apatin är den värsta fienden i utmattningdepressionen. Det är pga hur sjukförsäkringssystemet ser ut som så många aldrig kommer tillbaka till livet igen - Det saknas resurser helt enkelt!

Önskar dig all lycka till och fanns du i min närhet så skulle jag mer än gärna ställa upp som din coach för att du skulle få samma chans som mig. Sänder här en pepp gm cyberrymden -  Du kommer åter att känna att du duger, du är bra och du är värd din vikt i guld!

Kram TrollCina!

Det kom en tår när jag läste hur ni två hittar varandra i cyberrymden… detta med våra datorer är fantastiskt.

Om jag är värd min vikt i guld så är jag värd VÄLDIGT mycket (105 kg)!!! ;)

Vill bara säga att det jag hittills har rapporterat om förbättringar beträffande min Depression och mitt utmattningssyndrom står sig, efter ca 4 månader på LCHF. Men fortfarande har jag en bit kvar, jag tror att det beror på att jag hade kört slut på kroppen totalt under 10 år eller mer. Det tar antagligen tid att bygga upp det som har raserats under så lång tid.

Men huvudsaken är att det har vänt. Nu har jag tillräckligt med energi för att kunna göra det som jag tycker är roligt, t ex spela musik, och uppskatta det. Tidigare fick jag tvinga mig även till sånt som är roligt, och sedan räkna med att vila i flera dagar efteråt. Och det var inte alltid så roligt heller, men jag tvingade mig för att jag visste att det tillhörde den "friska" delen i mig, och att det därför var värt att satsa på.

Jag känner också att den enorma tröttheten jag led av tidigare har minskat, sedan jag började med LCHF. Jag hade varit helt sjukskriven i 2 år för utmattningsdepression, men när jag började med LCHF kunde jag börja jobba halvtid. Började med den här kosten sedan jag läst om att man blir piggare, inte för att jag behövde gå ner i vikt. Jag testade och det stämde. Jag har ännu en del kvar till att bli helt frisk, men har liksom du odezza mått dåligt i många år innan sjukskrivningen, så då får man räkna med att även tillfrisknandet tar tid. En av de största vinsterna med kosten tycker jag är att jag har mer energi, och känner mig mer positiv.

Marinda, det är så skönt att höra (eller snarare läsa) att det är fler som upplever samma positiva effekter… Tack!

Jag puttar upp denna tråd, det har kommit många nya som kanske vill läsa och kommentera.