vanlig bordssalt är inte bra, havssalt bra, Himalaya salt bäst

Att salt skulle vara nåt skadligt är självklart en myt.
Själv kör jag helst havssalt utan tillsatser.

Salt är livsnödvändigt. Äter du LCHF finns risk för att du får i dig för lite salt, äter man kolhydratkost med mycket snabbmat får man snarare för mycket.

Vilket salt man väljer spelar inte så stor roll däremot finns det tillsatser i många sorter. Tillsatserna är till för att inte saltet ska klumpa ihop och de tillsatserna är inte särskilt bra för kroppen. Läs på förpackningarna så ser du vilka som har/inte har tillsatser.

Tror inte astma förvärras av salt men däremot av kolhydrater.

Några bra länkar?

Om ämnet intresserar dig djupare så kan Du läsa Barry Groves Trick and treat kap. 9 The phoney war on salt. Referenser finns i hans bok.

Börjar med en utsaga av Dr Helen Whalley

The heart attack fatality rate among those on Low-sodium diets was 20 % higher that those on normal diets.

Jag har fått plussa en del, nu när det är så här varmt lägegr jag några korn havssalt i vattenkannan . Blodtrycket ligger 125/75 med LCHF utan mediciner (tidigare 145/85)

Salt är en kemikalie och inte en krydda. Kryddor är torkade kolväten (växter och i vissa fall djur). Salt är en enkel förening av klor och natrium. Hurvida den är nyttig eller inte är väl ganska debatterat. Det jag kan säga från min personliga erfarenhet är att så fort jag äter väldigt lite salt (saltat smör&ost några dagar räcker) börjar min kropp stöta bort detta ämne genom diverse kroppsvätskor (främst svett och urin). T.Ex. efter träning torkar kläderna till någon sorts vitfläckiga stela tygbitar.

Äter jag inte salt är alla mina kroppsvätskor neutrala, vilket känns långt mer balanserat. Dessutom tycker jag mig känna samband mellan kramper (inte haft på väldigt länge nu!) och saltintag. (tar inga tillskott över huvud taget)

"The heart attack fatality rate among those on Low-sodium diets was 20 % higher that those on normal diets."

Mycket möjligt. Klart ett lägre Blodtryck medför ökad känslighet för kärlförträngning. Ungefär som en veckad vattenslang behöver en viss öppning på kranen för att räta ut sig.

Själv skulle jag gå ut och göra någon form av pulshöjande aktivitet för att få fart på blodtrycket - blodomloppet istället för att äta någonting min kropp uppenbarligen stöter bort.

Vi behöver salt bland annat till saltsyran i magen och lite andra saker!

Salthalten i blodet regleras rätt väl av olika hormoner och får vi i oss för mycket blir vi törstiga och kissar ut överskottet i princip.. däremot så har vi inte lika bra reglering vad gäller brist på salt som nästan alla landlevande djur har.. ofta märks brist som huvudvärk och lågt Blodtryck!

Förenklat kan man säga att Vassopresin reglerar salthalt, Blodtryck och blodvolym!

"ADH, antidiuretiskt hormon eller vasopressin är ett peptidhormon som ingår i kroppens långsiktiga reglering av blodtryck och blodvolym. ADH bildas i supraoptiska kärnan (del av hypofysen) men utsöndras från neurohypofysen. Utsöndring av ADH från hypofysen kan bero på flera olika faktorer. Bland annat höjda plasmanivåer av angiotensin, låg blodvolym, lågt blodtryck men även om blodet innehåller hög halt av elektrolyter.

ADH höjer blodtrycket genom att minska utsöndringen av vätska till urinen. Det sker genom att upptaget av natriumjoner ökar från primärurinen, vilket gör att vatten följer med genom osmos. Urinen blir därmed mer koncentrerad och får en gulbrun färg."

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vasopressin

Är det jod i havssalt?

#6 Du menade väl mineral inte kemikalie?

Är du inte njursjuk så är salt inget farligt,,,,överskottssalt gör kroppen sig av med själv!

Njurarna kan dock ta skada om överdoserar rejält, men sannoliken att man skulle göra det är låg.

#8 - jag har också funderat på det där med jod. Om man äter havssalt är det inte risk att få brist på jod och då få problem med sköldkörterln?

Man kan debattera studier och teorier hit och dit, och inte komma fram till något, eller så kan man kolla på hur verkligheten ser ut och använda sunt förnuft. Här är lite fakta om salt:

Salt är en sten. Får man i sig för lite av stenen så dör man, bland annat pga. att nervsystemet inte kan fungera utan salt. Får man i sig extrema mängder (t.ex. om man dricker havsvatten) så dör man. Ligger man någonstans där emellan så smakar maten godare.

Tidigare innan vi människor hade kyl/frys så fick man  i sig flera gånger mer salt än vi får idag, pga. att så mycket saltades för att öka hållbarheten, och personerna då blev inte mer sjuka eller tog någon skada för det.

Vi känner av fyra smaker med våran tunga, salt och sött upplever vi som positivt, surt och beskt som negativt (fast man kan lära sig att gilla dom senare under vissa förhållanden). Smaksinnet har evolutionen gett oss för att hjälpa oss att hitta mat som är bra för oss att äta, och få oss att hålla undan sådant som är farligt för oss. Besk mat är ofta giftig t.ex. Om salt hade varit något dåligt som vi skulle undvika så hade evolutionen gjort det så vi upplevde smaken av salt i maten som något negativt, alternativt inte gett oss förmågan att känna av det alls.

Med tanke på ovanstående så är det rätt uppenbart att överlag så är salt bra för oss.

#6, Från det perspektivet så är allting vi äter kemikalier. Med kemikalier menar man oftast konstgjorda kemiska föreningar, och salt är inte konstgjort eftersom det finns naturligt i allt vi äter, och är inte tillverkat i något labratiorie eller någon kemikaliefabrik.

#12, Man får väl se till att äta annan mat rik på jod.

#8,12 Ja, havssalt innehåller jod…dock mindre mängd än berikat salt.

Lustigt att det fanns en tråd om salt och astma just nu, för jag satt just och läste om det innan jag gick till datorn.

Jag läser ett referat av boken "Your bodys many cries för water You are not sick, you are thirsty!" av F Batmanghlidj. Där står om en teori att våra kroppar är uttorkade och att många inte känner igen törstsignaler efter år av för lite vattenintag. I stort sett alla sjukdomar beror på för lite vattenintag. (Jo, det har vi hört förr, en lösning på alla problem - och visst är det motsägelsefullt. En botar allt med en sak och en annan botar samma saker med det motsatta. Men det är ändå rätt intressant.)

När det gäller just astma då (enligt boken): Lungorna är ett ställe i kroppen där vatten kan avdunsta och då man lider av uttorkning vill ju kroppen inte detta. Histamin, som astmatikern producerar, ser till att bronkerna drar sig samman och på så sätt avdunstar mindre vatten.

Författaren menar att salt är ett naturligt antihistamin och att folk med allergier behöver öka sitt saltintag lite för att förhindra överdriven histaminproduktion.

Vatten behövs i lungorna för att andningsvägarna ska hållas fuktiga men under dehydrering producerar kroppen istället slem för att förhindra uttorkning av luftvägarna. Senare kan detta slem förhindra en normal passage av luften. Natrium är en naturligt slemlösare och gör slemmet lättransporterat. När det råder brist på vatten i kroppen försöker kroppen bevara både vatten och salt, och en del i sparandet är att se till att inte förlora för mycket salt till slemlösning. Kroppen vill bli försäkrad om att vatten och salt finns tillgängligt innan sammandragningen i bronkerna släpper och slemmet blir löst nog att avsöndras. Att först dricka ordentligt och att sedan lägga en nypa salt på tungan övertygar kroppen om att en stor mängd salt har anlänt i kroppen - då släpper hjärnan taget om bronkerna.

Författaren anser att man bör dricka ca 2,5 liter vatten om dagen. Ett glas 1/2 timme innan varje måltid och ett glas 2,5 timmar efter. Det dubbla runt dagens största måltid samt lite innan läggdags. (Fast vem vill tå på toa mitt i natten..?) Det är viktigt att dricka före måltiderna eftersom kroppen behöver mycket vatten vid matsmältningen. Mycket av matsmältningsproblemen beror på vattenbrist i kroppen. (Fast han menar alltså inte att man ska dricka direkt före så att vattnet blandas med maten.) Han menar även att överviktiga förväxlar hunger med törst (inget nytt i och för sig men nu fick det en ny betydelse för mig). 

Det står även att kramper i benen nattetid kan bero på saltbrist. Jag tänker på dem som får det i början av LCHF. Kanske är det inte magnesiumbrist utan att man förlorar salt när man också tappar vätska i kroppen. (Men det har väl sagts innan också.)

Likadant när det gäller ödem i kroppen. Ingenting är så effektivt som vatten för att driva ut vatten menar författaren. Att som läkarna använda vattendrivande medicin som ytterligare torkar ut kroppen är rena brotten anser Batmanghlidj, som inte skräder orden.

Vatten och salt är bra för kroppen, kort sagt. Denna information kan vara en pusselbit i det stora hälsopusslet.

Boken finns visst på svenska… (om någon skulle vara intresserad)

http://www.bokus.com/cgi-bin/book_search.cgi?rewrite=no&FAST=din+kropp+skriker+efter+vatten&PRODUCT_GROUP=B

Jag dricker alltid innan jag lägger mig, annars vaknar jag uttorkad. Inget problem med kisseri under natten men jag har hört att jag blir VARM på nätterna (inte svettig) så jag gör väl av med vätska under nattens gång.

Kanske man kan dricka typ ett glas vatten innan man lägger sig. Ska pröva.

#13:

"Salt är en sten. Får man i sig för lite av stenen så dör man"

Vad är för lite, menar du? Jag lever än så länge. Visst är det en för kroppen nödvändig mineral, men det rör sig om spårmängder, vilket inte motiverar att tillsätta rent salt i maten..

#12 Havssalt innehåller jod, bergssalt som Himalayasalt gör det inte.

# Intressant det där med vatten. Mina andningsproblem lättar en aning om jag dricker vatten. Ofta får jag se till att dricka (fast jag inte känner mig törstig) efter en kolhydratrik måltid då jag får svårt att andas och det lindrar oftast.

Det bästa vore naturligtvis att sluta att äta kolhyrater och öka vätskeintaget, det tar på krafterna att ha andnöd.

Och det ska jag,när jag får lön, handla in bra mat och slänga ut den dåliga till fåglarna.

(#13) Hur mycket salt åt vi innan vi inte hade kyl/frys och innan vi hade salt? Då vi nordbor levde på "bara" kött.

Är det någon inälvsmat som innehåller mycket salt?

#22 De flesta bodde nog, liksom nu, utmed kusterna….men handel med salt har säkert förekommit på de flesta platser. Troligen har vi haft salt mer eller mindre hela tiden.

#13 vill bara tillägga att vi har 5 olika sorters smakeceptorer på tungan, även den för umami är för de flesta positiv dock.

#23 Men innan man kom på att de fanns salt i havet då? Visst måste det varit en sådan tid, typ innan stenåldern?

#25 De flesta forskare tror ju att människan började som en strandapa….vårt behov av salt, jod och omega-3 tyder på det, liksom vår förmåga att slösa med salt och vatten (svettning). Tänderna passar utmärkt till att tugga skaldjur och fisk….vi har simhud mellan tårna, samt har anpassningar för dykning (näsan, mun och kan hålla andan).

#25, Innan man "kom på"? Tror du aldrig att någon människa fick för sig att smaka på havsvattnet på stenåldern, och märkte att det smakade salt? Det behövs inte direkt någon vetenskaplig undersökning för att "komma på" att det är salt i havet.

Och man behöver ju inte direkt utvinna saltet ur havsvattnet för att kunna använda det. Att förvara kött i ett kärl med havsvatten i något/några dygn borde vara ett utmärkt sätt att salta köttet tillräckligt att det fick mycket längre längre hållbarhet, det tror jag att våra förfäder var smarta nog att komma på. Dom var säkert också smarta nog att komma på att en liten mängd havsvatten hjälpte om man hade vad vi nu vet är symptom på saltbrist. Sedan åt dom säkert skaldjur osv. från havet som är salt.

Sedan finns det en del salt t.ex. i blod, och du tror väl inte dom slösade bort det näringsrika blodet på djuren dom jagade?

Eller du kanske menar att vi ska gå bort så lång tillbaka att vi var apor som levde i afrikas skogar? Innan vi började leva vid kusten? Då måste man gå tillbaka rätt lång tid, ungefär 10 miljoner år om jag minns rätt, om nu strandape-teorin stämmer. Annars kan det vara lite kortare tid. Men i alla fall, det är så länge sen att vi vi har utvecklats en hel del sedan dess, t.ex. har vi en många gånger större hjärna, och rätt stora förändringar i matsmältningssystemet. Så vi kan mycket väl ha blivit mycket mer anpassade till salt nu än vad vi var då.

#27: varför ignorerar du mina poster?

Vad menar du med att man dör av saltbrist? Vilka mängder pratar du om? Jag har undvikit salt i största möjliga mån i 2 år nu, jag lever än.

"Dom var säkert också smarta nog att komma på att en liten mängd havsvatten hjälpte om man hade vad vi nu vet är symptom på saltbrist."

Vilka symptom skulle det vara?

Btw jag tränar flera gånger i veckan och dricker väldigt mycket vatten, säkert 4-5 liter per dag. Dvs jag borde ha ännu större benägenhet att dö i saltbrist eller få några konstiga symptom?

#28, Jag har väl inte ignorerat dina poster? Inte avsiktligt i alla fall.

Vad jag menar är vattenförgiftning. Dvs. man får i sig för mycket vätska i förhållande till salterna man tar in, vilket gör att salterna blir för utspädda i kroppen så att det blir för lite. Detta gör att en del funktioner i kroppen som kräver salterna inte fungerar, vilket i allvarliga fall leder till döden. Detta är ett problem för t.ex. idrottare, eftersom dom dricker mycket vätska under träning. Tar dom inte lite salter med i vattnet dom dricker så kan dom råka ut för detta. Det är därför sportdrycker finns, för i sportdrycker är det tillräckligt med salter för mängden vätska man får i sig. Det finns också exempel på personer som har dött av saltbrist vid tävlingar som har gått ut på att dricka så mycket vatten som möjligt inom en viss tidsperiod. Dom dödsfallen hade kunnat förhindrats om det hade varit lite salt tillsatt i vattnet. Bor man i ett varmt klimat så att man intar mycket vätska är det något man behöver tänka på också.

Mer info på wikipedia:

http://en.wikipedia.org/wiki/Electrolyte#Physiological_importance

http://en.wikipedia.org/wiki/Water_intoxication

Men det är i extrema fall. Mindre allvarliga symptom på saltbrist är huvudvärk, muskelkramper, vissa former av värmeslag (man har för lite salt och kan därför inte svettas ordentligt och göra sig av med överskottsvärme), uttorkning, osv.

Exakt vilka mängder man bör få i sig vet jag inte, så noga har jag inte studerat ämnet. Observera att jag pratar om flera olika salter, inte enbart natriumklorid, även om natriumklorid är en av dom viktigaste.

Med tanke på att vi består till ungeför 1% av salt  (natriumklorid) så antar jag att även kossan och grisen gör detsamma.. äter vi upp dessa så får vi i oss salt!

Massajerna som lever i inlandet får sitt saltbehov främst av att äta o dricka blod!

Om du har en gnutta salt i vattnet så tas det upp bättre i kroppen.. annars så passerar det mer eller mindre rätt igenom!!

Duvet.. när man ger vatten som dropp är det alltid salt i den.. för att undvika uttorkning av kroppen!!

#28: Vad menar du med undviker salt? Avstår du från att salta maten eller undviker du även uppenbart salt mat? Sen finns det ju mat som inte är uppenbart salt men ändå innehåller salt

#29, inlägget jag syftade på var #19 där jag ställde en rak fråga till dig. :P

Ok. Angående svettproblemet har mina t-shirts vägt 7-800g efter mina senaste pass på spinningcykeln nu under värmeböljan. Svetten fullständigt droppar. Vilken mekanism skulle salt ha som är nödvändig för svettutsöndring? Att kroppen använder svettkörtlarna för att göra sig av med överskott är ju en annan sak.

Vi behöver järn också, precis som natrium. Inte kryddar vi vår mat med mald järnmalm för det?

Det låter läskigt det du skriver om att folk dött av att dricka för stora mängder vatten.

Jag har aldrig huvudvärk, förutom de perioder jag dricker kaffe och försöker sluta. Muskelkramper har jag haft ett par perioder, dock inte på snart cirka 1 år.

Kan det vara så att personer som normalt sett äter stora mängder salt (kolla bara på saltinnehållet i vilken kolhydratblaska som helst, t.ex. bröd, flingor osv. skyhögt!) som plötsligt dricker stora mängder vatten drabbas, då kroppen är inställd på att göra sig av med så mycket salt som möjligt via urinen?

Senast i torsdags gick jag 25 km i 30 graders värme, drack sammanlagt ca 3 liter vatten. Fick varken ont i huvudet eller benkramper…

#31, jag äter ingen mat som innehåller salt. Undantaget är möjligtvis ost som jag äter om jag blir bjuden (sällan/väldigt små mängder).

Kött, ägg och osaltat smör t.ex.

Köttet lär innehålla tillräckliga mängder natrium.

#1: Vanligt bordsalt och Himalya salt är bergsalt och består alltså huvudsakligen av samma sak, skillnaden är att det är lite Jod tillsatt i bordsaltet, skulle det innebära att bordssaltet blir dåligt eller hur resonerar du?

Snabb googling på natrium RDI => natrium RDI cirka 0.5 gram.

exempel på "osaltad" mat som innehåller denna mängd:

ca 700 gram nötkött

eller

ca 350 gram ägg

Jag tror även de flesta RDI är väl tilltagna, så man lär inte löpa några risker även om man ligger på 0,2 eller 0,3 gram.

Saltar man lite på maten lär man komma upp i flera gram väldigt fort. Väldigt omotiverat ur hälsosynpunkt IMO. Men tycker man att det är gott så är det ju såklart upp till var och en.

Jag tycker dock att man förhastar sig lite om man sitter och skräms med dödsrisker och liknande om man inte aktivt saltar sin föda.

#27 Det tycker jag verkar vara en bra förklaring som jag köper. Jag själv saltar inte min mat och har inte upplevt några problem vad jag vet. Jag har upplevt att mycket mat man köper är saltat, så det har inte kännts som man behöver tillsätta eget salt. Och om det är som Zepp (#30) säger att om man saltar tex pommes så går det rakt igenom, då känns det ju ganska onödigt om man inte tycker om smaken då det inte gör någon skada för det är bara en smaksak.

"Svett består mestadels av salter och vatten."

http://sv.wikipedia.org/wiki/Svettk%C3%B6rtel

"Svettning, transpiration eller perspiration är en process där en saltig vätska, svett, produceras av svettkörtlar i huden. Svettning förekommer hos däggdjur, och dess funktion är att hålla nere kroppstemperaturen vid hårt arbete eller hög temperatur i omgivningen."

http://sv.wikipedia.org/wiki/Svett

Jag tror inte saltet i sig har någon speciell funktion för svettningen.. det är väl helt enkel som så att den består till 1% av salt som hela kroppen gör!??

Man skulle kunna tänka sig att man i väldigt varma läder gör av med för mycket salt.. brukar man inte ta salttabletter i tropikerna.. iallafall har jag för mig detta finns med i akutväskor!??

#35, RDI är rena gissningarna. En del är satta alldeles för högt, andra saker alldeles för lågt. Dom siffrorna är inget man kan lita på.

Kolla på d-vitamin som exempel. RDI är på 400 IE. Forskning har visat att sådana mängder inte har någon effekt alls, utan att 2000-4000 IE är mera lagom. Solar man en halvtimme på sommaren så får man i sig mer än 10 000 IE. D-vitaminbrist är väldigt vanligt. Är det då en vettig rekommendation med 400 IE?

Ett annat exempel är Vitamin C. Där rekommenderar man 80-100mg. Men det räcker med 10mg om dagen för att man helt ska slippa bristsymptom, och ingen studie har visat positiv effekt av högre intag (men inte negatviv effekt heller, så det skadar inte att ha en säkerhetsmarginal).

Jag skulle tro att det inte är rimligt att rekomendera intag av en fast mängd salt, utan det bör bero på hur mycket vätska man får i sig. Men sedan om gränsen går vid 0.1% eller 0.2% eller 0.05% av vätskan eller var den nu går vet jag inte.

Med tanke på att genomsnittsintaget av salt väl är många gånger över RDI och kroppen aktivt stöter bort det är det väl inte speciellt konstigt att den allmänna uppfattningen om svett är att det SKA vara salt.

Jag undrar om det finns någon MOTIVERING till att svettet ska innehålla salt? Fyllder det någon praktisk funktion? Själv tror jag bara det rör sig om att ta vara på tillfället att bli av med det överskott som säkert > 99% av "moderna" människor lider av.

Möjligt att andra förhållanden lyder på en kolhydrat-spannmål-etc baserad kost då man säkerligen får i sig mer av många andra mineraler som kan orsaka obalanser och ökat natriumbehov.

#38 så du menar att jag trots inte lider av några symptom alls på saltbrist, trots att kosten jag äter ger mig ett rekommenderat dagligt intag, bör salta min mat?

Jag förstår inte resonemanget. Gillar man salt så för all del, ät det om du inte tror det gör någon skada. Men varför rekommendera ett överintag om det bevisligen inte är nödvändigt?

#36

Näe.. man tillsätter salt för att vätskan lättare skall tas upp.. för att vattnet skall komma ut i kroppen!!

"Fysiologisk saltlösning ("koksaltlösning") är en lösning oftast av natriumklorid i vatten med samma koncentration som kroppsvätskorna (egentligen isoton med dessa, ger upphov till samma osmotiska tryck). Den används för olika medicinska ändamål, till exempel som intravenös vätskeersättning (dropp),"

http://sv.wikipedia.org/wiki/Fysiologisk_saltl%C3%B6sning

Nuuu kom jag på det.. här kommer nu min revolutionerande epokgörande teori som kommer att slå alla med häpnad!!!!!

Vi svettas ut saltvattenlösning för att bevara salthalten i blodet.. annars skulle salthalten stiga i blodet om vi bara svettades vatten!!

Njurarna och Vasopressinet reglerar blodvolym, Blodtryck o lite annat genom att ta upp mer natrium.. varvid vatten följer med genom osmos… !!??

#41:

"Vi svettas ut saltvattenlösning för att bevara salthalten i blodet.. annars skulle salthalten stiga i blodet om vi bara svettades vatten!!"

Exakt det jag försöker säga. Kroppen reglerar själv nivåerna utan att man behöver manipulera det genom att kontrollera sina intag. Intar man för mycket stöts det bort, intar man mindre hushåller kroppen på det och utsöndrar inget i svett & urin. Precis som med glykos/insulin, kolesterol, etc. Kroppen håller kollen, inte människan.

Du märker själv hur du kommer att minska antalet saltkorn, smaken intensifieras och du kommer att märka det snart. Alla smaker egentligen………

Saltbrist som sjukdom heter tydligen Eldarsjukan!!

"Eldaresjuka, även kallat värmesjuka, är ett svaghetstillstånd som uppstår då någon svettas så mycket att salt och/eller vattenbrist uppstår. Vanligast är saltbrist eftersom svetten oftast enbart ersätts med vatten; saltbristen avhjälps med salttabletter.

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Eldaresjuka"

#40, Jag har väl inte gett några rekommendationer till dig? Jag har bara uttryckt mina åsikter, och förklarat vad jag grundar dessa på, det är inte samma sak som att ge några rekommendationer. Jag tycker att folk får göra som dom själv tycker är bäst.

Jag tror att det är vettigare att ligga på den säkra sidan och hellre äta för mycket än för lite, eftersom kroppen är mycket effektiv på att göra sig av med överskottssalt, men skulle man ha för lite så är det inte så mycket den kan göra åt det, och i mitt tycke finns det ingen vetenskap som visar på att det skulle vara farligt på något sätt att äta lite mer salt än vi behöver. Sedan tror jag inte att vi vet exakt hur mycket vi behöver, det borde det forskas mer om, så att använda RDI som någon slags vägledare tycker jag inte är vettigt.

Jag  blir mer och mer tveksam till alla dessa saltbrist-källor när jag själv inte drabbats det minsta.

Kan det vara så att ett onormalt högt saltintag och plötsligt stort vattenintag kan vara boven? Dvs att kroppen är inställd på bortstötning samtidigt som vätskeflödet är väldigt högt.

#45, jag kanske skulle använt ordet "förespråka" istället för "rekommendera".

Sorry.

Mina rekommendationer baserar sig på egna erfarenheter. I början av LCHF smakade allt helt plötsligt väldigt salt och jag drog ner kraftigt på saltandet. Efter ett par dagar började jag må dåligt, yrsel, illamående osv. Efter lite undersökningar och diskussioner bla här testade jag det som var enklast; saltbrist. Tog ett glas vatten, löste upp lite salt och efter en stund mådde jag bra igen.

Men nu har jag alltid varit en salt typ, har aldrig varit mycket för choklad utan saltlakrits var det som gällde. Likaså chips och ostbågar för saltet (bla). Har höjt saltintaget igen och kan äta saltkorn bara för att det smakar gott.

Kan det kanske vara så att vi har lite olika behov och toleranser för salt? Jag tycker om och behöver mer salt än nån annan men vi är båda lika normala?

Jag tror vem som helst klarar sig utan om man fasar ut någorlunda långsamt. Maten i övrigt smakar mer när den inte är överöst med salt också. Måste väl bli tråkigt att ha samma "ton" på precis allt man äter?

Men vill man salta så är det givetvis helt ok :)

#43 & 49: salt är en naturlig smakförstärkare, precis som fett (och socker), jag förstår att smaken förstörs om man tycker salt är äckligt, men maten smakar inte mindre med salt, tvärtom.

#49: Det där med "samma ton" får mig att tänka på en tjej jag kände, hon hällde tomatketchup över allt hon åt, när hon prövade nått nytt brukade hon lämmna ett litet hörn utan ketchup för att "smaka hur det smakade" där kan man tala om mat med samma ton, att salta däremot gör inte att allt smakar likadant om man inte öser över salt förstås, men lite salt och peppar på kotletten förhöjer smaken tycker jag

#50, Precis, salt reagerar med receptorer på våra smaklökar och ökar smaklökarnas känslighet, så att alla smaker blir förstärkta. Det får kött att smaka mer kött, ägg att smaka mer ägg, grönsaker att smaka mer grönsaker, fisk att smaka mer fisk, osv. Så länge det inte är i några extrema mängder så att saltets egen smak tar överhanden då, men så mycket tar väl ingen. Det är ju denna effekten man oftast är ute efter när man saltar maten, inte den rena saltsmaken.

Fast jag är inte säker på att jag håller med om "precis som fett och socker", för dessa verkar genom andra mekanismer. Fett gör att vi kan känna av en del smakämnen som är fettlösliga, de förstärker inte övriga smaker. Och socker gör så vitt jag vet  bara så det smakar mer sött.

#52

Inom gastronomin och sensoriken används ordet smakförstärkare även för fett och socker eftersom de framhäver smaker. Fett, som du sa, genom att alla smakämnen utom grundsmakerna (som är vattenlösliga och därmed smakas på tungan även när man är förkyld) är fettlösliga, vilket innebär att tillsätter du fett får du upp smaken i maten genom att smakämnena utlöses. Socker används mycket inom lightproduktion (tillsammans med salt) för att förstärka smaker som i vanliga fall förhöjs av fett.

Inget vetenskapligt inlägg men när jag dricker MYCKET vatten (när det är varmt ute och vid ansträngning) måste jag lägga till salt, annars får jag en rätt rejäl huvudvärk.

Och jag saltar inte extra på maten (jo under förutsättningarna ovan) och gillar inte salt som sådant, har aldrig gjort. Så jag tror inte det är en "saltinvand" kropp som protesterar.

#54: hur äter du då? Det är väldigt lätt att få i sig *stora* mängder salt indirekt via födan. ost, saltat smör, bacon t.ex. För att inte tala om alla saltbomber kolhydratprodukter är.

Sen kan ju denna huvudvärk liknas vid vilket abstinensbesvär som helst. Om en nikotinist eller koffeinist tar en cigg / dricker kaffe så fort man får huvudvärk kan man ju aldrig sluta.

Ägg, fisk och broccoli i huvudsak. Köttfärs ibland. Ost ibland. Smör, blandat saltat/osaltat. Grädde eller mjölk i mitt te.

Saltar inte på maten om det inte är väldigt varmt ute så jag svettas mkt och därmed dricker mycket. Köpte en liten förpackning salt förra sommaren. Sådan i samma storlek som det är på kryddburkarna (de små). Den är inte använd till hälften.

Huvuvärken uppstår alltså vid extrem svettning och vätskeintag. Inte vid ett normalpass (inte ens spinning) eller i normala temperaturer.

Att inte ge kroppen salt då blir farligt eftersom jag måste vara i skick på jobbet. Det kan bli så VÄLDIGT dåligt om jag inte är skärpt.

Vilka mängder menar du? Jag kommer upp i 6-7L vissa dagar utan problem i den här värmen när jag rör på mig

Det vet jag inte för jag mäter inte.

Men åtminstone 0.8l/vaken timme när det är varmt.

Så du dricker 12-15 liter vatten på ett dygn? Du måste ha ett exeptionellt krävande yrke och fritidsliv må jag säga.

Vakna timmar är inte så många när det är varmt. Och det är inte varmt dygnet runt. Idag räknar jag de varma timmar från 11-19 ungefär. Närmare 20h/dygn är jag inte uppe…

Och just nu har jag haft turen att vara ledig under den värsta perioden.

Och jo, det går åt mkt vätska att ratta buss som är närmare 40 grader varm…

Jag vet inte om du missar VARMT delen. En normal dag dricker jag ungefär tre liter om jag inte tränar, då blir det en till ca.

Jag har aldrig använt mycket salt, och har aldrig tyckt om saltgodis.

Men jag får också ibland huvudvärk som blir bättre om jag äter salt. Jag häller salt i handflatan, sen in i munnen och dricker några glas vatten. Och det beror inte på överdrivet drickande, det kunde jag nog öka.

Den som mår bra utan att salta tycker jag kan fortsätta så, och jag saltar extra när jag behöver det. Om det är min kropp som är knasig, så får jag ju anpassa mig efter det.

#61

Ja varför inte ge kroppen det den säger att den vill ha? I mitt fall behöver jag uppenbarligen balansera upp med salt och så har det varit hela livet fast jag inte gillar salt på maten :D

(Fast saltlakrits är gott. När jag var smal åt jag djungelvrål de värsta dagarna på sommaren :-) )