Jag tror att kroppen reglerar det där bra själv. Den "säger till" om man behöver salta mer eller inte. Och på den här kosten blir man mycket mer saltkänslig har jag märkt.

Inget jag oroar mig för.

Salt har det diskuterats om här förut och till min häpnad så avråds vi inte alls från salt, men att vi ska använda salt med jod i. Nu är det ju precis som nybörjare skriver, inte ett problem eftersom vi får tillbaka funktionen i smaklökarna på den här kosten :D Det är fantastiskt vad allt smakar mer, men också besvärligt. Vi lägger bacon i blöt en stund (eller jag som är lat, jag kokar baconet en minut eller två i stekpannan och hivar iväg vattnet sen) innan vi steker det. Jag använder oftast osaltat smör numera och har fått byta ut favvo-ostarna mot nya, mindre salta ostar. Så fast jag inte är salt-rädd längre så får jag nog i mig bra mycket mindre salt än förut, då jag ändå försökte undvika salt för blodtryckets skull. Men jag använder medelhavssalt med naturligt innehåll av jod, när jag överhuvudtaget använder salt.

Santa Maria har goda (en aningens dyra dock) kryddblandningar i kvarnar, som innehåller medelhavssalt. Blir ju färskmalt och gott!

Det är nog rätt självreglerande, som andra vittnat om börjar man tydligare märka salt smak och väljer produkter som inte är lika salta. Dock anser jag inte att vi behöver vara rädda för salt, våra förfäder åt kött, organ och blod från bytesdjuren rått, så de fick i sig en hel del salt och mådde inte sämre av det.

För att inte tala om att våra förfäder så gott som alltid bosatte sig i närheten av vatten, varav det mesta var saltvatten och via fisk och skaldjur fick i sig en hel del salt. Det är skadligare att äta för lite salt (läs jod) än att få i sig för mycket, i alla fall om man har normal njurfunktion.

Faktiskt är det kolhydrater som ökar blodtrycket. Ungefär så här funkar det (förklaringen kommer från boken "Välfärdens ohälsa", jättebra bok). Man äter kolhydrater och blodsockret stiger, insulinet höjs för att ta hand om det destruktiva blodsockret. Insulinet hämmar utsöndringen av salt (natrim) och vätska via njurarna och salthalten i kroppen stiger och tar med sig blodtrycket upp.

Det är alltså inte saltet i sig som höjer blodtrycket utan kolhydraterna som är grundorsaken till högt Blodtryck.

Dessutom är salt livsviktigt. Natrium från koksalt och kalium från mineralsalt samverkar i kroppen, det är de som gör att nerverna kan skicka signaler i kroppen. Kroppen är ett enda stort elektiskt system och utan natrium funkar det inte.

Det är dessutom svårt för en LCHFare att få i sig för mycket salt, dels för att vi får känsligare smaklökar och dessutom för att det som innehåller för mycket salt för "normalkonsumenten" är chips och färdigmat. Sånt äter vi ju inte längre…

Näe, fy för chips och färdigmat

Jag får salta mycket mer nu när jag äter LCHF, mitt Blodtryck har gått ner ordentligt och eftersom man inte får smygsalt från bröd och färdigmat måste jag faktiskt komma ihåg att salta. Just nu lägger jag några saltkorn till kannan med vanligt vatten för att behålla mineralbalansen.

Jag brukar glömma att salta för maten smakar ju så gott ändå .

Sen kan det komma dagar när jag känner att jag vill ha salt mat och då saltar jag maten med havssalt.

Men jag har även börjat med att ta lite mineralsalt i vatten så att jag slipper sendrag på kvällen/natten.

Hela salthysterin är nån avledningsmanöver från SLV, misstänker jag. Det finns inget vetanskapligt stöd att saltintag höjer Blodtryck mer än mycket marginellt och tillfälligt. Björn Hammarskjäld skrev mycket bra artiklar om detta i Läkartidningen om jag inte missminner mig.
Själv äter jag väldigt lite salt pga mina känsliga smaklökar. Äter jag kött med normalsaltat smör behöver jag sällan salta köttet.

Seltin har en bra saltbalans. Köp sidfläsk istället för bacon, det är billigare och du slipper nitratet. Salt har tradionellt använts som konserveringsmedel och man åt nog mer salt förr än idag, så det är inget att oroa sig för så läng man dricker tillräckligt med vatten.