
Normalviktiga och friska innan lchf?
Jag är lite nyfiken på er som inte var över- eller underviktiga och/eller sjuka på något sätt innan ni började med lchf. Ni som varken har gått upp eller ner i vikt eftersom ni inte behöver det och som är helt friska och mådde bra redan innan. Har ni ändå märkt av positiva saker med lchf och i så fall vad?

Det som är mest positivt för mig är att jag slipper vara hungrig jämnt. Det har faktiskt ökat min livskvalité! :)
Mindre svullen och gasig mage, samt håller mig mätt längre precis som LillaEmma ovanför
Jag var helt "frisk" och normalviktig innan jag började på LCHF.
Jag och min sambo har ätit LCHF i 7 månader nu.
Jag kan väll säga att jag var och delvis fortfarande är grymt sockerberoende.
Fördelarna med att äta LCHF för mig var att jag blir inte lika "panik - ont i magen" hungrig längre, plus att jag tappar inte koncentrationen på samma sätt som jag gjorde på kolhydrats-kost.
Sen så tränar jag enhel del, jag har lite svårare att komma igång nu, men efter ett träningspass så känner jag att jag kan lätt hålla på i 30 min till! Uthålligheten är så himla mycket bättre!
Sen är humöret bättre, iaf vad min sambo säger 
Jag började igentligen för att min man behöver gå ner i vikt och jag ville stötta honom. Döm om min förvåning när jag upptäckte att kroppen blev fastare, magen superplatt (inte bubblig och svullen längre) och att mina gallbesvär har försvunnit!! Dessutom är jag redan piggare och aldrig hungrig eller har humörsvägningar pga lågt blodsocker.

Började med LCHF för att jag inte anser det normalt att få i sig så mycket socker som vi får.
Har ingen våg så jag vet inte om jag gått upp eller ner (+-0 skulle jag gissa). Men jag har ökat i muskelmassa och minskat fettet.
Mycket mer definierade muskler. Jag har tappat styrka men ökat i uthålliget (styrketränar 1-2x/vecka och löptränar 2-3x/vecka).
Mage och tarmar mår mycket bättre (lite hård ibland när jag slarvat med fettet (för lite)). Bättre tandhälsa. Sover mycket bättre och är mer utvilad när jag vaknar. Mindre huvudvärk.
Mitt RLS (Restless legs) har blivit mycket bättre, innan led jag av det varje natt, nu är det 2 månader sedan jag hade det.
M.m.
Hej, jag var normalviktig (BMi 20) när jag började för 4 mån sedan. Har nu gått upp 0,5kg men ner ca 2cm runt midja o lår. Det bästa är nog att jag är mätt så länge och har inget sockersug. Dessutom har tvångstankar kring mat och kroppen nästan totalt försvunnit. Träningen går även bra på lchf och det känns bra att veta att man förbränner fet.
Mår helt enkelt bättre, och känner mig friskare

Mätt längre, jämnare humör och inget sockersug- det låter ungefär som min erfarenhet 
Oftast läser och hör man om viktnedgång och tillfrisknande från diverse sjukdomar här, vilket naturligtvis är jättebra och roligt, men det är ändå kul att veta vad normalviktiga och friska personer tycker. Tack för svaren!

Putt.
Intressant! finns det fler? Jag är tyvärr inte en av er. Lite mer åt det runda hållet.
Har ätit såhär i drygt ett år ungefär, och innan LCHF tyckte jag att jag var helt frisk, men jag har märkt en del förbättringar.
Migränattackerna kommer med längre mellanrum och är lindrigare.
Mina redan lindriga PMS-besvär är nästan helt borta.
Har inte varit förkyld eller haft influensa en enda gång trots en massa sjuka människor omkring mig.
Magkatarren, som tidigare kunde vara riktigt jobbig, visar sig endast om jag slarvat ordentligt.
Inga småfisar längre, ens om jag skulle försöka! 
Och den bästa hälsovinsten är att jag blivit klokare, lärt mig mer om hälsa, människokroppen, miljön, tillsatser etc och upptäckt en helt ny värld av kunniga och trevliga människor!
Det enda jag inte riktigt gillar är att jag har blivit mer "deffad" och fått mindre underhudsfett.
Jag har ätit såhär i ungefär 4 år nu (tror jag
) och var normalviktig när jag började. Jag har varken gått upp eller ner sedan jag började. Det som jag har märkt av är att jag är mycket jämnare i humöret. Om jag fuskat med t.ex. en macka eller en muffins så blir jag direkt sur och j*vlig.
Mitt blodsocker är jämnare också, förut fick jag ibland blodsockerfall och blev alldeles svettig och darrig.
Min mensvärk har blivit bättre, inte bra men bättre. Innan så hade jag så ont att jag både kräktes och svimmade och fick trycka i mig rejäla smärtstillnade. Nu räcker det med några tabletter med ibuprofen. Plockar jag dessutom bort mjölkprodukterna så försvinner mensvärken HELT.
DET är en av de största vinsterna tycker jag. Förut hade jag ångest varje gång den veckan närmade sig varje månad…
Jo! Något som jag märkt av är att om jag plockar bort både mjölkprodukter och spannmålet så reagerar jag inte längre på björkpollen!
Vad mer? Min hud har blivit jämnare i färgen och jag är lugnare och gladare. Förut hade jag problem med inflammationer när jag tränade. Benhinneinflammation, inflammerade senor m.m. och hade kroniska problem med mina vadmuskler. Läkaren kunde inte förstå vad det var och utredningen rann ut i sanden när inget funkade. Efter något år på samlarkost/jägarkost så är problemen nästan borta. Jag kan känna av dem om jag gått för fort fram i träningen och överbelastat dem men till vardags så känns de inte alls! Förut kunde jag inte springa eller resa mig upp från en stol utan att de gjorde ont. Jag började få ont i dem när jag var 15-16 år.
Jag sover bättre. Inte bra, men mycket bättre. Jag har haft sömnproblem så länge både jag och mina föräldrar kan minnas(är 23 år nu) med mardrömmar och insomningsproblem, vaknat flera ggr per natt med hjärtklappning etc. Det resulterade ju naturligtvis i att jag var svintrött JÄMT!! Inte roligt när man är liten. Det vart ju inte bättre när jag blev tonåring.
Jag sökte hjälp för det med fick bara sömntabletter utskrivet. Nu sover jag längre perioder och ibland vaknar jag bara 2 eller 3ggr per natt utan hjärtklappning!
Utan sömntabletter!
Jag är fortfarande trött men inte alls som förut.
Oj, vad långt det blev.
Men jag kom på bara mer och mer och ha rnog ändå inte berättat allt. 

Jättekul att läsa svaren här! Fler som har någon liten berättelse?
*puttar, puffar och knuffar* 
Jag trodde att jag var frisk när jag började, men nu när jag vet hur det känns att inte ha ont i magen tycker jag nog inte det längre. Överviktig var jag i alla fall inte. Jag gick ner några kilo i början, men nu har de kommit tillbaka, fast på mer klädsamma ställen. Jag har tex fått vader och ökat två BH-storlekar. *pangbrud* Jag somnar inte när jag har ätit längre och tänderna känns så rena att jag nästan aldrig använder tandkräm. Och så känner jag mig så lugn inombords. Förut kunde jag stressa upp mig extremt mycket över småsaker. Förut blev jag alltid förkyld flera gånger varje höst och vår, och så där så att jag blev sängliggande i en vecka. Nu har jag inte varit sjuk på ett helt år. Har LCHF:at i ungefär tio månader förresten, men inte jättestrikt.

Jag har tyvär gått upp ca 3 kg samt blivit känslig innan mens (har aldrig märkt av det förut) men jag slipper mitt sug, har skönare mättnadskänsla och ingen magknip efter en måltid.
Har hållt på med LCHF sedan 2005 och var från början normalviktig men med stora problem med humörsvängningar, ständig hunger och helt bisarra magbesvär. Allt detta (ok, visst humör har jag ännu :)) är nu som bortblåst. Fortfarande kan jag ha besvär från magen, men bara om jag får i mig något jag inte tål (mjöl, mjölk, lök, vitlök, frukt mm mm mm). Vikten ligger stabilt trots att jag äter mer än någonsin, och träningen går alldeles utmärkt. Hurra för LCHF!