Jag har köpt påskgodis med tanke på häxorna och de egna barnen efter övervägande fast det inte känns så bra. Dock mindre mängd än tidigare år, så alltid en liten förbättring. Här i Finland finns också en tradition att i stället för godis ge slantar åt häxorna så det kunde vara ett alternativ.

Jag har alltid gett en slant till påskkärringarna. Min ene grabb och hans kompis fick ihop 400 kr ett år, det är nog en 18-20 år sedan så det var rätt mycket pengar då.

Jag bussar hunden på dem!

Nej, jag bara skojar. Jag ger dem godis, men letar reda på sådant utan tillsatser och utan spår av nötter. I år får de dock vara utan för jag drar till kusten över påsk, och dit har aldrig några påskkärringar hittat…

Jag hade faktiskt funderingar på godishalsband först men eftersom man inte vet hur många som kommer så kanske det blir en massa liggande och det är ju dumt eftersom sambon är väldigt svag för dem. 

Jag är lite emot att ge barnen pengar  och vill inte köpa hem godis som kanske blir kvar och det då är risk att man blir sugen att ta fast man absolut inte borde  Näe det blir nog frukt i alla fall för oss.

Glad Påsk!!!

Jag kommer ihåg när man var liten påskkärring och fick en 5:a i kopparkannan, vad glad man blev :D Jag brukar dock inte ha nått hemma att ge de små påskkärringarna och påskgubbarna…

Jag funderar på att ge dem den där förfärliga whiskeyfudgen som jag köpte i Glasgow i somras. Förhoppningsvis blir jag därmed svartlistad av en hel generation påskkärringar…

Jag blir irriterad på att påskkärringarna kommer på påskaftonen, de ska komma på skärtorsdagen. Punkt.

Ytterligare en fördel med att bo avsides, de hittar inte hem till oss

#6 haha,bra ide med svartlistningen…Hade för ett par år sedan påhälsning av kvarterets ungar.När jag skulle lämna godiset sa den ena ungen"-jag är allergisk,kan jag få pengar istället"…..fräcka ungar va??dessutom var de

Annars kan väl ett knippe bacon eller ett hårdkokt ägg vara ok att ge i sann LCHF:anda,snacka om förvånade de ska bli  

Själv kommer jag att vara hos svärföräldrarna i Karlstad hela påsken så jag slipper bekymret med påskkärringar och gubbar.

En gång när jag som barn gick påskkärring hemma i byn var där en man som gav mig och min syster ett packe isterband. Kanske inte optimalt LCHF, men ganska lustigt! Vi blev förvånde, men tackade artigt som de väluppfostrade barn vi var.

Jag kommer att köpa hem godis; mina barn får godis i sina påskägg, sambon vill också ha godis. Klart påskkärringarna också ska få då! Tycker inte man behöver bekymra sig så mycket över detta; om inte jag ger godis kommer de ändå att få godis av andra men de kommer att tycka att jag är snål (fast frukt är ju helt OK).

Pengar skulle jag aldrig ge, var med om en gång när jag höll fram godisskålen för ett gäng påskkärringar att de sa "vi vill inte ha godis, vi vill ha pengar". Detta tycker jag är högst oförskämt! Tiggeri! Man tar väl vad man får…

Tycker dessutom att dagens påskkärringar ofta bara tigger. När jag var liten jobbade jag i ett par dagar innan på att göra fina påskkort till alla jag knackade på hos (knackade bara på hos sådana jag kände) och var glad om jag fick en godis eller frukt. Nu för tiden är det sällan barnen ger påskkort.

#6 Whiskyfudge? - Fast jag tycker antagligen också att det är äckligt nu

Kanske ekorrens ekologiska godis? Inga konstgjorda färg- eller smakämnen, och oraffinerat ekologiskt socker. Det är väl så "nyttigt" som godis kan bli.

Apropå fudge… när jag var i Cambridge för några år sen var jag in i en butik där de tillverkade fudge på traditionellt sätt. Det såg jättesmarrigt ut så jag köpte en bit. Och det var det sötsliskigaste jag nånsin smakat! Som att tugga på florsocker!  Jag klarade inte att äta det! Och det var ändå på den tiden jag fortfarande var socker-o-man. Undrar hur illa det skulle smaka nu…

#9 Nej precis, man satt ju och gjorde fina kort som man delade ut. Om barn inte gör det nu kan man i och för sig fråga sig om det är de eller föräldrarna som är ouppfostrade…

Jag bor långt ute på landet så det kommer inga påskkärringar till mej nu när min egna barn inte "påskar" längre. Men jag brukar ge ägg från mina små dvärghöns till kompisars barn vid påsk. Det brukar vara väldans uppskattat. Alla barn brukar tycka att det är så roligt med så små ägg. Och så får de bestämma själva vad som ska göras av dem. Baka, steka, koka, pannkaka osv..

#13 Sant. Det är väl både och; dåligt uppfostrade föräldrar ger dåligt uppfostrade barn.

Samma här som #7 och #14. Ingen påskkärring hittar hit. Första året vi bodde här trodde jag det skulle komma någon, samma på julen, trodde det skulle komma några julutsopare men icke. Jag köpte en massa smågodis på påsken och på julen hade jag köpt små påsar som jag la godiset i tillsammans med en frukt… Strunt samma, det kanske bara lönar sig i städerna för de små.

#15 Eller så tror jag att vissa inte vill ge sina barn en likadan jobbig uppfostran de anser att de själva fått och låter dem löpa amok eftersom de "bara är barn".

Det är hårresande vad barn hittar på hemska saker att utsätta varandra och andra för men de lär väl sig av vuxna, tv och spel och liknande. Som den stackars pojken som blev fasthållen eller var det bunden och sedan var det ett gäng barn som skrek allt vad de orkade i hans öron…  Stackarn får nog men för livet…

Oj, sorry TS… det här sista var inget om påsken…

#16 Fast jag känner att det var jättebra att jag fick lära mig vett som barn, är tacksam mot mina föräldrar att jag fick en bra uppfostran. Visst kunde jag bli galen på det ibland när jag var liten, men nu inser jag att de gjorde rätt och att jag, tack vare dem, har växt upp att bli en rätt bra människa mot andra med social kompetens. (jag skryter inte - jag ger mina föräldrar all ära till att jag faktiskt är väluppfostrad.

Jag hoppas jag lyckas uppfostra mina barn lika väl.

Julutsopare? var har man denna sed? Har inte hört talas om den!

jag minns när vi flyttat från Värmland till Dalarna  ( i Värmland fick man inte godis man gav bort! Lade i trekantiga påskbrev och öppnade dörren och kastade in dom och sen sprang man kvickt och gömde sig innan man blev upptäckt) och min lillebror sa förvånat när en tant tog emot påskbrevet och bara stängde dörren: Skulle vi inte få godis?! Jag skämdes för honom nåt fruktansvärt!!

När vi var påskkäringar som små skrev mamma med läppstift i pannan - nej inte Glad Påsk, utan Inga pengar!

Vi har kunder som förser oss med läskiga hinkar och lådor med godis till jul, halloween och påsk. Huvva! Jo, barnen äter än så länge, sen kommer det väl några påskkäringar. Jag kanske skall bjuda dem på spenatplättar istället?

Jag har bunkrat upp med flera paket 250g VOI-smör från Lidl. Tänkte de kunde få ett paket när de kommer. Dock har inga påskakärringar dykt upp än…

Jag är rätt så less på påskkärringar. Jag tycker bara det är ett enda tiggeri. Inte trevligt alls. Jag brukar ge dem saker jag själv vill bli av med. Jag hittade tex en påse popcorn i skafferiet från före min LCHF-tid

# 22 Aha! Vi är - nästan - inne på samma linje. Gillar kärringarna jättemkt men gillar INTE tiggeriet.

Det som fick mig att tröttna på allvar var när en liten unge på kanske 5 bast ringde på häromåret: "Glad Påsk"! Jag svarade lika förstås. "Vad fin du är", sa jag sen för ungen var ju störtläckert utspökad. Då sa ungen:

"Jag vill helst ha godis, men om du inte har någe så går det bra med pengar"!

Mina kompisar som har ungar är inne på samma linje som jag. De låter dem få klä ut sig, men de går runt och delar ut hemmålade påskkort till folk och önskar Glad Påsk! Utan att tigga ett enda dugg. Det är jättegulligt!!

Det är verkligen skillnad på barn och barn. 4 av mina var ute och gick påskkärring på eftermiddagen och de blir glada bara över att det är någon som öppnar och att de eventuellt får varsin godisbit eller kanske en frukt.  Men idag var det några vänner till en dotter som var med och då skämdes jag lite ibland eftersom de var så fokuserade på just att få godis och så mycket som möjligt  

Mina barn ger ett påskkort även om de inte får något och ropar glatt glad påsk när de går därifrån men det gjorde inte riktigt de andra barnen kan man lungt säga. Men det kanske beror på vad man är van med. Våra barn får inte godis varje vecka och blir överlyckliga om de får något litet. När de får köpa godis så får de köpa för ca 10 kr för jag vet att de inte äter mer än så.

Mina barn har gått ut och varit påskkärringar båda 2, den lille är en kille på 7 år, de har suttit och målat påskkort som de delar ut. Det kom på tal om att alla inte hade godis förra året som de delade ut kort till och då sa jag att man delar ut kort för att glädja andra och godiset är ett bonus.

Många är bortresta här omkring men de fick en liten skörd och är nöjda, sedan jag börjat med LCHF så har vi dragit ned på godiset rejält men äter när det är kalas och säsong, typ jul & påsk även så med fika bröd vid speciella tillfällen är det helt ok.

Så de är helt nöjda med det "lilla" de har fått. Har en skål med lite godis om det dyker upp några påskkärringar men de verkar alla ha flugit vidare till Blåkull, maken blir glad för då får han lite godis

GLAD PÅSK

Idag ska väl inte påskkärringarna gå? Påskafton är det väl? Så var det iallafall när jag växte upp och mina barn gick på påskaftonen, här har inga synts till idag iallafall.

det kanske är olika i olika landsändar??

Här målar alla påskbrev, A4-papper som viks till ett trekantigt "kuvert"

#26 Här är det skärtorsdag som påskkärringarna har högst aktivitet; det är ju på påskafton som häxorna åkte till blåkulla enligt berättelser. (antar att godis är en bra färdkost då…) Även när jag var liten var det skärtorsdag som gällde. Kan vara olika i olika landsdelar kanske? Jag bor i Jämtland.

Godis förstås!

Gott godis av samma sort som mina egna barn tycker om. Mina ungar är inte unika på något annat sätt så mao. så tror jag att deras smak är hyfsat representativ för resterande ungar i grannskapet.

Varför inte ge sådant som barn vanligtvis tycker om, om man ändå ska ge nåt alls? Ska man börja uppfostra andras barn som kommer bakom dörren och anser dem vara/bete sig fel på diverse sätt så tycker jag man lika gärna kan se glad ut (om man kan) och svara "-Detsamma!" och sedan stänga dörren. Utan att ge nåt alls.

Men rent allmänt så kan jag personligen inte för mitt liv förstå vitsen med att sas. ta tillfället i akt att missionera LCHF-ideologi till främmande "påskkärrings-barn" som kommer för att önska Glad Påsk och få sig något gott i kaffehurran…. vad ska det _egentligen_ vara bra för?!

Glad Påsk till alla! :-) /Kricko.

PS: Såklart ska mina barn ha gjort ett litet påskkort eller tex. en liten teckning eller ett målat ägg om de överhuvudtaget ska få gå ut och vara påskkärring i akt och mening att "tigga" (vilket ju rent krasst är vad detta handlar om) godis av andra främmande människor. /ds.

EDIT: Glömde att tillägga att självklart så har även jag råkat ut för barn som varit "företagsamma". Det mest graverande exemplet var han som sa att "-Det går bra med en hundralapp!" *lol*

Jag svarade bara "-Det tror jag säkert, men det går inte bra för mig… men lite godis ska du däremot få i kaffepannan!" och han såg lika glad ut för det. Men mina egna ungar är strängeligen tillsagda att ALDRIG begära något what so ever och att säga tack och se glad ut OAVSETT vad de får eller ffa. kanske…  eventuellt INTE får. För den händelse att det nu skulle inträffa.

#18 Att sopa ut julen eller gå knut. Min pojkvän sa det gör de på vissa ställen här uppe i Värmland men även i Skåne och andra delar av landet och även i Finland (vet inte om det är hela eller bara delar av Finland).

Jag är inte speciellt insatt i exakt hur det går till eller var de utövar denna tradition bara det att pojkvännen sa att vi kunde få påhälsning, det var anledningen till att jag gjorde iordning påsarna.

Här står det om denna tradition (den verkar ha varit väldigt utbredd i sverige men har mattats av): http://web.telia.com/~u60111480/sederobruk.html

Pojkvännen berättade att "de gick knut", de var utklädda och fick godis. Pojkvännens syster får alltid påhälsning av barnen, hon bor i ett mindre samhälle men vi bor nog för avlägset…

jaha just det knutubbar fanns i min barndom i Arvikatrakten, länge sen jag upplevde det  (nära femtio år sen!)

Det var sopningen jag inte hade hört förr. det verkar ha varit norröver ser jag i länken

Bor i Värmland, här gäller Knut då tigger man godis.Påsk, då delar man ut påskbrev med några godisar i. Men det är skillnad på staden och landet.