Tänk att jag som är samma slags potatisälskare "faktiskt" aldrig blir sänkt av att "jag inte får" äta denna rotfrukt längre. Jag är nånstans inom mig galen i det du räknar upp + mos, puré, klyftor, strips, pommes, chips och kanske framförallt: KROPPKAKOR - DET BÄSTA JAG VET!!

Men, med tanke på hur galet ont i magen jag fått de gånger jag tillåtit mig - eller tvärtom hur kalasbra jag mår UTAN potatis, så sörjer jag inte en enda dag. Jag lagar till de andra och är glad för att de njuter. För jag njuter så in i vassen av friskhet, hälsa och lagom mättnad tack vare alla mina till synes feta anrättningar.

Det var precis så jag tänkte igår kväll!

Härligt Gitsan… det är en bra erfarnehet.

När man känner att man mår bra av att avstå istället för att man missar något man in te "får" har man kommit långt, för då är det mycket lättare. Det är mycket svårare att följa en kost med en massa måsten och mycket lättare när det känns som en befrielse. Jag slipper äta det jag egentligen mår dåligt av och det som gjort mig tjock.

Eller man kanske kan uttrycka det att man "får" det som är viktigast i livet och som många inte "får" - god hälsa och välmående!
För att inte nämna att jag FÅR äta det gottigaste…..smör och grädde!