Märkligt
Jag tycker att det är så märkligt med denna dieten el. livsstilen. Jag kommer ihåg när jag var liten o det e ju ett tag sedan (är 40 nu) min pappa brukade äta så som vi lchf:are äter, men då fanns det inget som hette lchf! Jag minns att han åt mycket ost o kött högfettprocentiga mejeriprodukter och ovanjordgrönsaker, nångång kolhydrater (som potatis o knäckebröd eller mörkt bröd typ rallarhalvor. OCH han var "lagom" inte för stor o inte för smal. Bra häftigt det här tycker jag!!
Visar bara hur rätt detta är! Och hur manipulerade vi har varit av företagen (och myndigheterna)
Jag minns att det sades när jag var liten att man skulle undvika det vita (socker, salt o mjöl) Min mamma åt aldrig potatis som vi andra utan hon åt vitkål. Hon åt den rå och i stora mängder så egentligen åt hon ju mer mat när jag minns tillbaka. Inte var hon smal heller…..
Min pappa älskade det fetaste i stekpannan och var smal som ung
Det var när mamma införde margariner och Lättmjölk han blev tjock och det skylldes på motionen (brist på)
Numer pensionär i Nynäshamn
Innan 70-talet och den då kraftiga påverkan av livsmedelsindustrin på kostråden så åt folk mer som LCHF. Även i de svenska kokböckerna som tog upp bantning så rekommenderades att sluta med kolhydrater ffa potatis och vitt bröd. Ris och pasta var det inte många som åt då för det räknades som utländsk mat.
Inget nytt under solen!

#5 Inte var hamburgare och pizza vardagsmat heller , för att inte säga all läsk som bälgas idag, förr var det en lyx att få en hel 33cl dricka!
Det enda man ska ångra är sådant man inte har gjort!
Min pappa (fyller 90 nu) och är frisk älksade det vita späcket runt leverpastejen - och min mamma med matstörningar fick spel!
Ja, där ser man "det var bättre förr"
, och vi har kommit på det
och äter idag LCHF!!

Min pappa åt massor med bröd. Iof rökte han också, och dog av propp vid 53 års ålder.
oj det va tråkigt
.

Ja, jag skulle kunna strypa honom,
för att han var så vårdslös med sig själv. Hoppas att jag hittade LCHF i tid, så jag slipper ta kål på mig själv också.
Det tror jag absolut ebet
Ja, jag håller med

Tackar, jag tänker leva till minst hundra och hänga här på forumet
Helt klart finns det goda exempel att minnas och le åt nu. Nu när vi VET.
Ändå - i min barndom åt vi ju samma i hela familjen, men det var bara jag som haft problem med ständig tendens till viktuppgång. De andra har varit och är smala.
Min mamma är en "bröd- och potatisfascist", kommer ur småbodekultur och är mycket stolt över det. Hon själv är lätt som en fjäder, medan vissa av hennes syskon är rundlagda. Rätt många av hennes bröder (de är tolv syskon) har drabbats av hjärtsjukdom redan i tidig ålder. Andra har hållit sig friska.
Vi tål uppenbarligen den dåliga kosten olika, trots nära släktband. Jag tål den inte! Tack och lov är detta inte längre ett problem för mig - för jag har hittat LCHF. Tjoho!! 
Ja, jag har funderat på det där o kommit fram till att alla vi människor är ju olika så det skulle ju vara konstigt om vi kunde äta likadant så det e ju därför vi måste äta olika
Fast egentligen kaisa….. Det är väl lika "dåligt" att ha problem med hjärtat som att ha problem med vikten… För i slutänden så tyder det ju på att kroppen inte mår bra…
Alltså det jag vill komma fram till är att de som oftast hittar hit är ju de med övervikt och kanske diabetes 2 osv men varför säger det att folk med hjärtproblem och sådant inte ska äta lchf?! snarare tvärtom de ska ju defintivt äta det… alltså vi har reagerat olika på maten ja…. för på ett eller annat sätt tål vi det inte. Hos vissa märks det i övervikt, andra i undervikt, andra i hjärtproblem, andra med fibro osv osv osv… men i slutänden är det ju att vi inte tål den mat som vi i dagens samhälle äter… en liten tankeställare jag fick bara så där 

Jag tror att många reagerar snabbare och ändrar sin kost när man direkt märker endera sin sjukdom, eller att man blir bättre.
Men det är jättesvårt att få folk att förstå att man måste ändra sig fast man inte märker ngn direkt påverkan. Typ att man inte får hjärtinfarkt eller bröstcancer dagen efter.
Ja det e sant.
Men hur kul är det att upptäcka det genom att man får en hjärtinfarkt då 

Hej mamma mu, hur går det med bäsen det är ju några dagar över nu, är han/hon på väg snart?
Det enda man ska ångra är sådant man inte har gjort!

Visst Karro, jag har några stackars bekanta med bröstcancer, diabetes1, prostatacancer, bensår, stor buk, kolesterolmedicinering, blodtryckmedicinering, jag tror inte att de tycker om mig längre 
Man kan inte rädda livet på de om de tror att de vet, och avpolleterar mig som lite väl ensidig i såsikterna. Varför kan inte alla människor vara nyfikna?
inte än Tilda… tydligen…
ebet ja va ska vi säga suck…. 

Vi glömmer aldrig den jul när min farfar och min mammas moster "slogs" om svålbitarna som vi andra skar bort från köttet (nån gång i slutet på 80-talet). Vi har alltid skrattat åt det, men nu med LCHF så känns det som att de hade fattat nåt som vi fattar först nu. Min farfar var lite lönnfet, men min mammas moster var smal som en sticka. Farfar blev över 83 år, medan min pappa som inte högg åt svålbitarna bara blev knappt 62…
Så med statistisk slutledningsförmåga utifrån ovanstående kan vi komma fram till att man blir äldre om man hugger efter svålbitarna! 
Inget nytt under solen kan man ju säga, eller gammal är äldst, eller håll dig till beprövat eller….. finns massor med bra "gammal" kunskap!
Tänk vad vi kan vara glada som har hittat hit :-)