Det där med grötkastrullen har jag tänkt  på också , det är tji i helvete att få ren den utan att den stått några timmar i blöt.

Fastkletat potatismos är inte heller så skoj och pulvervarianten ska vi inte ens tala om , inte ens resturangdiskmaskinen klarar av pulvervarianten riktigt bra!

Riskastruller är också en styggelse att få ren.

Undrar just om man kan dra paralleller med vårat blodsystem?

Vilka vackra och kloka tankar!

Härlig läsning!

Det där med limmet får mig att tänka på barndomens Björnklister som smakade så gott…. Ni vet de där röda eller gröna små burkarna med en röd liten spatel i… (i vart fall ni som var barn på sextiotalet). Visst var det gott? Troligen späckade med kolhydrater… (det var väl där jag blev förstörd haha

Eller jämför tänderna när man druckit vin jämfört med någon söt likör (läs: Bailey's…).

Efter vinet är tänderna möjligtvis lätt blåfärgade, men ändå tämligen blanka och rena. Efter likören är tänderna däremot klistriga och man får kämpa mot impulsen att omedelbart rusa mot tandborsten för att få gnugga bort eländet.

Jag tycker fortfarande att Bailey's är farligt gott, men tanken på den där sockriga hinnan på tänderna får mig allt som oftast att avstå.

#3 Äta klister? Hur i all sin dar kom du på den idén?

det där med jämförelsen att diska bott fett kontra gröt var himla bra! Känns självklart att det måste gälla blodkärlen likväl som andra kärl!

Man tycker ju det! Om det knappt löser sig i vatten och Yes, hur i helsike ska det lösa sig i kroppen då?

#3 Jag kommer ihåg! ;D mamma mia, jag har inte tänkt på det på ungefär 35 år..

Men det VAR gott! Undrara vad det innehöll egentligen…

#3 Jag kommer ihåg limmet - och det luktade gott med. Vart tog det vägen? Var det så att barnen åt upp det och då slutade det att tillverkas?

Adur: Som du märker av svaren var det inte bara jag som fick för mig att äta det.. Det fanns nog inte ett barn på 60-talet, början på 70-talet som inte hellre åt upp sitt klister, än pysslade med det…

Vi åt klister lika glatt som vi motvilligt utövade självmordsförsök i gymnastiken… Antingen gällde det att träffa den gröna (eller bruna) lilla mattan på avstampsbrädan vid bocken eller att hänga i ringar högt ovan mark… (När min son klagar över gymnastiken - får jag alltid ett fånigt ansiktsuttryck och en tanke om att vissa saker var absolut INTE bättre förr…)

Japp det gjorde jag med! Fick ett leende på läpparna när jag läste ditt inlägg # 3 men jag tyckte det luktade godare än det smakade men åt för det gjorde ju alla!!

Idag äter jag för att må bra och inte som alla andra

Björnklister finns fortfarande, men i snyggare förpackning och utan lösningsmedel :) Jag tyckte det luktade skit och jag gillar fortfarande inte bittermandel.

Finns idag också, men burken ser inte lika ut,men kanske innehållet smakar lika! Är nästan frestad att skicka efter en och prova

http://www.mattonbutiken.se/2/BJ%25D6RNKL/sok-l%25F6sn/BJORNKLISTER

hur gör man en klickbar länk som öpppnas i annat fönster? Fast ni vet att man kan hålla shiftknappen nere va, ja inte på min länk eftersom den inte är klickbar men annars, då öppnas länklarna i annat fönster.

edit

jo här fanns en annan länk där det framgår att smaken är detsamma men ujuj,,, potatisstärkelse är huvudinnehåll!

kanske en liten slurk som lördagsgodis?

http://www.adolfstrom.com/handel/frames.asp?url=visa_produkt.asp&id=1025&grupp=4

Men hallå! Åt ni Björnklister!!! Är det såna stollar på det här forumet så vete sjutton om jag vill vara kvar här!

Äta myror?

Nja, jag tror visst att man kan komma med klistret som mördande argument i en fånig meningsväxling, men det betyder ju att man sänker sig till samma nivå som Klådan med flera, som inte har lämnat signaturläran bakom sig.

Om man skärskådar det så finner man ju att allting vi äter byggs om till något annat i matsmältningen. Såväl fett, protein som kolhydrater ändrar sammansättning när det tas om hand; det skiljer lite på var det sker, stärkelsen börjar spjälkas redan i munnen. När vi käkar Björnklister kommer alltså saliven att börja omvandla stärkelsen till socker redan i munnen, så att det smakar sött.

Så jag tycker att i seriösa diskussioner bör man hålla sig från klisterargumenten, men att det kan vara bra att ta upp det när man får just såna argument som läkare m.fl. kommer med om kolesterolet. Nu har ju många av oss konstaterat att kolesterol som vi äter inte nödvändigtvis kommer att ge sig tillkänna som kolesterol i blodet eller avsatt på våra kärlväggar. Vi har ju små tekniska fabriker inne i kroppen som bygger om alla de här sakerna till något annat, förhoppningsvis något som vi har nytta av.

Och just där har vi enligt kolhydratsteorin problemet med kolhydrater. De byggs om till något vi inte vill ha, och de påverkar endokrina funktioner, så att även annat som vi inte vill ha hamnar där vi inte vill ha det.

Nope, jag åt aldrig av björnklistret, däremot luktade jag på det med stor frenesi.  Tycker att yoggis körsbärsyoghurt luktar snarlikt. Den åt jag förut och tyckte jag det var skumt att man sålde 'björnklister' som frukostmat.

Björnklister var såååå goooott

#15 "fånig meningsväxling"

Varför måste ALLT vara så allvarligt och strikt - man kan ju ha roligt i livet med.

Jag luktade mest men kommer ihåg att jag slickade på spaden…. måste ju vara gott för det luktade mumma ….  mmmmm Tala om att väcka barndomsminnen

#15

…det är väl ingen som påstått att denna tråden är en seriös diskussion?

Naturligtvis måste inte allt vara allvarligt och strikt, men jag tror ändå att många av de som skräms av att man har slutat äta potatis, bröd, pasta och ris tror att man äventyrar sin hälsa på det sättet. I det läget är det kanske inte allra bäst att använda liknelser som egentligen är irrelevanta.

Men för att demonstrera just att den etablerade läkekonsten håller sig med signaturläran fortfarande kan jag se en klar poäng.

Och det hade ju inte med klistret att göra; jag tror att ganska många stoppade den lilla spaden i munnen någon gång. Innan den lilla plastspateln kom i burkarna var det faktiskt en pensel med träskaft, och den satt i ett rör inne i burken.

det gjrode ju spateln med och gör, om du kollar på länken jag la ut, den andra, men på dom gamla hederliga satt den vid kanten och inte i mitten.

#20 Jag råkade smaka på vanligt skollim. Det var otroligt pinsamt  Men den lilla spaden har jag aldrig smakat av …

#20

menar du min liknese med att man kan använda mjöl både till klister och bröd? Bara en observation (som jag åter kommer att tänka på när jag smakar lussebulle, som fastnar i hela gomen..)

Det får iallafall mig att stanna upp innan jag verkligen tar en till tugga lussebulle, eller en brödskiva. Ett skäl till att inte äta det just då, helt enkelt. Men jag har inte dött under de 30 år jag ätit bröd, så jag tror inte jag kommer göra det nu heller, men jag vet att jag mår bättre av att inte äta spannmål.

#15 Håller med dig helt i ditt resonemang om vad som händer i kroppen..

Men visst måste vi också kunna få  "flamsa loss" lite emellanåt??

Själv åt jag inte Björnklister, men kunde sitt och snosa i burken långa stunder..

Jag föddes 1973 och gick således i småskolan på 80-talet och ja, även vi åt med god aptit björnklister med hjälp av röd spatel ur runda, gröna burkar!

Även om liknelsen med klister etc inte skulle hålla rent vetenskapligt, tycker jag att den har sitt berättigande. hörde även för ett tag sedan att alltfler hus får problem med rören pga all den vegetabiliska olja som hälls ned däri i och med att folk använder sådan i matlagningen. rören kloggar igen… Det argumentet tycker jag också är relevant, även om jag inte påstår att vi rakt av kan översätta vad som sker i hushållsrör till vad som sker i våra blodkärl . ;-) Kul bara som anekdot och jämförelse med förr då man använde naturligt, mättat fett i matlagningen. Inga problem med rör, inga problem med blodkärl…

:-)

Köp Amaretto mandellikör på systemet och lukta - den luktar precis som björnklister!

Nu känner jag mig blåst på konfekten så att säga. Jag sniffade gärna björnklister när jag var liten, men de vuxna sa att det var giftigt, så jag smakade aldrig.

#27 Det är aldrig försent

Jo, Amaretto… Jag kommer ihåg att min mamma droppade ett par droppar bittermandelolja i mandelmassan när vi gjorde julgodis; det är den lukten, den finns i klistret också.

Allvar igen: Apropå mjölprodukter som blir till klister i magen…  Undrar hur bra det är för magen o tarmsystemet - med tanke på hur många som fått bättre mage efter att ha börjat med LCHF.

Jag inbillar mig att proteinerna i mjölet har något med klistrigheten att göra; man kan ju inte göra något särskilt bra klister av potatis…

Många av oss har problem med proteinerna i mjöl; glutenintolerans är ju inte särskilt ovanligt. Men jag tror inte att det är för att det är som klister.

Däremot kan man göra tröjtryck med potatis….

Men vad sjutton ska ni prata om Amoretto för!

Har en flaska i skåpet och blev så sugen! Jag tog en tesked i ett litet glas och fyllde upp med grädde. Guuuud vad gott! Och inte alltör mycket kolisar heller tror jag! När man som jag inte är sockerberoende så kanske det funkar lika bra som en bit choklad. Eftersom jag inte gillar mörk choklad…

Oj, vad jag fick igång er med mitt Björnklister minne … Det där med Amaretton måste jag smaka…

Men för att bli lite mer seriös: Även jag har börjat fundera kring vad som händer med kosten i kroppen. Tänkte häromdagen på att mormor och även mamma stärkte virkade dukar, spetsar o liknande med vetemjöl som spätts ut i vatten. Stärkelsen ni vet…

Det där med att fettet klaggar igen rören har jag hört tidigare, men jag visste inte att det var vegetabiliska fetter. Jag trodde det gällde alla fetter. Är du säker på att det bara gäller vegetabiliska fetter?

Aha! Är det därför som jag älskar Amaretto?! Det började som liten tös alltså…

#34: det var vad de sade på det tv-program som jag såg i alla fall. Det behöver naturligtvis inte betyda att det är den neda sanningen i frågan, men de pekade specifikt ut de vegetabiliska oljorna som boven i dramat. De drog dock inga paralleller till våra blodkärl; den biten står jag för själv. ;-)

Tyvärr minns jag inte vad det var för program, men det kan ha varit för cirka 6 månader sedan eller så.

OK. Får googla runt ett tag - för det där var väldigt spännande!

Säg till om du hittar något!

Nu är ju inte våra kärl gjorda av rostfritt stål, där potatismot, ris och pasta fastnar som kliset

MEN de är heller inte skapade av teflon där allt bara kan sköjas av.

Men nog är det svårt med kärl