…medel betackar jag mig för.

"Kan man leva halvstrikt?"

Det beror alldeles på vem du frågar. Alla kroppar är olika pga av gener, vad man ätit tidigare och hur "skadad" kroppen är. Jag kan äta halvstrikt, men det svaret gäller bara för mig.

När det gäller farlighetsnivå så är min egen högst personliga teori att rotfrukter är bättre än socker och socker är bättre än spannmål. Sötningsmedel smakar så förtvivlat illa att jag bara inte kan tro att det är bra för någon

Jag trodde rent socker var det farligaste, men spannmål är alltså värst? Hur kommer det sig?

Spannmål innehåller förutom kolhydrater även lektiner och fytinsyra…

Ja, jag utgår ju bara från min kropp när jag äter lchf. Socker blir jag tjock på men äter jag en macka så protesterar hela kroppen och magen brakar ihop..

Hej och välkommen hit spindelfot. Jag är inte heller så strikt. jag har varit med sedan -06.

Jag skulle säga att det beror på vilka mål du har! Om du måste gå ner 50 kilo i fett så skulle jag inte själv köra en 85% satsning i alla fall. Handlar det om 25 kilo fett skulle jag inte heller köra halvhjärtat. Om det handlar om 5-10 kilo… Ja, varför inte?

Kruxet är ju att socker medför ett sockerberoende, dvs. ett "sug" efter socker. Om du tillför socker med jämna mellanrum så underhåller du detta beroende.

Skaldeman rekommenderar att man ersätter sina gamla laster med nya sådana. Att ta sig en ostbricka med rödvin på kvällen är ingen fara. Men äter du några kex till så trycker du på fettlagringsknappen!

Det är just det som är det trista med LCHF, om man nu vill rabbla nackdelar. Minsta lilla sockertillförsel under allt intag av fett leder ju till insulinutsöndring. Det leder i sin tur till att mycket av fettet du äter lagras i kroppen. Socker i samband med fett är alltså NO NO!

Det lättaste för mig har varit att bryta trenden helt, dvs. att sluta äta socker. Mina tidigare försök med LCHF har talat för det: halvdana försök har misslyckats helt. Jag har under dessa perioder inte gått ner ett enda gram, utan istället upp i vikt.

Ett alternativ är att äta maten i rätt ordning, något som också Skaldeman förespråkar. Den metoden tror jag stenhårt på. Om du ska äta kolhydrater, så ät dem sist! Börja varje sådan måltid med en bit fet ost, eller något liknande (fett). Avsluta måltiden med kolhydraterna. Då pumpar inte kroppen ut tonvis med insulin, och du slipper samma fettlagringsfunktion.

Men bäst av allt är åtminstone för mig att glömma allt som heter socker och njuta av det som kan njutas av.

Ett tips är att köpa en kokbok med LCHF-kost. Det finns en del såna nu som även innehåller efterätter och snacks du kan trixa till. Då blir det hela både enklare och roligare :)

Jag behöver egentligen inte gå ner ett enda kilo.. eller nja, ett kanske nu efter jul, men det går av sig självt nu när julgodiset är slut, och jag tänker inte koka något nytt :)

Jag är 160 lång och väger ca 50 kg.. så vikten är inte en prioritering för mig, jag ser mest till hälsan. Eller ja, har man övervikt ser man förstås också till hälsan! Det är en sån smalfixering idag tycker jag. fick höra senast nu i jul att vad skulle jag ha en specialkost för, jag är ju redan smal..

rödvin dricker jag lite som jag vill.. men kex skulle jag aldrig äta. Jag har märkt vilka kolhydrater som är farligast för just mig.

Nu efter jul ska det bli skönt att äta som vanligt igen.. inte julmust hit och dit och så.. jag skulle nog aldrig vilja sluta med mjölk och mjölkprodukter som många här har gjort. Jag tycker det känns skönt att känna sig fram lite och hitta nya sätt att äta, vad just jag mår bra av.

Då har du ju redan svarat på din egen fråga :) Jag tycker du resonerar mycket vettigt. Det viktigaste är att man mår bra.

För mig fungerar det bra med "halvstrikt". Jag håller min egen modesta nivå (max 50 g kolhydrat) åtminstone 9 dagar av 10 eller så. Någon enstaka dag kan jag sväva ut med några godisar eller ett par chips, som jag knycker ur barnens lördagspåse…

Men över 100 g kolhydrat har jag aldrig varit en enda gång sedan jag började i våras. Jag har alltså aldrig haft någon frossardag då jag har ätit som jag gjorde förr. Det är min "halvstrikta" linje och för mig har den fungerat sanslöst bra.

Det har t o m hänt att vikten har gjort ett exra skutt neråt efter en utsvävning. En chockeffekt, kanske…

# 10

Ibland verkar det som att det där oregelbundna är det bästa. Man kanske inte fick tag på samma saker varje dag för några tusen år sen så man åt vad man hade just för dagen. Ibland kanske det var mer kolhydrater, ibland mer animaliskt fett, så därför kan kroppen kanske hantera det. En liten hypotes bara… Men en sak är ju väldigt säker, inte öste man ner kroppen med raffinerat socker i alla fall. Inget mer sånt för min del! =)