Jag är kaxig som f-n över att ha kunnat konstatera att det inte är ett normaltillstånd alls.

Det roar mig alltför väl att kunna knata till jobbet och ha känningar av en förkylning och kunna säga tvärsäkert att den har gått över till lunch.

Jag dras tyvärr med samma migrän som jag haft hela mitt vuxna liv. Förkyld har jag på senare år varit väldigt sällan, men hunnit med en omgång efter att jag började med LCHF. Det betraktar jag dock som ett undantag - mitt immunförsvar är och ska fortsätta vara bra!

I princip tycker jag mig märka två effekter av mitt nya sätt att äta: Min oroliga, gasiga mage är numera lugn som en filbunke .

Jag får kramp i vaden och sendrag i tårna nästintill varje natt .

Jag har ätit en del kolhydrater senaste veckan, och är just nu tillbaka i mitt normaltillstånd. Jag har så ont i knäna att jag tog hissen NER i tunnelbanan, det gjorde för ont att gå i trappor. Det var ingen ovanlighet förr, men jag insåg när jag gjorde det att det var bra jäkla länge sen sist. Samtidigt värker och ömmar axlarna och nacken och gör det nästan omöjligt att hitta en bekväm sovställning. Jag skriker högt flera gånger om dagen när sambon råkar ta i mig på fel sätt eller på fel ställe. Inflammationerna frodas, med andra ord.

Herregud, tänk att jag hade det så här hela tiden förut!!!

#3 Tack, ditt inlägg ger mig verkligen inspiration att komma tillbaka till kosten 100%, även om jag äter rätt så bra nu ändå..

Aniara4. Nu börjar jag förstå ett och annat! Att vara känslig för beröring är alltså tecken på inflammation. Inflammation får man när man äter socker. Jag håller på att klura ut varför jag mår så dåligt i veckan, haft ont, ont, ont, kommer och går i nästan hela kroppen. Blir tokig. Beröringskänslig. Feber. Huvudvärk. Trodde det kanske var influensa eller möjligtvis något mycket allvarligare. Åt julbord med efterrätt (mycket!) i helgen. Jag har aldrig upplevt det så här förut.

#5 Jag är inte generellt beröringskänslig (utom när jag har migrän), utan piper bara när sambon råkar peta på något av mina inflammerade muskelfästen, eller muskler, eller vad det nu är. Och de finns överallt!

När man läser här på KiF om alla hälsovinster med lchf kan man få för sig att det handlar om Dr. Sloan's Liniment, hjälper mot ALLT!

Jag har en teori där jag vill vända upp-och-ner på hela frågan. Tänk om det är så att överskott på socker och insulin är orsaken till många "sjukdomstillstånd", inflammationer både här och där nämns ofta som exempel på detta. Alltså att vi är utsatta för en sorts "förgiftning" som påverkar många olika områden i våra kroppar.

Vilka problem man drabbas av beror på hur känslig man är exempelvis om man "har anlag för att bli överviktig" och övriga problem ingående i det metabola syndromet.

När vi då slutar äta kolhydrater/socker och därmed får mindre insulinpåslag minskar också "förgiftningssymptomen" och förändringarna märks på alla möjliga områden, viktnedgång, lägre blodsocker, bättre hy, minskade ledbesvär o.s.v.

Finns det någon som är beredd att hålla med mig?

#7 Det är så jag ser på det. Kolhydrater är ett gift och borde behandlas därefter.

UBCL,

Någon hävdar att man behöver kolhydrater för att producera serotonin, men då handlar det i själva verket om att trixa med insulinnivåerna så att en massa tryptofan kommer till hjärnan.  Ungefär som med blodsockernivåerna.

Så, jag håller helt med dig.

#7  Jo, det är nog så jag har resonerat också. Att sockret har gjort mig så förbannat sjuk på flera olika sätt, sen jag var barn…