Vad är det som stressar dig?

Jag jobbar också med att stressa ner. I mitt fall är det mest mitt jobb som jag har svårt att stressa ner ifrån och släppa när jag går hem.

För mig funkar det ganska bra att göra nåt avkopplande… tex en stund i soffan med en kopp the, Yoga, promenera. Det är förstås väldigt individuellt vad som passar.

Sittet stressen i kroppen brukar en promenad funka, då tar promenerandet över den fysiska anspänningen för mig.

Musik i lurarna får kan distrahera om jag behöver koncentrera mig.

Lär dig någon typ av avslappning, (det finns CD-skivor på bl.a. Apoteket) eller yoga. Börja med någon typ av träning. En del blir av med stressen när de joggar eller simmar.

Kanske kan du skaffa en boxboll att slå på för att bli av med en del negativ energi.

Kamomillte kan ge en skön känsla av avslappning.

#4 Kamomillte är super :)

Som alternativ finns Friggs kvällsörtte och Yogi Bedtime som är goda på kvällen. Jag känner mig lite lugnare av dem, det kanske är mest placeboeffekt men det spelar ingen roll :)

 Handarbete stressar ner mig, kan du inte så lär dig det finns massor o välja på. Jag gillar att pyssla med händerna, kul o skönt o ger bra presenter.

Mindfulness är skitbra om du vill jobba lite mer långsiktigt. Då kan du också lära dig övningar som funkar som "snabbfix" i akutlägen.

Annars, massage kanske. Eller sätt dig ner och tvinga dig själv att skärma av omgivingen och andas låååååångsamt och djupt (inte för djupt - då blir du yr i huvudet!). Tvinga dig att sänka axlarna om de är uppdragna, och öppna händerna om de är knutna osv. Men det viktigaste är förmodligen att du verkligen bestämmer dig för att sätta av den lilla stund det tar att slappna av, så du inte samtidigt sitter och tänker att "fasen, nu måste jag skynda mig och slappna av för egentligen har jag inte tid att sitta här för jag borde ju göra det och det och tvätten är snart klar och…"

Man gör något åt orsaken.

Vet inte om det gäller för dig, men - för många superstressade människor måste nåt mer radikalt till. Avslappningsband, m m är då bara "symptomplåster", åtgärdar inte det egentliga problemet.. 

Exempelvis kanske:  

- Rensa bort en massa "måsten". Oj vad vi håller på med allt möjligt som egentligen bara tär på oss. Omvärdera dina plikter, vad är det värsta som kan hända om du struntar i…?? Oftast händer ingenting, nån sur kommentar från nån, kanske, men det kan man leva med.

- Rensa "i röran" om man har en röra. D v s för mkt grejjer utspridda, "att fixa-högar", m m. Släng bort, ge bort. Bara det försvinner. INGENTING är oersättligt (förutom vår hälsa som kan äventyras för gott om det går riktigt illa).

- Skaffa "egen tid" då du egentligen inte gör någonting. Lyssna på tystnaden, t ex. En skogspromenad. Ligg på sängen och filosofera.. I timmar. Hitta ditt eget vilorum. OCH INTE BARA FEM MINUTER, utan längre stunder, dagar.

Jo, jag menar allvar. Talar av egen erfarenhet.  

Kan man vara stressad  utan att känna det?

#10 Absolut. Många blundar för tecknen som kroppen har. Och minst lika många avfärdar det med att de inte kan göra något åt sin situation.

Visst kan man vara stressad utan att märka det o många vet inte nått om det innan dom får diagnos magsår av inre stress. Jag blir väldigt stressad om jag inte har nått för händerna o vet inte orsaken till det o det tror jag är lika för många. Det är inte alltid man vet varför man är som man är som svar till Mikaelj. Å hade man vetat det så hade man gjort nått åt det

Hur vet jag om jag är stressad?

Luccy,

Frågan var underligt ställd. För att bota stress måste man komma åt orsaken, men det lät som att #0 frågade hur man lindrar symptomen.

Oftast kan man observera vad i livet som inte riktigt är som det borde. Även väldigt små avvikelser kan orsaka mycket stress.  Det är inte heller alltid lätt att veta vad som är orsakat av stress, eftersom det kan uttrycka sig på väldigt varierande sätt, som desutom är olika från person till person.

Tänk en perfekt dag, och jämför den med en dålig dag. Vad är skillnaden? Börja identifiera varje moment som gör att du inte mår bra. Sedan får man arbeta för att försöka eliminera alla dessa orsaker tills varje dag i så stor utsträckning som möjligt är "perfekt".

Man kanske måste träna på att säga nej. På jobbet brukar vi halvt på skämt och halvt på allvar säga att man måste träna på tre fraser.

1. Nej
2. Pass
3. Du skämtar

Att säga nej till någon är bland det svåraste som finns men med träning går det lättare.

#13 Några exempel, lite halvt ogenomtänkt:

- Uppskruvad känsla i kropp och huvud, man är "på" hela tiden

- En benägenhet att hitta på mer än man egentligen orkar, att pressa sig själv

- Benägenhet att skjuta upp saker som kräver koncentration och stillhet..

- Känsla av att tiden inte räcker till

- Svårt att varva ner på kvällen, svårt att somna..

m m

Att vara engagerad, upptagen och effektiv är inte nödvändigtvis negativ stress, det kan vara ett mkt positivt tillstånd, om man har "verktygen" att klara det man vill klara.

Men när möjligheterna krymper medan kraven är lika höga, då kan flytet vändas i negativ stress.

Det är kanske inte alltid man kan eliminera det som stressar, men man kan försöka lära sig bättre sätt att hantera det.

Jag var på en föreläsning med en kvinna som blivit utbränd i sitt arbete (sjuksköterska i palliativ hemsjukvård) men som lärt sig olika sätt att hantera stress och nu var tillbaka i arbetet.

Hon hade en bra affirmation som jag börjat använda ibland. "Det som händer, händer där ute - det händer inte i mig".

Det enda hållbara mot stress är att antingen ta bort stressorerna (byt bort dem mot något som är bättre) eller ändra inställning till det som stressar, dvs se till att inte stressas av det.

Stressas du över att din man lämnar sina strumpor på golvet - antingen ser du till att inte bry dig längre, att helt enkelt lära sig att se det som en hemtrevlig grej eller så byter du ut mannen mot en bättre man. Enkelt va!?

Förövrigt är kanske den största stressfaktorn relationer (partner, chef, kamrater), då relationer betyder väldigt mycket för oss. Ju mer betydelsefullt något är för oss desto starkare påverkan har det, på gott och ont. Tyvärr har man ofta en benägenhet att söka nåt annat att skylla på, nåt mindre betydelsefullt. Det beror väl på nån psykologisk spärr hos oss….säkert någon spykolog här som kan förklara det!?

#16 Tack för svaret. Jag lider inte av stress vad jag förstår. Inte negativ i allafall. Däremot så kan jag få upp arbetstakten om jag är lite pressad, men det är väl positiv stress antar jag och den mår jag inte dåligt av.

Oj! Tack för alla bra idéer och tips… Jag har gått och funderat rätt mycket på detta med stress och tror att det är en faktor till att jag stått stilla i vikt (och gått upp under sommaren).

Min analys:

1. Jag mår inte bra av mitt jobb - beror på relationer. Många gamla relationer som jag fått avsluta pga att folk fått gå från jobbet + nya relationer som jag inte är trygg i. Vad ska jag göra åt det? Jag söker nytt jobb, ska prata med chefen imorgon mm… Har sökt andra jobb - ska på intervju! Kul!

2. Två små barn hemma - mycket förkylningar, svårt att få till en hel natts sömn… Vad ska man göra åt detta? Jag har bett att få gå ner i arbetstid - från 100% till 80%. Jag ska försöka stänga av alla apparater tidigare på kvällen. Och gå och lägga mig i tid. Hinna och orka mysa med mannen också! :-)

3. Inte mycket egen tid… Har börjat fråga mannen om det är ok att han nattar och jag tar en kvällspromenad… Har gjort detta nu flera kvällar… Ska försöka hålla på med det framåt. Frågat en kompis om hon villl ta kvällpromenad med mig… Märker att det är jättebra för att varva ner, få ner axlarna.

4. Te - brukade dricka kvällsörtte förr. Ska börja med det igen! Mmmm.

5. Tänka annorlunda: Nr 15# de tipsen var bra! Nej, Pass, Du skämtar? *he,hee* och Nr 17# var bra tips också! Man behöver inte ta åt sig för allt och se det värsta framför sig…

6. Ta time-out: Ska se om jag inte kan ta mer än en 30-minuterspromenad - dvs åka bort med mannen, ta en biokväll, åka iväg utan barnen. Det går ju att fixa barnvakt. De börjar bli lite större och tror att det kan vara lite kul för dem också att få umgås med farmor och farfar eller mormor och morfar….

Tack igen! Ni har satt igång mina tankar och idéer!

#20 Tycker du verkar ha bra idéer. Lycka till med allt!

Ät smör! Det lugnar iallafall mig.

Gör hjärngymnastik

#18 Jag har själv funderat en del på det där med relationer. Det sägs ju att männaiskan är en social varelse som behöver kommunikation. Men inget gör å andra sidan henne så illa som just relationer. En bra relation kan vara just bra, men en dålig relation kan vara förödande.

Det här med att man skall tvingas ihop med främmande människor i arbetslivet, känns helt idiotiskt. Vissa kallar det t.ex. "teamwork", och menar att det skall vara något positivt att hantera; "du skall kunna utföra kvalificerat arbete på ett för X antal vitt skilda personer tillfredställande sätt". Nej, tacka vet jag lugn och ro i min arbetsmiljö, annars är stressen ett faktum.

Jag vill säga att det egentligen inte finns positiv stress, den Så kallade positiva stressen kan vara  farligare än den negativa, man får nämligen inte signaler när man fått för mycket utan pang så kan man vara totalt utbränd, har en god vän som upplevt detta, hon har varit sjukstkiven i åratal, hon var lärare och körde på och allt var så kul, sen en dag kunde hon inte går ur sängen. Låg i fosterställning i månader, bara ät och så i säng igen… hon kommer inte att jobba som lärare mer, hon målar nu istället.

#24 Det där har du HELT rätt i.

Det ÄR svårt att avgöra när det ena går över i det andra. Och även om man börjar ana, så är man ju van vid att det hittills använda receptet fungerar - d v s hej hopp friska tag - så plötsligt sitter man där..

Kolla om det finns en billig övernattning i närheten - du kanske har återbäring/medlemspoäng eller så? Och INTE hos kompisar OBS!

Att få sova på motell 1-2 gånger per år - krascha i säng vid 19-snåret, sträcka ut ryggen (Jihoo) och sova helt ostörd en hel natt kan göra mycket för att ladda de stresstömda batterierna.

Alternativt låna ut barnen till "mormor/farmor" så att du och din respektive får umgås några timmar samt vila ordentligt.

Känner man sig inte trygg på jobbet så är det otroligt stressande. Omorganisationer, neddragningar, gamla arbetskamrater som försvinner, nya kommer till, ökad arbetsbelastning, orättvisa löner, oklart ledarskap, risk för arbetslöshet eller omplacering, rädd för att bli sjuk, oro för att socialförsäkringarna inte räcker till längre…

Disk och udda strumpor på golvet är betydligt lättare att hantera tankemässigt än stress på jobbet. Man är beroende av sitt jobb för att kunna betala hyran eller lånen på huset, för att få mat på bordet och kläder till barnen. På jobbet får man ständigt olika input, postivt som negativt, samtidigt som man kanske inte kan kontrollera situationen. Jobbet är ens identitet, ens umgänge, ens ständiga samtalsämne. Hur klarar man den stressen?

Helt klart jobbet som är min stressfaktor. Pratade med min chef igår och han skulle se vad han kunde göra internt - börja planera för att jag är tillgänglig för att ett nytt uppdrag! Jag har även sökt jobb på annat håll… Jag får se upp så det blir ett jobb där jag kan hålla koll på stressen.. Jag måste lära mig det där med Nej.! :-)

Ju hårdare fysisk påfrestninhg ju bättre mår jag då tiderna kantas av stress. Hård fysisk aktivitet ökar nivåerna av enkefaliner, endorfiner, dopaminer,  tillväxthormoner och en del annat som man instant kan känna av i form av ett ökat välmående.

Min "sensationskur" som jag brukar dundra på med så fort jag känner mig stressad sker i följande ordning:
1.Kör ett mördarpass i gymmet,
2.Basta därefter extremt hårt,
3.Kom hem och ät dig sprängmätt på nyttigheter,
4.Se till att du har gjort allt som behöver göras innan du stack till gymmet, så att du nu (kanske viktigast av allt) kan ligga och jäsa med gott samvete och inte ha den där molande stressen av att något "…behöver göras" i bakhuvudet. Gör nu det du tycket om bäst, vilket i mitt fall innebär att musicera fram elektronisk musik.

Mvh Viktor

Att vara ute i naturen, att sitta en lång stund och bara betrakte en naturlig miljö tror jag är avstressande. Skog och vatten…

Kramas och foxxxa.

Bli medlem på dansmaffian (gratis) och se filmserien om fox som inspiration.

Vår stress ett lyxproblem som vi ska lära oss hantera

Min son är i Afghanistan och här hemma har vi lärt oss att ta det lugnt , att inte påstå att det är katastrof när  i är stressade eler inte hinner med, eller är snuviga.

Ja vi är stressade i

i bilköer,

över dead lines på jobbet

snuviga barn

brist på egentid

ja ni kan alla exempel

Men det är en lyx

Vi har mat, vatten, vaccin, hälsovård, jobb och inkomst

Ta för er, gör en matris över akuta saker att åtgärda och det sommåste ske inom viss tid (före jul), efter jul etc etc

Världen står och faller inte med oss. Därför ska vi inte låta någon ge oss dåligt samvete för att vi inte kan hålla två bollar i luften samtidigt

Nej!

Pass

Du skämtar var ett jättebra förslag.

När alla mina barn var små (6 st) lät jag maken ljuga kvällssagor medans jag och väninnan tog en kvällspromenad.

Vi tränade när de sov på morgonen.(inklusive maken)

Det går om man vill och vågar ta för sig

Viktor,

Samt kortisol.  Det gäller att träna på rätt sätt. Viktigt att tänka på.

Det är klart att det kan finnas faktorer i livet som är väldigt stressande (som t.ex. otrygghet på jobbet), men som Pasi är inne på i #18 så går det faktiskt att styra över hur man tänker kring stressfaktorerna. Redan någon av de gamla grekerna (har jag för mig) konstaterade att "vi lider inte av tingen i sig utan av vår uppfattning om dem".

Tänker man i varje given stund att "jag kanske blir av med jobbet, då kommer jag att bli av med huset och sluta som hemlös tiggare i en pappkartong" så är det klart att man går med ett ständigt stresspåslag. Betydligt mer konstruktivt är att fundera igenom vilka saker man just nu kan göra något åt.

Exempel: jag är orolig för att inte hinna klart med en arbetsuppgift i tid. OK, det kan jag göra nåt åt, jag kan sluta slösurfa och lägga på ett kol så att jag blir klar. Alltså kan ett visst adrenalinpådrag vara bra.

Exempel: jag är orolig för att det kan komma fler omorganisationer och att jag kanske blir av med jobbet i nästa vända. Kan mitt adrenalinpådrag på något sätt påverka den utvecklingen? Inte sannolikt. (Förutom indirekt genom exemplet ovan, jobbar jag bättre kanske jag möjligen förbättrar mina chanser något.) Finns det något annat jag kan göra? Fjäska för högsta chefen? Söka nytt jobb? Be? Fundera igenom vilka handlingar som faktiskt kan påverka situationen, utför dem, och var nöjd med det. Däremot att gå omkring med adrenalinpådrag och spänningshuvudvärk åstadkommer sällan någonting.

Eller ett enklare exempel: Jag är som mest stressad när jag ska iväg någonstans och är sen. Stressen fyller en viss funktion när den får mig att göra mig i ordning snabbare och kanske gå lite raskare till bussen/tunnelbanan. Men när jag väl kommer fram till hållplatsen fyller den inte längre någon funktion. Då brukar jag låtsas att jag har hur mycket tid som helst. Sitter på bussen och tittar ut genom fönstret och filosoferar. Jag kan ju liksom ändå inte få bussen att gå fortare genom att sitta och trycka på sätet framför! Sen när jag kliver av bussen kan det vara läge att börja stressa igen och inte gå och såsa, men det är då.

Kan man applicera det tänkesättet även på mer komplexa situationer tror jag man har mycket att vinna!

Hur gamla är barnen? Hur och när sover de? Vill du ha hjälp med att få dem att sova?

Hör av dig i så fall!

/LO

Apropå mitt inlägg #31

Hur lugnar du ett oroligt spädbarn? Genom att ta upp det i famnen och vagga lite fram och tillbaka!  Kramterapi fungerar även på vuxna! 

Odd Vesterli har kurser i olika delar av landet. Det fungerar men är beroendeframkallande. Ett härligt beroende!

Stress

 Med en katt i famnen.

En katt tar över dig och sedan är du fast.

Men när barnen var små var bästa stressboten en långpromenad

#37 tyvärr är mannen allergisk mot katter…

Är nu sjukskriven pga stressreaktion på jobbet. Var hos doktorn och grät igår och sitter nu hemma - sjukskriven fram till jul… Tittar tillbaka och ser att det är över en månad sedan jag skrev detta… Hade nog behövt bli sjukskriven redan då…

#38 - Hoppas du kan hitta tillbaka till en "lugn" tillvaro!

Försök så gott det går att ta till dig de tips du har fått i den här tråden och, framför allt, "skäm bort dej" lite! Om du har någon massör i närheten, så gå dit och få en behandling.
Eller boka tid för fotvård, pedikyr eller manikyr, eller gå till frissan…

Tänker på dig!

EDIT:
Bra sagt Mikael!

Jag har hade för något år sedan svåra stresssymton - tack och lov är de borta nu! Men i alla fall så var mitt största problem att jag inte kunde somna pch sen när jag väl somnat vaknade jag lätt. Allt detta ledd till mer stress, mindre sömn, mer stress osv.

Ett avslappningstrick jag lärde mig under den här tiden använder jag mig fortfarande av. Det är när tankarna går på högvarv och det är svårt att bryta tankemönster. Gör så här:

a. Titta dig omkring - Vad ser du? Ange tre saker

b. Känn. Vad känner du? - Ange tre saker

c. Lyssna. Vad hör du? - Ange tre saker

gå tillbaka och gör punkt a-c igen men ange nu två saker

gå tillbaka och gör punkt a-c men ange nu en sak

För mig hjälper den här övninge till med att bryta hjärnspöken och negativa tankemönster. funkar på bussen och hemma i sängen. Viktigt för mig har varit att det inte får gå prestige i att "hitta" något. hör/ser/känner du inget gå vidare istället för få en till sak att hetsa upp sig över.