Nej, inte så länge du äter tillräckligt och är mätt och belåten.

Ok, så om man inbillar sig att det är för högt (1800) så gör det inget i detta fallet?

Inbillning var rätt benämning på den siffran. :)

Det handlar om att inte äta för lite, då tror kroppen det är svält och reagerar därefter. Därutöver behöver man inte bry sig så länge man äter få kolhydrater.

Jag börjar bli bekymrad över att så många verkar ha konstiga uppfattningar om vad som är lagom mycket mat. Om vi för en stund bortser ifrån att kalorier är helt ointressant i samband med LCHF;

Jag har alltid fått lära mig att dagsenergibehovet för en vuxen kvinna är ca 2000kcal. Är man överviktig är det högre. Jag har också hört att under 1500 är det svält och inte nyttigt. (Även den gränsen är förstås flytande.) Ändå ser jag gång på gång inlägg som tror att energiintag mellan 1500 och 2000 (dvs mellan svält och normalt) är mycket. Själv har jag märkt att jag mår skitdåligt om jag äter mindre än 2000kcal/dag, helst ska jag ligga runt 2500 - men detta är inget som styr mitt ätande, utan det är hunger och mättnad och koll på kolhydrater.

Vem är det som går och tutar i folk att de ska svälta??!!!

#4  Jag funderar också mycket på detta just nu… Vet du var man kan hitta fakta om sånt, hur mycket kalorier man bör äta per dag och hur mycket man gör av med per dag?

Jag tror inte du behöver fakta, låt din egen kropp sköta om det åt dig. Äter du när du är hungrig, och så mycket att du blir mätt, så reglerar kroppen själv hur de ätna kalorierna ska användas. Kroppen kan ju variera sin kaloriförbrukning inom ganska vida ramar, det är därför vi klarar oss på väldigt få kalorier när det är svält på gång. När kroppen känner sig trygg i att svälten inte lurar runt hörnet så eldar den på för glatta livet, och bränner gärna extra kalorier utan att tänka på verkningsgraden. Så dessa siffror om hur många kalorier man förbrukar per dygn anser jag är bulls**t.

SSS skriver i en av sina böcker att ett värde på cal som man kan anv. sig av är 25 kcal/ kg.I mitt fall 62 kgx25=1550 kcal.Fungerar bra för mig.

jag tycker det låte mycket bra att skita i klacl… så då gör jag det hädanefter

det är väl de här gamla myterna som spökar… det känns ju lite konstigt att äta så som man gör med tanke på vad man har blivit itutad vad gäller fett o kcal hela livet. Så att av 30 år fått höra att fett är dåligt och de senaste dagarna (5) ställa om är inte helt lätt

#6  Jo, jag vet, men jag vill veta för att kunna bevisa att kaloriteorien inte stämmer på mig.

Skulle tro att de rekommendationer om hur mycket energi man behöver få i sig, är baserade på en kolhydratrik och fettsnål kost…

Skulle man istället basera energirekommendationerna på LCHF-kost, så misstänker jag att siffrorna skulle bli annorlunda, eftersom förbränningen då blir hormonellt styrd…

Jag tror också att vad som är lagom skulle bli väldigt individuellt… dvs vad som är lagom energimässigt för en kvinna på 65 kg, inte alls passar för en annan kvinna på 65 kg (och med samma längd)… just pga av att den hormonella styrningen av förbränningen fungerar olika för olika människor.

Eller tänker jag fel?

Jag skriver ju inte i minmat varje dag, men när jag gör det så hamnar kaloriintaget under 1500/dag. Har fått råd här att det är för lite, men vad skall jag lägga till? Är inte hungrig längre, men jag går som sagt inte ner i vikt. 25 kcal/kg kroppsvikt skulle bli 2400 för min del.

För egen del måste jag ha lite koll på kalorierna. Jag tycker om god mat och mycket mat..och med denna kost är det lätt komma högt i kalorivärdet. Jag vill verkligen gå ner i vikt (ca 25 kg) och jag har provat LCHF länge, men utan viktnergång. Däremot äter jag runt 2000 per dag, alltså ingen svältkost, får se om det ger resultat..

Jag tror vi är väldigt olika på den här punkten. Vissa verkar nästan gå ner mer ju mer de äter..o andra, som jag då..går upp istället trots ytterst lite kolhydrater.

#9, kanske skaldemans förslag som nämndes här ovan? Annars kan jag tänka mig att SLV har siffror på sin hemsida. De kanske kan vara bra till något ändå, om inte annat så till att bevisa att de har fel.

Usch, jag tycker också att det är besvärligt det där… Har både testat att äta utan att bry mig och att räkna med MinMat och hålla kcal lågt - men går inte ner i vikt oavsett!! Det där med kcal-begränsad fakir funkar ju för vissa men inte för andra. Så jag tror absolut det är individuellt.

Jag vägrar tro att min kropp hittat sin normalvikt här. Är 1.85 o väger 85 kilo, har alltså inte jättemycket att gå ner - så det har väl kanske med saken att göra också… Synd att det inte finns några generella regler, så mycket enklare allt hade varit då…

Stod och bläddrade i någon )träningstidning igår om att deffa, dvs minska fett men ej muskler. Formeln dom använde för att estimera en normalaktiv persons basförbrukning (ej Basal Metabolic Rate (MBR) vilket motsvarar total vila) var (28 x målvikt) för kvinnor och 30 för män.

Om man då som tjej dagligen powergår 1 timme som fettförbränning och sålunda bränner 300 kcal, samt har en målvikt på 60 kg skulle man enligt tidningen äta mindre än 1980 kcal om man vill ner… om man nu tror på sådant.

Jag kollade för skojs skull mitt basala energibehov på Markazits, hur pålitlig den nu är. Däremot ignorerade jag funktionen under, där de föreslår hur många kalorier man ska äta för att gå ner i vikt. Jag äter mig mätt, punkt slut!

När är man mätt då? Jag tror att många som har eller haft problem med vikten har svårt att skilja mellan hunger, sug och mättnad. Själv kommer jag på mig själv med att ta mer av maten bara för att det är gott, inte för att jag är hungrig. Men samtidigt kanske jag inte är riktigt mätt heller, tänker jag… Jag vet inte hur många kalorier jag får i mig per dag, men jag har gått ner 7 kilo sen slutet av juli iaf.

Jag tycker ej heller att man helt ska ignorera kcal. Det är väldigt viktigt att äta rätt sorts mat, men inte oviktigt att äta rätt mängd mat. Många har problem med att känna vad som är lagom, och det är lätt att äta för mycket (oavsett diet). Vi lever i ett välfärdssamhälle där tillgången på mat är stor. Följaktigen finns ett problem med övervikt. Jag tror ej kroppen vill ha för mycket mat, det bränner bara ut den. Jag har hört att personer som äter mindre (aldrig proppmätt) lever längre.. myt eller sanning?

Sedan tycker jag att motionens vinster är något underskattad på detta forum. Motion är nyttigt för hälsan, och effektivt vid viktnedgång.

-> Mat av rätt sort, i lagom mängd + regelbunden motion är bästa medicinen mot övervikt (bortsett från extrema undantag). Sedan kan man komma med vilka ursäkter som helst för att slippa motionera aller dra ner på maten.

Jag har för mig att sss menade 25 x önskevikten.

Jag kan behöva hålla koll på kcal för att se så jag inte äter för lite mat helt enkelt. Kan tycka att jag äter mycket men kommer jag inte ens över 1000 så har jag fel och då får jag äta mer. Har lärt mig det nu!

#18, visst har motion diverse hälsovinster, men viktkontroll hör knappast dit utom för några få. För de allra flesta medför ökad fysisk aktivitiet också ökad hunger, så man kompenserar för den ökade förbrukningen genom att äta mer (såvida man inte är disciplinerad och låter sig hungra, fast då ställer kroppen in sig på svält i stället). Icke att förglömma de väldigt överviktiga, vars kroppar helt enkelt inte håller för motion förrän de gått ner en bit (genom att äta sig mätta på fett ).

Vart går gränsen för svält då? Om jag räknar på 25xmålvikt = 1750. vad innebär detta då? Är davsett för viktNEDGÅNG och är vad jag MAX ska äta eller är det vad jag MINST ska äta för att inte ställa in mig på svält??

#22 För mig som är 173cm lång, väger ca 70kg och gör i stort sett ingenting i motionsväg, ligger svältgränsen vid 1500kcal. Tror den ligger däromkring för de flesta.

Jag tror att motion för viktminskning ÄR viktigt, jag har själv varit levande bevis för det många gånger. Sedan om många fixar det utan så är det bara att grattulera!?

kalorier och viktminskning tycker jag är en svår sak. Jag tror att det är bra att starta med inställningen att kalorier inte spelar någon roll. Om viktminskning sedan uteblir kan man börja titta på det. Annikas 20/80/80 är jue i sig en kaloribegränsande metod, fast variablarna är utbytta.

Sedan får vi aldrig glömma att svältgränser och kaloriförbrukning vaarirerar något enormt från person till person. Flera variabler spelar in, nuvarande vikt, önskad vikt, kön, ålder,vardagsaktivitet, motion, muskler. Jag tyror att det är en bra idé om vikten stannar upp eller om du är orolig, att använda dig av ett kalorieförbrukningsprogram och sedan minska/öka på kalorierna successivt

#24 Och jag kan säga att jag är ett levande bevis där daglig och rejäl motion inte gjort ett dugg för vikten trots att matintaget inte ökade.

Intressant. Enligt iForm på länken i #24 behöver jag 2280kcal, enligt Markazits 2993kcal.

Tur att jag inte bryr mig om kalorier, jag hade ju kunnat bli alldeles förvirrad!

# 25 Näsom sagt var, alla är olika och det är bara att gratulera. Men jag tror dock ändå att vi inte ska räkna bort motion när vi ger råd, det kan hjälpa en (hel) del. Och är för övrigt bra för kroppen, sedan är motion olika om man lyssnar till olika människor. För mig är det att cykla 20min till jobbet ist för bil, för en annan är det ett tufftf gympapass. :os

#26 ehhh….och för mig skillde det 2230 mot 3025…det där med kaloriräknare var kanske inte en så bra idé

#26 2004 resp 3150, mer och mer ytterligheter. Och det var på allra lägsta aktivitetsnivån. Ökade jag den det allra minsta blev det ännu större skillnad.

evasch: Jag vill bara påminna om att detta är INTE en  viktminskningssajt och därför försöker vi fokusera på de hälsovinster som lågkolhydratkosten kan ge och på vad lågkolhydratkost innebär. Inte att gå ner i vikt.

De som behöver mest hjälp är ändå de som väger väldigt mycket och inte KAN motionera. Har man bara, som jag själv, knappt 20 kilos övervikt är det inte så svårt att motionera om man vill.

Om folk vill motionera eller inte är helt upp till dom, så vill du ge råd om motion så är det ju inget som hindrar dig.  

Och vill man gå ner i vikt med andra metoder är det helt fritt fram, det finns många andra sajter som har andra tips än vi.

Jennix… har gått och funderat sedan jag läste ditt inlägg i går hur jag skulle svara på ditt inlägg. Om jag skulle gå påmin första reaktion ilska eller om jag skulle gå på nästa reaktion, ledsen. Sedan funderade jag över att ge en föreläsning om gruppdynamik på ett allmänt forum. Men tillsist bestämde jag mig för att inte blanda in mina egna känslor och gå på fakta.

Om du läser hela tråden så ser du att det är just dessa saker som disskuteras i inlägg #11 #12 #14 #15 #17 #18 #21 #24 #25

Om vi inte får disskutera viktminskning så är det nog dags att börja stänga ner trådar, och grupper, då detta ämne upptar minst 50% av inläggen

Sedan skulle jag gärna vilja veta vilka vi är? Jag känner mig tyvärr inte delaktig i den gruppen….

jag måste ju erkänna att jag äter mest för vikten , inser ju att det kan komma hälsovinster som att min candida försvinner för den plågar mig ibland…

 Instämmer. Anledningen till att jag började äta så här var att jag hade läst och hört att det går att gå ner i vikt av den här kosten.

#31,32 Visst kommer de flesta hit för de hört om en snabbantingsmetod, men det fokuset kan vi väl låta slaskpressen ha?

Det rimmar inte med hälsosamt att ha stress över vågarnas siffror eller att man inte kan acceptera att kroppen behöver få sin tid för att läka efter åratal av misskötsel. Eftersom det är en rejäl skillnad på LCHF som quick fix och som livsstil är det bra om det blir lite påpekande om detta här och var. Trots allt tror jag att det är få quick fixare som kommer hit och är lugna och avslappnade människor. Det är rent tragiskt att få läsa här och var om hur en del är så stressade över några få "övervikts"-kilon att de inte kan trivas i sin förbättrade hälsa.

Viktminskningen är en konsekvens av hälsosam livsstil, inte tvärtom!

Har för mig att SSS började med Gi-noll för att gå ner i vikt . Att han sen fick en massa hälsovinster som "biverkningar" av detta var ju bara ett +. Jag tror att många med mig har börjat med Lchf för att hitta ett BRA sätt att minska i vikt och sen att man MÅR bättre  är ju toppen. Att man  också hittar ett RÄTT sätt att äta som gör att man mår bra är bonusen. Motionen kommer in efter hand när vi har lättare för att röra oss på olika vis. Så det är klar att man får prata viktminskning på detta forum annar är vi ute o cyklar tycker jag

#34 Men det är ju lite skillnad mellan att som SSS ha 60 kilos övervikt, och att ha 5-10 kilo som man tycker att man vore snyggare utan. Att bli av med en väldigt stor övervikt ÄR en hälsovinst. Att gå ner från 7kg över BMI-idealet till 5kg över BMI-idealet och samtidigt vara så panikslagen över att man inte gått ner mer att man inte ens märker andra vinster, det kan inte vara särskilt hälsosamt.

Jag själv började med lchf som viktminskningskost. Mest för att jag inte visste nått annat om det och för att det var det enda jag hört. Jag vill fortfarande gå ner i vikt men kommer nog att fortsätta äta så här. Framför allt har jag börjat lära mig vad jag ska äta och hur mycket. Nu börjar nästan viktnedgången bli det sekundära. Undrar om det inte är lite så för ganska många här. Man börjar för att gå ner i vikt och sen stannar man kvar ändå.

Jag har ungefär 17 kilo till som jag skulle vilja bli av med, om jag inte ändrar mig på vägen. Men på nått sätt så försvinner de som "biverkning" av att jag lär mig äta rätt.

Jag tror att det är den uppenbara stressen/panikslagenheten som vissa inlägg uttrycker, som gör en del av oss på forumet illa till mods.

Det är så uppenbart att det enbart är siffran på vågen som betyder något, det är på något sätt VÅGEN SOM STYR HUR MAN MÅR.

Det är då lätt hänt att tonen blir lite förmanande, men vad vi vill är ju bara att personen i fråga ska lugna ner sig och verkligen känna efter hur den mår - i kropp och själ.

Min egen långsamma viktminskning är oerhört trevlig och välkommen, men det är den där - jag blir nästan generad, men jag måste få kalla den för vad den är - friden i själen som betyder mest.

#30  Nu tror jag du missförstår mig, Evasch, inte menar jag att vi inte FÅR diskutera viktnedgång! Min kommentar kommer utifrån att du skrev så  "Men jag tror dock ändå att vi inte ska räkna bort motion när vi ger råd, "

menar jag bara att påminna om att forumet = vi, inte är inriktat på viktnedgång utan på lågkolhydratkost, och därför är de flesta råd inte utifrån exakt VAD man kan gå ner i vikt av, för man kan ju trots allt gå ner i vikt av allt möjligt. 

Det var bara en förklaring till något som du verkade undra över, inte en regel som vi ska följa.

Jag ber om ursäkt om det ledde till missförstånd, jag är inte alltid så bra på att uttrycka mig.

Och det var verkligen inte meningen att nån skulle bli lessen eller arg!

Det var många inlägg på denna tråden vilket tyder på att frågan engagerar, men i mångt o mycket känns det som om vi talar lite förbi varandra, vilket antagligen beror på att vi har olika utgångspunkter!??

Ursprungsfrågan om huruvida Kcal spelar roll, vil jag svara.. joo allt spelar roll men mest för de som är friska och fysiskt aktiva!

Vi skall inte sticka under stol med att därute i IRL har många gått ner med vanlig kaloribegränsning och andra med motion eller bägge!

LCHF som quickfix.. jomenvisst för diabetiker och de med kraftig övervikt och metabolt syndrom vilket säger en hel del om vad denna kostmodellen handlar om!

"Det finns flera definitioner av det metabola syndromet. International Diabetes Federation väljer följande definition:

• Bukfetma, plus minst två av följande:
  • Förhöjd mängd triglycerider (fett) i blodet
  • Låg andel HDL-kolesterol i blodet
  • Högt blodtryck
  • Nedsatt glukostolerans eller diabetes typ 2

Bra behandling mot det metabola syndromet är att sluta röka, motion och god kosthållning.

Ett flertal kvinnor som lider av PCOS, en hormonell obalans, lider också av ett metabolt syndrom.

En teori är att den centrala störningen i metabolt syndrom är höga insulinvärden, eventuellt sekundärt till insulinresistens. Ett flertal studier visar effekt på de ingående komponenterna i metabolt syndrom av minskad mängd kolhydrater i kosten.[1][2] Detta sänker normalt insulinnivåer i blodet. Exempel på sådana kostmodeller är Atkins eller LCHF."

http://sv.wikipedia.org/wiki/Metabolt_syndrom

Med LCHF vill vi rubba en felaktig Homeostas och hitta en hälsosammare jämnviktspunkt;

"De flesta reglerande hormoner ingår i ett så kallat homeostatiskt system. Det betyder att systemet strävar efter att vara självreglerande kring en viss jämviktsnivå. När något inträffar som rubbar jämvikten, utsöndras hormoner som påverkar kroppen till dess att en ny jämvikt kan uppnås.

Så ger till exempel insulin signaler som leder till att cellerna upptar socker från blodet. Andra hormoner, bland annat adrenalin, leder till att blodsockerhalten ökar. Genom att halterna av dessa hormoner balanserar varandra, hålls också blodsockerhalten på en relativt konstant nivå. Vid brist på insulin uppstår sjukdomen diabetes.

En rad faktorer påverkar produktionsnivåerna av hormon i kroppen:

• Andra hormoner, som ökar eller minskar produktionen
• Koncentrationen av joner, näringsämnen eller andra kemiska ämnen i kroppens plasma
• Nervceller som ger signaler till hormonproducerande celler
• Förändringar i miljön, till exempel ljus eller temperatur
• Sjukdomar som till exempel tumörer "

http://sv.wikipedia.org/wiki/Hormoner

Nu är det ju som så att alla inte har en matabol rubbning som orsak till ohälsa och övervikt.. men det blir allt fler, och vad kan man egentligen med utgångspunkt från dagens kunskap säga, Ralt uttrycker det bra tycker jag;

"Vid alltför hög kolhydratkonsumtion uppstår hos de som är genetiskt betingade för fetma och diabetes höga insulinnivåer samt ett tillstånd som kallas insulinresistens. Höga insulinnivåer leder till ökad fettsyntes i levern från kolhydrater, samt minskat utnyttjande av fett i musklerna för förbränning. Resultatet blir att fett inlagras i vävnader som levern (NAFLD), bukspottkörtelns ö-celler (diabetes), muskulaturen och även i hjärtmuskulaturen (hjärtsvikt), alltså överallt med funktionsförsämring som följd. Enda kausala behandling (behandling av orsaken, inte symtomen) är kolhydratreduktion."

http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/search?q=fettf%C3%B6rgiftning

Vilket  samanfattar lite om vilka detta forum vänder sig till i första hand även om andra oxå är välkomna då en artriktig kost knappast är skadlig för någon! Annars så har Erik  gått lite djupare in i problematiken!

"Förhöjda insulinnivåer är en gemensam faktor för de flesta överviktiga och feta."

"Överviktiga/feta utgör minst 30% av sveriges befolkning, alltså i runda slängar 2.7 miljoner! Sannolikheten att en överviktig/fet är sockersjuk varierar mellan 11 och 19% beroende på om man räknar med 300000 eller 500000 sockersjuka. Ett par enkla funderingar är att det finns en hög sannolikhet att sockersjuka blir överviktiga/feta (cirka 80%) och att det finns en måttlig risk, mindre än 20%, att utveckla sockersjuka även om man är överviktig/fet."

http://blogg.passagen.se/matfrisk/entry/insulin_%C3%B6vervikt_fetma_och_sockersjuka

För att förtydliga så har jag 25 kg att gå ner (mest enorm mage) och jag ligger på ett förhögt bmi  (fetma) och har något lite förhöjda kolestrolvärden också… så jag jobbar i alla fall inte mot några "löjliga" 5-10 kg 

# 38 Jag tar självklart emot ursäkten. Jag vet att det lätt blir fel när man diskuterar i det här elementet. Jag är glad att jag tänkte några varv till innan jag svarade dig och att du tog mitt missförstånd på ett bra sätt

Men annars så är det där med viktnedgång och tålamod en klurig sak. Det är väll så att det speglar hur vi är på andra sätt också, en del kan tåla att saker tar tid medans andra verkligen avskyr när saker inte proggreserar (där finns jag:)
Och även här spelar nog skriftspråket in en del, ibland låter det mer än det verkar.

#41  Bra och tack för att du mottog min ursäkt.

#39

Har jag fattat detta rätt?

Jag har ingen diabetes, "bara" 20 kg övervikt…som sitter som ett berg, men dock bantat med lågkaloridieter a´la viktväktarna mf i ca7 år tillbaka i tiden…slutat snusa för 5 veckor sedan.

Kommer det att ta lååååååååång tid för mig att gå ner i vikt då?

En sak till…hur påverkar snus/nikotin detta? Eller rättare sagt, när man slutat med det?

Väljer att fråga dig eftersom jag tycker att du alltid har så bra svar

Hoppas du förstår det röriga frågan :)

Jadu om jag hade några bra svar slapp jag att ständigt hänvisa till en massa länkar jag hittat!

Tanken med mitt inlägg ovanför är att man skall fundera på varför man bär på övervikten, vet man det är det lättare att sätta in rätt kausala behandling!

Om du genom felaktig mat och/eller felaktiga matvanor medels för mycket kolhydrater för ofta hållit din insulinnivå för hög över dygnet, lär du snart märka skillnad med denna kosten!

Föresten vem säger att du väger 20 kilo för mycket du och kroppen kan ha olika åsikter om vad du skall väga!

En sak kan jag iallafall säga och det är att med denna kosten är det både lättare att träna och att gå längre tider på mindre matintag utan en massa sug/hunger!

Funkar det inte med att sänka glukos/insulin-halten så kan man alltid pröva att samtidigt, sakta sänka energiintaget tills kroppen snällt släpper på fettreserven alternativt öka den fysiska aktiviteten.

Med låga insulinnivåer lär du ha större chans att få kroppen släppa till fettet!

Man skall inte glömma att en viss mängd muskler och en viss fysisk aktivitet oxå påverkar homeostasen.

Nikotin höjer kortisolet har jag läst vilket höjer blodsockret, fast oandra sidan lär nikotin höja ämnesomsättningen!

#44

Även om det är "inklistrad" fakta, så måste man ju veta vart man hittar den och framförallt att man hittar rätt…då tycker jag att man är med i matchen

"Föresten vem säger att du väger 20 kilo för mycket du och kroppen kan ha olika åsikter om vad du skall väga!"

Nä, det är ju sant…men enl BMI har jag fetma, men kan ha allt mellan S-L (36-42) i kläder…skumt.

Men JAG tycker att jag gott kan släppa på MINST 15 kg.

Nåja, tack för svar…får helt enkelt koppla på det obefintliga tålamodet och testa mig fram.

Tänk att det var lättare att sluta snusa än att sluta med sockret…det säger en hel del om vad sockret gör…

Zepp

Intressant inlägg.
Känner du till om det finns någon forskning som visar på ett samband, korrelation som det heter på finare språk, mellan övervikt och förhöjda insulinnivåer. Det behöver ju inte ha gått så långt som till fullt utveckad typ2 diabetes men man kan ju som bla jag ligga och pendla runt 6 mmol blodsocker trots LCHFkost.
Då kan det vara svårt att gå ner i vikt.
Om det finns ett sådant samband mellan högt insulin och övervikt kanske det skulle vara åtminstone en del av förklaringen till att en del är överviktiga redan från barnsben medan andra aldrig behöver tänka på vad de äter för att hålla vikten

#45 BMI är inte ett mått som skall användas individuellt, utan för populationer.

Något jag funderat på och ibland tänker själv är att man ska dra in på energi för att minska i vikt. Men det är ju inte alltid det stämmer ibland ska man öka det man stoppar i sig för att det ska hända något.

Man måste på något finurligtvis hitta sin egen balans.

Kalori in och kalori ut är bara skitsnack och har inget med verkligheten att göra. Då skulle jag typ vara borta nu =). Jag kan lätt hamna på under 1000 kcal om jag inte tänker och har lite koll på att jag verkligen äter ordentligt. Jag jobbar med en brukare som har autistiska drag och därför har 1 timmes promenad om dagen. Jag jobbar ca 3 pass i veckan vilket gör 3 timmars promenad som jag inte kan dra in på för dom ingår i mitt arbete. Men 1-2 gånger i veckan går jag ca 1 timme när jag är ledig oxå. Dels för att det är skönt och dels för att jag har hund =)

Väger idag 113 kg så det är ingen skönhetsövervikt jag slåss emot utan verklig hälsovådligövervikt =(

Men nu vet jag inte om jag är trög eller nåt…men HUR ska jag göra för att gå ner i vikt då?

Rör oxå på mig, är ingen soffligare (inget fel i det ;) )!

Funderar på att testa fakir och se om det rör på sig…jag kanske är superkänslig eller nåt. Men vad gör jag om jag INTE går ner då heller!?

#45 som någon nämnt, BMI är inte det bästa måttet. =) "Conan" var enligt BMI gravt överviktig =)

Hur är ditt midjemått delat med din höjd?

Hur är ditt midjemått delat med ditt höftmått?

Självklart är inte dessa heller perfekta, men ger en bra vink om hur farlig eventuell övervikt du har är.

mariaaoo #49: Det kan finnas en mängd anledningar till att vikten inte rör på sig. Lättast är nog om du startar en egen tråd och berättar om vad du äter så kan du säkert få värdefulla tips och råd. Ingenting är omöjligt, men saker måste få ta tid!

#51

Tack :)

Nej, inget är omöjligt…men ibland känns det så dock.

Ska iaf testa köra strikt fakir from imorgon och se om det rör på sig, då vet jag iaf vad jag gör "fel" :)

#46

Det är detta faktum som är välkänt inom fysiologin som hela kostmodellen bygger på!

"Eftersom vi konstaterat att alltför få i debatten bemödar sig att läsa referenserna måste vi citera WF Ganongs »Review of Medical Physiology«: »Thus insulin promotes fat storage in 3 ways; by activating lipoprotein lipase, by inhibiting hormone-sensitive lipase in adipose tissue and by making glycerol phosphate abundantly available for triglyceride synthesis in the fat cells« [5]. Insulinets effekter belyses än tydligare i Guytons lärobok för medicine kandidatundervisningen [6].

Med andra ord, det finns sedan länge ett välunderbyggt vetenskapligt stöd för att kolhydratrik kost stimulerar till högre insulinnivåer, vilket leder till ökad fettlagring, viktökning och så småningom insulinresistens, om än i olika grad beroende på genetisk disposition och graden av fysisk aktivitet."

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=10773%20

 Tilläggas kan att de allra flesta har en fungerande metabolism som kan hantera glukos/insulin men man måste ta i beaktande att åldersdiabetes sjunker i åldrarna och alltfler får detta redan i tonåren!

Varför och hur kan man undra men jag läste någonstans att i dag får ungdommarna 25% av sin energi från kakor,godis o läsk!

Det du beskriver så väl är ju hur man kan skaffa sig både övervikt och så småningom diabets genom ett alltför rikligt intag av kolhydrater.
Min tanke var snarare om man kan förklara de variationer viktsmässigt som förekommer inom befolkningen.
En del människor verkar ju vara disponerade för övervikt och fetma redan som barn medan andra inte är det. Skillnader som inte kan förklaras av att det äter på olika sätt.
Jag menar att insulinets verkningar kan vara olika på olika individer.
Att man kan vara mer eller mindre naturligt insulinresistent redan från födseln eller motsatsen, att det endast krävs lite insulin för att hålla blodsockret på lagom nivå.