Jag läser ofta om böcker som jag läst tidigare framför allt om språket är vackert.

Ja, jag känner absolut igen mig!

Jag känner också igen mej. Har alltid varit förtjust i böcker.

Det är väl inte konstigare att läsa böcker som tröst än att lyssna på musik.

Det skulle vara Röde Orm då….

Jag läser om böcker med jämna mellanrum, mest Agatha Christi, men det är ständig recykling på allt möjligt, ens perspektiv ändras ju och då får man en ny behållning av att läsa om en bok.

De enda böcker jag tittar i är plånboken och bankboken och båda är lika sorgliga…

Ja visst! Jag läser gärna om böcker jag gillar - och finner både en skön hemkänsla samt upptäcker nya saker i dem! Som tröst eller uppiggande funkar böcker utmärkt tycker jag, fast även nya, olästa för min del.

maxiq, titta på en bok om våren istället. Det är uppiggande.

Jag är så dålig på att läsa böcker men har funderat på att läsa Koranen. Jag har hört att den har kommit i pocketversion nu i "En bok för allah"-serien. :-S

Jag känner igen mig i dig, LatMask. Tycker det är avkopplande att läsa (om) en bok när det är jobbigt runt omkring.

Jag läser helst inte om böcker som jag rdan läst, hur bra dom än var eller vackert språk.

Håller med dig anki1.

Jag läser så gott som aldrig om en bok, det finns helt enkelt allt för många som jag vill hinna läsa! (På mitt nattduksbord ligger det just nu sex böcker som jag vill läsa varav tre är påbörjade.)

Jag läser om böcker jag redan läst om jag tyckte att dom var bättre än genomsnittet. Men jag låter det gå ett par år mellan läsningarna.

Bilbo och trilogin om Härskarringen kan jag läsa hur många gånger som helst. Det är väl inte tröstläsning direkt, men de brukar trilla ner ur bokhyllan när jag har feber.

Aksel Sandemoses "Varulven" är en av de få böcker jag har har läst om, och som jag vet att jag kommer att läsa igen… behöver jag säga att den är en av de bästa böcker jag har läst!? Varför vet jag inte, det är något med tonen i den… kan även rekommendera Sandemoses övriga böcker, t ex "En flykting korsar sitt spår".

När jag ska "tröstläsa" vill jag ha deckare, som jag inte har läst förut… Jag tycker bättre om den amerikanska hårdkokta stilen än den engelska pusseldeckaren. Raymond Chandler är en av de tidiga stilbildarna i den hårdkokta stilen, tyvärr hann han inte skriva så många. Den senaste författaren jag har plöjt är Michael Conelly…  Förmodligen är jag lite skadad av att jag som tolvåring började läsa farsans Alistair McLean-böcker…

Jag läser nytt och läser om, alltid och oavbrutet! SF, thrillers, fantasy och deckare, samt historia och farmakognosi. Jag hör till dem som hoppar runt med benen i kors på jakt efter något läsbart innan jag rusar in på dass - hellre än att bli sittande där utan litteratur.

När jag var liten läste jag Mio min Mio tusentals gånger men i vuxen ålder läser jag aldrig en bok två gånger.

På senare tid, sedan jag upptäckt talböckerna har jag blivit lat med själva läsandet, finner större njutning i att någon läser för mig.

Jag har alltid "en bok i örat" för att skingra tankarna t. ex. när jag kör bil, promenerar med hundarna o.s.v.

Vissa personer i böcker kan kännas som kompisar, då händer det ju att man vill umgås med dem igen. Så mitt svar är ja, jag läser om böcker, fast inte många, och inte ofta. Det finns så många nya jag vill läsa också.

Jag försvinner gärna i en bok när omvärlden blir jobbig. Läser jämt och har två eller tre på gång för det mesta. Mina favoriter brukar bli omlästa efter ett par år eller så. Problemet är att jag måste köpa om dem eftersom jag ofta ger bort de böcker jag tycker bäst om, man vill ju dela med sig.

Riktigt bra böcker lämnar ju ett känsleavtryck liksom och mår man lite risigt är det ju skönt att återbesöka den känslan. 

Bästa för mig… Mobergs Utvandrarserien när jag har hemlängtan. Gabaldons underbara serie om kärlek och resor i tiden mellan Jamie och Claire. Maya Angelous I know why the caged bird sings. Isabel Allendes House of the spirits. Gabriel Garcia Marquez Hundred years of solitude (var och såg filmen  efter hans bok Love in the time of cholera för ett par veckor sen… mycket vackert). Mycket annat med men de är "up there"!

Jag tröstläser ofta och älskar att läsa om gamla godingar. Det är som att träffa en kär gammal vän

maxiq, bankboken som alltid har ett sånt tråkigt slut, klart att du inte blir sugen på att läsa fler böcker…

Men jag har ett förslag: Läs deckare! Som nån sa en gång: Deckare är världens mest moraliska litteratur: mördarna åker ALLTID fast!

Jag har alltid en bok på gång, är storkund på bibblan

Jag tycker att det är toppen att man idag hittar pocketböcker på minsta lilla mataffär (och inte bara "tantsnusk" á la Harlequin eller liknande kiosklitteratur som tidigare) - mycket roligare och ger mycket mer än att köpa ett månadsmagasin i glättiga färger för nästan samma pengar! (Sen så är ju utbudet ibland lite väl snävt såklart, men bra komplement tycker jag.)

Bookjones - varför inte låna ut böckerna istället för att ge bort dom? Skriver du ditt namn i dem så kommer nog de flesta (om än inte alla) tillbaka skall du se…

Hittade min uråldriga tråd och puttar upp den - finns det några nya medlemmar på forumet som också har böcker som tröst…?

I deppiga perioder är det skönt med en bok som man vet 'hur det går' Jag vågar inte ens tänka efter hur många gånger jag har läst Sinuhe av Mika Waltari. Lustigt nog har jag inte samma omläsningsbehov det senaste året (LCHF året alltså)

För mysläsning har jag ett tips:

Jag älskar Elsi Rydsjös böcker om Kvinnorna på Stensvik och alla andra fina romaner hon skrivit. Har 18 st (samlar) och ämnar köpa alla.

Det handlar om svenska kvinnor och deras öden, från 1700-talsmiljö och framåt. Fattiga och rika. Unga som gamla. I både goda och svåra tider. Kärlek och dramatik, motsättningar och samarbete mellan människor. Lättläst men mycket vackert språk. Underbart.

Jag läser mkt facklitteratur, men behöver ju bryta av detta då och då. Och skulle man vara lite hängig, då passar de också.