Kolhydrater iFokus

Kolhydrater

Etikettoff-topic-ot
Läst 6442 ggr
Amiechan
1

Blodgivning

Jag var på blodcentralen och gav blod igår. Mitt HB var normalt och vi kom fram till att jag inte behövde äta järntabletter eftersom jag blir helt förstörd i magen även av de "snälla" järntabletterna. Jag äter nämligen ett mineraltillskott som innehåller en del järn ändå och skulle bara tänka på vad jag äter framöver. Lite ironiskt… jag hänger ju här och tänker verkligen på vad jag äter :D

HB: 142

Hur som helst: Det är blodbrist i Sverige! På vissa håll så illa att de har fått ställa in planerade operationer! Är det några av er som läser här som inte ger blod men skulle kunna tänka sig att göra det? Läs på GeBlod.nu om du får/kan och sen iväg med dig och dela med dig av ditt fina blod! Är man beredd att ta emot blod vid en operation eller olycka ska man vara beredd att ge blod anser jag :) 

MegN
0
#1

Jag är också blodgivare. Synd att de numera gör mycket mindre blodtester än när jag började (måånga år sen) - jag hade gärna velat få den uppföljningen på hur mina blodvärden ser ut (socker etc) nu under LCHF-tiden!

Ixatrixa
0
#2

Skall faktiskt göra det imorgon;)

catlin
0
#3

Jag var blodgivare tills jag fick veta att mina vener (?) var för trånga och att blodet rann så långsamt i slangen att det hann koagulera. Jag blev riktigt ledsen, för att ge blod hör till det mest meningsfulla man kan göra tycker jag. Det är länge sen nu. Kan venernas storlek ändras tro?

Matblogg: Chakulas LCHF

*stay calm - be brave - wait for the signs*

mandymoo
0
#4

Och jag skulle gärna ställa upp och göra det om jag inte vore så otorligt rädd för sprutor….

Det skulle aldrig fungera för mig.

Margareta
0
#5

Jag kanske ska erbjuda mig igen, jag har blivit avrådd innan eftersom jag tillhört dem som snarare tar emot blod…

Numer pensionär i Nynäshamn

[Saiva]
0
#6

Jag har alltid varit rädd för sprutor och nålar, men har anmält mig till blodgivnng ändå. Jag anser att det är så pass viktigt att man får tåla lite ångest.

 Av någon anledning så har jag inga problem att sticka andra *skrattar* Skrattande

Mervi
0
#7

Saiva: för mig är det tvärtom. Inga problem med nålar när någon annan sticker, men jag skulle inte kunna sticka någon annan. Jag kan inte se några program med sjukvård överhuvudtaget, inga operationer osv. Jag skulle inte kunna jobba inom vården.

mandymoo
0
#8

*ler* dom som ska sticka mig gillar mig inte .. så jag tror att dom gärna ser att jag håller mig borta och att dom bara behöver göra det när dom måste *Ler*….

Venus
0
#9

Mina vener "springer" och gömmer sig när jag försöker ge blod. Synd med tanke på att jag har 0-. Skall känna in på om det är dags för ett försök igen.

Undin
0
#10

Jag har fått blod som var smittat med + blod så jag har antikroppar i mitt A- blod. Så jag får inte bli blodgivareGråter

Amiechan
0
#11

#10 så slarvigt att "smitta" dig på det viset!

Amiechan
0
#12

Hur som helst tycker jag vi verkar vara duktiga här på kolhydrater :) Alla har någon god anledning att inte ge blod. Och de som inte har skrivit här hoppas jag ger blod eller är på väg att anmäla sig :D

holygittan
0
#13

Bra initiativ att uppmärksamma folk om blodbristen amichean!Cool

 Själv är jag en sån där som sätter stora nålar på folk, just det jobbar på blodcentralen. Fast är mammaledig just nu. Och jag får inte lämna själv för jag har diabetes, annars hade jag absolut gjort det!

 Undin: Det låter väldigt konstigt när du säger att du har blivit smittad. Har du fått rh+ blod fast du är rh-? LÅter ju inte klokt för det ska ju kollas jättenoga av sköterskan som sätter blodet så hon inte har fått fel påse med sig upp, och kollas i flera ledLedsen

Jag antar att det är någon mindre antikropp du har fått? Finns ju mer än 100 olika undergrupper efter A B och Rh (+ och -).

Blodet är en fasinerande och komplicerad historia! Själv tog jag tacksamt emot två påsar blod efter att ha blödit mycket efter förlossningen. Blev så mycket piggare nästan på en gång!

Kia
0
#14

Jag har aldrig gett blod, verkligen nåågot att fundera på eller nej inte fundera något man egentligen bara borde göra

ovkyhn
0
#15

I kväll har jag varit i Jönköping och gått 5 km i Blodomloppet, där fanns ett tält där man kunde anmäla sig som blodgivare det gjorde jag så nu blir vi fler.

EvaB
0
#16

Jag gick blodomloppet i juni och jag lämnade blod någon vecka senare. Är väl dags igen i oktober. Har varit blodgivare i 5 år.

Amiechan
0
#17

ovkyhn *vilda applåder!*

copia
0
#18

Bravo Syrran!! Jag ska ringa jag oxå och anmäla mej, har tänkt på det länge!

MeMyselfandI
0
#19

Jag får inte bli blodgivare.

Gnici
0
#20

Jag äter sådana mediciner att jag inte får ge blod längre. Men före jag började med medicinerna så var jag blodgivare. Och om jag någon gång får sluta med medicineringen så ska jag absolut bli blodgivare igen.

Kram Tina


[Saiva]
0
#21

Hehe, anmälde mig på Landstingets hemsida att jag vill bli blodgivare. De skulle skicka info och en tid för provtagning.  Det var typ 2 veckor sedan och jag har inte hört någonting från dem. Tydligen är det blodbrist överallt utom i Hälsingland Flört

Amiechan
0
#22

Ni är duktiga allihop :) Att inte ge blod för att man inte kan är ju inte samma sak som att inte ge blod :)

De kanske har vårdpersonalbrist istället i Hälsingland, Saiva :D :D 

ulrika_m
0
#23

Vid min första blodgivning på 15 år häpnade syrrorna när de meddelade att mitt hb-värde var 152.

152!

Jag tordes inte säga att jag äter LCHF sedan ett år, då hade de väl fått spader och vägrat ta emot mitt blod, men jag log lite inombords i alla fall …

Amiechan
0
#24

Coolt! 152 det är grejer det :D Då försökte de inte pracka på dig några järntabletter då väl? 150 lär ju vara gränsen för när man "behöver" äta det.

ulrika_m
0
#25

Jodå, jag fick en karta röda piller, men jag har inte ätit några Generad … nästa gång ska jag avböja helt enkelt. Jag njuter så av en mage som knappast märks nuförtiden (tack vara LCHF) så det tar emot att äta piller som man vet gör en hård i magen, magknip etc.

Befa
0
#26

Jag är så tacksam mot er alla som ger blod. Jag har fått mängder under hela mitt liv. Det ger en verkligen en "vitaminkick" när man får en påse blod av någon snäll givare. (jag har hemolytisk anemi sen jag var 9 år, är 71 nu, tack vare alla givare.)

Nettan
0
#27

Jag önskar att jag fick ge blod. Men efter min viktoperation så har jag svårt för att ta upp mat och vitaminer. Jag har enormt bra värden och skulle gärna vilja men läkarna säger att jag inte ska laborera med min kropp. Men jag funderar ändå på att ge åtminstone 2 ggr per år. Om jag gör hälften av gångerna som vi kvinnor får göra så sparar jag ju hälften till mig själv. Det måste väl vara en bra förhandling med mig själv? hehe.

Läkaren sa faktiskt att han inte tyckte att det var någon idé, men att han inte kunde hindra mig från det. Jag får lyssna på min kropp och hålla noga koll på värdena.
Nu ska jag bara ta min spruträdda kropp i kragen och masa mig iväg och göra proverna.

Amiechan
0
#28

#27 Lycka till! Fast var rädd om dig! Din kropp har ju mycket att göra redan så om du mår dåligt är det bra att ge upp :) Man ska tänka på sig själv också!

Filifjonkan
0
#29

Jag har precis anmält mig för att lämna blod

Amiechan
0
#30

*Applåder!*

anki1
0
#31

Jag får inte ge blod för min blodtrycksmedicin. annars skulle jag vilja det. Jag har 0-

Älska dig själv för den du är

Besök mig gärna påWWW.facebook.se/ankis smycken o textilhantverk

Kristina-
0
#32

Hejsan !  Surfade runt lite och hamnade här på sidan om blodgivning.  Jag tycker att alla friska människor  som  är lämpliga  att lämna blod  ska göra det.  Man vet ju inte själv när man behöver, eller hur ??   Själv har jag varit i  8 år , och kommer förhoppningsvis  att fortsätta många år till !!

MegN
0
#33

Jag var och gav blod i morse, och fick då veta att mitt Hb-värde från förra gången var 142. Det känns ju bra.

"Du har förstås varit duktig och ätit järntabletterna" sa syrran.

"Nä, men jag äter mycket järn i maten till vardags" svarade jag blygsamt.

Det enda trista med att ge blod är att det inte finns något på deras fikabord som jag kan äta efter blodgivningen. Juice? Macka? Kaka? Skulle inte tro det. Så det brukar bli en kaffe + mjölk (min akilleshäl) och sen iväg. Tur att de inte håller koll på vad/om man äter nåt…!

Däremot finns det risk att jag blir "pensionerad" som blodgivare, eftersom det enda armveck som det går att ta ur (på den andra ligger venen knepigt till och rullar undan) börjar bli så ärrigt att det dels gör mer och mer ont för varje gång och dels läker långsammare. Jag var nämligen plasmagivare under några år på 80-talet, och gav alltså varannan vecka…! Har alltså blivit stucken i armen en &#& massa gånger, så det är klart att det inte går hur länge som helst…

Hon frågade om jag alltid hade haft bra blodvärde, men då berättade jag att jag under tonåren hade riktigt uselt Hb. Att jag gärna hade velat bli blodgivare men inte fick. När jag var ca 20 genomgick jag en hälsoundersökning inför ett sommarjobb och fick veta att mitt blodvärde nu låg över gränsen för vad blodcentralen krävde - då promenerade jag raskt och förnöjt iväg för att bli blodgivare. Och har varit det sen dess (=23 år) med vissa uppehåll kring graviditeter.

Jag skulle självklart rekommendera ALLA att bli blodgivare. Synd att du, anki1 inte kan ge. 0- är ju det mest efterfrågade! Själv har jag A-, det är också "hyfsat populärt"…!

Amiechan
0
#34

Jag vet! Visst är det trist med deras bord? Men "mitt" blodgivningsställe har ost i alla fall :) Och frukt - det äter jag gladeligen när jag ger blod.

Venus
0
#35

Kanske dags att tipsa dem om att det inte finns något att äta?

anki1
0
#36

Ja jag vet att jag skulle göra nytta med mitt blod,som kan ges till alla blodgrupper, men kanske om mitt Blodtryck går ner så jag slipper blodtryckstabletterna. men jag vet inte hur det är om man äter "lyckopiller" som jag också gör. Kanske kan man göra uppehåll några dagar innan. Någon som vet?

Anki1

Älska dig själv för den du är

Besök mig gärna påWWW.facebook.se/ankis smycken o textilhantverk

Amiechan
0
#37

Vilken sort äter du? Jag äter Zoloft (Jaja, ett likamedel ;-) )och kan ge 2/3 av blodet. De centrifugerar blodet och slänger de vita blodkropparna (tror jag det var… minns inte riktigt).

cambiasso
0
#38

Jag är (en man skall jag väl tillägga)blodgivare sedan lumpen(1979) mitt blodvärde är i regel runt 170 och ibland lite över .170 är visst gränsen för idrottsmännen vid epo-dopningskontroll.mitt max hb-värde är 178 efter ett par veckor med lc-hf mat.

Amiechan
0
#39

#38: Gudars skymning 0.o

Kan man ha så högt blodvärde? o.0

:D :D :D

Mervi
0
#40

Då måste jag väl vara anemisk med mina 136.Flört

Venus
0
#41

camblasso, lyckos du som är man och får ha ditt blod intakt, till skillnad från kvinnorna. Undrar ja, vad man har för blodvärde nu när den tiden är här när jag får behålla mitt blod. Måste nästan gå och testa, nu blir jag nyfiken.

Uncle George
0
#42

Idag var jag för första gången på en blodcentral. Blodvärdet var OK (155), men jag är tunn som en räka (64 kg på 180 cm) efter många år av övervägande vegetarisk mat (och förmodligen för lite och för dålig kvalitet på proteinet) och mycket motion. Har t.o.m. gått ner något kilo sedan jag började med LCHF. Tänkte i alla fall testa att ge blod, men är lite orolig över att bli trött efteråt eller att inte kunna ta en runda i skogen (är gammal maratonlöpare). Det verkar ju som man lämnar lika mycket blod oavsett vikt (4,5dl). Hur känner man sig efteråt? Hur lång tid tar det att återhämta sig?

Amiechan
0
#43

#42; Jo, man lämnar lika mycket blod oavsett vikt. Det är därför det finns en minimivikt - 50 eller 55 kg tror jag det är. Det brukar ta ettt par dagar innan jag kan träna igen, men nu senaste gången tog det en vecka innan jag var igång igen.

TinaH
0
#44

Jag skulle bli bolodgivare en gång, men jag är så Hiskeligt sprut och nålrädd…..och det är ju inte ågon fördel direkt! Ledsen

När dems kulle göra för testerna så svimmade jag när dem bara kom med nålen…..

Jag gjorde detta i syfte att träna min rädsla oh att man gär en välmening samtidit är ju enbart + i kanten!
Men jag ska nog testa igen….

 Mvh TinaH
~ Sajtvärd på: retriever.ifokus.se ~