1. Hur kan en väldigt fettrik kost vara naturlig ur evolutionssynpunkt? Är inte vilt kött ganska magert? Var hittade människor allt fett förr? Korna kom väl inte in i bilden förrän ganska sent i människornas liv?
--Våra förfäder åt de djuren som numera är utdöda pga för mycket jakt. En del finns kvar - vildsvin, säl….men mammut, papput, jättehjort, Myskoxe, bison, elefant och ullhårig noshörning är borta….liksom valarna som tidigare simmade i våra vatten. Människan, den tidiga, utvecklades på storvilt alternativt fisk/skaldjur/säl. De apor som fortfarande håller på med veggodieter har inte speciellt stora hjärnor. Kor och bufflar liksom ren kan mycket väl funnits i människans diet länge.

2. Hur kan resonemanget om att vi behöver äta mättat fett för att vi består av mättat fett stämma? Korna består tydligen av mättat fett också - men de äter gräs. Och hur fungerar det för gorillor som ju äter blad?
Vi lever länge och löper därför större risk för cancer förr eller senare om vi äter för mycket fleromättat fett. Fast man kan säga att djur bestrår av rätt fett (består av en blandning) eftersom det är dessa vi är anpassade till. Korna har anpassats till annan föda och mår bäst av att äta den. Gorillan är inte anpassad till en köttdiet….i övrigt får du leta upp någon gorilla och fråga….svaret blir nog lika intetsägande som de man får från människor som bara äter blad. ( sorry, kunde inte låta bli att skämta. Kan ta bort!)

3. Människans modersmjölk är väldigt söt - mycket sötare än t ex kornas - tyder inte det på att frukt, med en naturlig sötma, är ganska naturligt för människan? Okej - kanske lite långsökt… (Gorillornas blad smaker säkert inte heller som dess modersmjölk) Men en del menar att det inte är konstigt att vi människor tycker om sött - vi dras mot den smaken. (Jag tycker att påståendet om att frukt bara är sockerlösning med enstaka simmande c-vitaminer är lite respektlöst.) Min mage satte förresten igång att fungera direkt med tillägg av lite mer frukt till LCHF-dieten (helst till frukosten).
Barn lär behöva den insulinpåverkan som modersmjölk ger…det är vad barn är anpassade till. Vi dras till sött…inte konstigt eftersom det säkert hjälpt oss överleva vintrar, precis som rovdjuret björnen. Vi dras även till fettburna smakämnen….märks genom att allt man häller grädde på smakar gott.

Att du fått förstoppning kan mycket väl bero på att du äter för lite fett eller för lite, så din kropp försöker suga ur så mycket som möjligt…men det kanske även kan bero på för mycket ost. Bådda besvären normalt sådant som försvinner med tiden.

Hur många mår egentligen bra på en ren vegakost utan många essentiella näringsämnen….och hur länge!? Varför kan veganer ibland bli infertila och barn som tvingas till den kosten ofta dör? Kolla gärna på www.beyondveg.com

Inget folkslag har någonsin, vad man vet, levt på en vegankost.

**Jag tror stenhårt på basallergiteorin…och att säd är dåligt som föda för ett rovdjur utan antinutrientenzymer! :-)
Phuu! :-P
**

Kan också tillägga att djur som inte kan lägga på sig fett inte verkar dras till det söta - typ ekorrar, som istället dras till fågelungar etc. Sedan får den hamstra nötter istället för fett (oxå ganska fett visserligen) inför vintern eftersom dessa är mer hållbara än fågelungar.

Ytterligare tillägg - Ren är ganska magert, men man vet att inuiter och samer i alaska och norra ryssland normalt slaktar när de är som fetast….övrig tid kanske man främst druckit dess mjölk.

Tack för dina kommentarer och svar (även det om människor som bara äter blad… ).

Jag antar att mycket av det du säger stämmer, även om jag inte är övertygad om allt. Jag ska kolla in din länk beyondveg, det verkar intressant. Påståendet om att vi behöver äta mättat fett för att vi består av det, kommer från Annika Dahlqvist och just det påståendet känns fortfarande inte logiskt. Sen att vi ändå är anpassade att äta mättat fett kan jag köpa, men inte av just den anledningen.

Jag ska försöka att äta en LCHF-kost men med tillägg av mer frukt och lite mer vegetariskt (inkl blad). Jag får helt enkelt pröva mig fram till vad jag mår bra av - både fysiskt och mentalt. Jag känner att jag inte klarar att äta strikt LCHF och vänta ut biverkningar/abstinens-symptom. Speciellt när jag inte är övertygad om att de verkligen kommer försvinna. (Just JAG är kanske det enda undantaget i Sverige som inte kommer att må bättre. )

Det här är svårt att ta till sig efter alla år med direkt motsatta kostråd. Men för att göra några kommentarer utöver Pasis utmärkta inlägg;

Korna består tydligen av mättat fett också - men de äter gräs

Kon har fyra magar, våmmen, nätmagen, bladmagen och löpmagen. Då går det bra att äta gräs.

Var hittade människor allt fett förr?  

Våra nuvarande matdjur (kan man säga så?) är särskilt framavlade för att producera magert kött. Så var det inte på våra förfäders tid. Dessutom åt det nog allt som fanns på ett djur, inälvor, hjärta, hjärna, och de tog säker tillvara på blodet också. Inuiterna upplever ju allt som är fett på säl etc. som en delikatess. För att de behöver fettet förstås. Just Inuiter och andra riktiga naturfolk äter inte kolhydrater utan överlever på enbart fett och proteiner. Förmodligen är de friskare än vi (läs: folk i allmänhet i västvärlden) på denna kost.

Och tillslut; om man i början av sin LCHF karriär äter frukt kommer man troligtvis inte över sina övergångsbesvär ordentligt. Min mage krånglade också alldeles i början (3-4 veckor) men nu fungerar det som smort! Hä, hä… Och det är fettet som gör det! Här behövs inga fibrer minsann!

Hemsken - Du kommer snart att må bättre….men lite mer grönsaker behöver inte vara fel.
Det Annika troligen syfter på är att kroppen sparar undan sitt fett främst som mättat och att mättat fett därför knappast kan vara skadligt som det länge påståtts. Det är mycket stabilare mot oxidation än omättat fett och därför att föredra…precis som kroppen gör (även hos kor).

Angående gorillan - Man trodde länge att de var rena veganer och hade samtidigt funderingar varför de blev infertila i fångenskap. Ganska nyligen upptäckte forskare att de i det vilda även åt en del animaliskt (insekter)….och efter lite tillsats av animalier i veganfödan så kunde även djurparksgorillor få barn.
Så även den mest veganiska apan av alla behöver animalisk föda.

Hemsken.
Det var många intressanta och tänkvärda funderingar du har. Hård mage i början känns igen. Panikartat nästan, men det var som sagt de första 2-4 veckorna.

Själv läser och lyssnar jag gärna på en lite ifrågasättande kritisk syn på LCHF. Jag har inte full övertygelse alla dagar med de flesta dagar.

Mycket intressanta funderingar.
Var det dina första inlägg?
Välkommen till forumet i så fall och hoppas du stannar!

Mot trög mage: För mig fungerar lite grönsaker eller en liten dos nötter per dag.

T ex Om jag gör nötbrödet (recept här på sidan) och käkar en liten bit av det per dag, så försvinner problemen.

Mot förstoppning rekommenderar jag MER FETT!

Mot förstoppning funkar även kokosfett och magnesium.

Även vilda djur har en fettreserv, i benmärgen. Skämtteckningar där grottfolke sitter och gnager på ett gammalt ben är inte helt tagna ur luften. Grottfolke sitter och suger i sig fettet.

Någon matsked linfrö per dag sätter fart på magen.

Pasi… vad tusan är papput??? Pappamammut, eller???

#12 Ja men det vet ni väl!? Varför mammutarna dog ut!? Det FANNS ju inga papputar!! Så det kan våra förfäder inte ha ätit.

Ska jag vara ärlig så vet jag inte vad papput är…och det är extremt svårt att ta reda på nu, när den är helt utdöd. Kan hända att den var utdöd redan innan mammutarna kom till (som Effie skriver)!?

Haha, Effie… det glömde jag ju!

Pasi, papputarna kan ju inte ha dött ut innan mammutarna kom… för då hade det ju inte ens blivit några mammutar…

Ursäkta, Hemsken, för att vi kapar tråden och skojar lite…

hmmmm….Jag vet inte, för det finns tom mindre att läsa om papputar än om bjärvar.

Riktigt bra läsning!  Tack Hemsken, Pasi et al. för vassa frågor och enkla förklaringar.  Det är så här man lära sig mer om LCHF och tänkerna bakom den.

Tror att det är många av oss "nya" (själv började jag i mitten av juli) som är lite kritiskt tänkande och skeptiskt till nya påståenden.

För min del läser jag just nu "Good calories, bad calories" av Gary Taubes för att få flera förklaringar - och antar att jag kommer att fortsätta med andra böker tills jag känner mig mer säkert med alla förklaringar.

Hemsken, tycker att en månad räcker inte riktigt för att gör en bra bedömning av LCHF.  Antar att det ta några månader innan kroppen har hittat balansen.  Och lika långt att prova sig fram med justeringar som är anpassade till våra olika behov och reaktioner (har själv varit rätt så "strict" utan någonting i närheten av förstoppning - så det är väldigt individuellt).

Jag har ätit LCHF i drygt 2 år, och upplevde de första 1-2 månaderna att jag blev hård i magen- inte förstoppad men nästintill. Sedan dess har det fungerat problemfritt, så länge jag inte råkar äta för lite fett. Äter grönsaker, främst vitkål, broccoli, blomkål, salladsblad och gurka och utöver det kött av olika slag, fisk, skaldjur, ägg, smör och kanske 0-1 dl grädde/dag. När jag provade mer fibrer i form av Fiberhuskbrödet som finns här på sajten, så blev jag genast jättehård i magen!! Trots en massa vatten till "brödet".

Du bör förstås äta som du mår bra av och för mig innebär det inte enbart fysiskt, utan vad man också mentalt känner sig bekväm- och hälsosam- med. Om det innebär frukt och fibrer så må det väl vara hänt, men du kan få i dig fibrer och en massa vitaminer och mineraler utan att för den delen äta frukt- t.ex genom att äta rätt sorts grönsaker.

Jag vet inte exakt varför du äter LCHf, om det enbart var för magens skull eller om du vill gå ned i vikt också? Om så är fallet så är jag rädd att du kanske gör det svårt för dig att gå ned i vikt om du äter frukt. Det vore det synd om du inte ger det mer än fyra, fem veckor, eftersom trötthet, seghet och magproblem kan ta mer tid än så att komma förbi. För mig tog tröttheten ca 2 månader att bli av med.

Lycka till!

Hård i magen och kliande psoriasisfläckar på smalbenen använder jag som mätstickor. Blir jag gård i magen så har jag ätit för lite fett, kliar prosiasisfläckarna (som sen jag började med LCHF bara blir mindre och mindre) så har jag ätit för mycket kolhydrater.

vispop - Jaha, så det hjälper även mot psoriasis? Vad bra!
Kanske inte så konstigt iof.

Det är inte nyttigt med mättat fett för att vi består av detta, och jag tror alldrig Annika har skrivit så heller.. utan VARFÖR skulle mättat fett vara farligt för oss att äta eftersom det är det vi är byggda utav, det är samma som byggstenarna i vår kropp!

Sen så är det inte riktigt sant att vi består av mättat fett, vi består till lika delar av mättat och enkelomättat fett, vad gäller fettandelen, precis som korna!

"Mättade fetter har många viktiga funktioner i kroppen. De skyddar cellmembranen, förbättrar kroppens användning av livsnödvändiga fettsyror, förstärker immunsystemet, skyddar levern och bidrar till en stark benstomme. Mättade fetter orsakar inte hjärtsjukdom. Faktum är att mättade fetter är hjärtats eget förstahandsval. Din kropp tillverkar mättade fetter av kolhydrater."

http://www.westonaprice.org/brochures/wapfbrochure_sv.html#faror

Ursprunsbefolkningar slängde inte allt det feta på bytesdjuren som vi i dag gör med slaktdjurens fett!

"Guts and Grease: The Diet of Native Americans"

Sen så har man tittat på vad moderna ursprungsbefolkningar äter, sådana som inte har påverkats av civilisationen!

"Whenever and wherever it was ecologically possible, huntergatherers would have consumed high amounts (45-65% of total energy) of animal food."

http://www.ajcn.org/cgi/reprint/71/3/682.pdf

Hej igen!

Oj, vad förvånad jag blev när jag såg alla svar och kommentarer som kommit in på så kort tid. Trodde inte att mitt inlägg skulle märkas bland alla andra.

Jag var superinspirerad när jag började LCHF-kosten, efter att ha läst Annika Dahlqvists böcker, men när kroppen började krångla så blev det "sannare" än alla bevis i världen. Men jag förstår att jag måste ge det mer tid.

Jag har egentligen inga problem med min vikt, pendlar lite upp och ner och tänkte att jag nu kunde gå ner några få kilo på köpet med LCHF-kost. Annars är det min mage som är det största (jättestora!!!!) problemet - har haft mycket gaser i över 20 år. I övrigt har jag en hel del "småproblem" som folk tydligen blivit av med genom LCHF-kosten. T ex trötthet och ojämnt humör men även annat. En del är så pinsamt att säga att jag egentligen inte tänker berätta.

Men varför inte… Jag har under de senaste åren märkt att jag ibland luktar svett, särskilt under ena armen och det luktar - kattpiss! Ibland har svetten på bröstet också luktat lite - som avlopp (!). Inte klokt - har sökt på internet men inte hittat nåt om detta. Jag inbillar mig inte, lukten kommer ibland när jag svettas. Har tänkt att jag är den äckligaste människan på jorden och måste vara totalt förorenad pga vad jag ätit. Har förstås (logiskt har jag tyckt) trott att bl a ägg och kött varit boven och har fastat med grönsaksjuice mm, men det har aldrig hjälpt. När jag här på forumet läst om att avföringen, när man börjar med LCHF-kost, blivit luktlös har jag blivit jätteförvånad och liksom lagt ihop två och två. Och kan man tänka sig - min svett har inte luktat på det äckliga sättet på en hel månad. (Trots heta sommardagar) Magen blev dessutom helt lugn och fungarade okej i början, men efter en månad satt jag ibland och grät på toa och magen blev uppblåst (ej gasig visserligen) av förstoppningen istället. Jag har även haft problem med dålig andedräkt (det här är så pinsamt för mig och jag skäms för just dessa äckliga problem) så länge jag kan minnas (som jag har vissa knep mot som hjälper) men tänkte att jag kunde kanske bli av med det också. Men det har alltså blivit värre av LCHF istället. Tråkigt! Min önskan är att må bra och kunna umgås med folk utan att skämmas för än det ena, än det andra. Därför är jag sådan att jag prövar mig fram och så fort jag hör om någon ny mirakelkost så kommer det lösa alla mina problem. Detta gör att jag blir lite velig och har det ena projektet efter det andra för mig och ger upp när det inte ger de resultat jag eftersträvar. Där är min historia.

 Zepp: Ursäkta att jag mindes fel. Citat från Doktor Dahlqvists guide till bättre hälsa och viktontroll, s. 12:

 "Varje cellmembran är uppbyggd av en kombination av mättat fett, enkelomättat och fleromättat fett. Vi har i princip samma kombination av fetter i våra celler som andra djur. Därför är animaliskt fett idealiskt för oss att äta. Det ger oss det perfekta byggmaterialet."

 Men jag förstår fortfarande inte påståendet. Spelar egentligen ingen roll - jag tror på budskapet.

 Efter att ha läst alla inlägg så känner jag mig återigen inspirerad att ta nya tag. Jag tänker nog ändå äta lite frukt på morgonen just nu, men hålla mig inom min kolhydratgräns totalt under dagen. (Som alltså handlar om ca 20 %).

Jag är så glad att jag hittat hit till detta forum, nu känner jag mig "stark" igen! Tack allihopa!

Jag har också grym andedräkt efter att ha börjat äta LCHF, men enligt Pasi så är det ett övergångsbesvär och vi kommer snart att få fantastisk andedräkt! Här gäller det att hålla ut… Om du har några fantastiska knep för att "dölja" det så dela gärna med dig!

Borsta tungan samtidigt med tänderna är steg ett. Sura saker hjälper sedan ganska bra. Man kan dricka ett halvt glas vatten med 1/2 pressad citron i, eller vatten blandat med Molkosan (hälsokosten). Vill man få ännu mer effekt kan man efter en stund dessutom skölja munnen med SB12 (från apoteket). Sedan vandrar man ut i vardagen och möter folk som om man doftar som en ros.

Andedräkten beror på att du är i ketos. Om du inte låter kroppen pendla mellan kolhydratdrift och fettdrift så kommer den efter ett tag (kan ej säga hur lång tid) anpassa sig och inte spilla ut ketoner genom andedräkten- och då ger lukten med sig.

Förstoppningen- prova att äta cocosfett varje dag och gärna även ett tillskott av magnesium. Börja med ett par teskedar cocosfett och lägsta dosen magnesium i ett par, tre dagar och händer inget så kan du öka på lite i taget. Jag tog förut cocosfett i thé eller kaffe (låter läbbigt men ÄR helt ok:) men behöver det inte nu längre. Magnesiumet jag köper brukar vara Ledins på hälsokosten.

Hemsken - Min svett luktade också underligt (metalliskt i mitt fall) innan kostomläggningen…den luktade inte "jag", inte som jag brukade…och jag kopplade det till felaktig hormonbalans pga utbrändhet.
Efter kostomläggningen började jag lukta "jag" igen…..dvs mumma!

Tack för tipsen, ska pröva detta. Det är också intressant att höra om andras erfarenheter och upplevelser.

Kan inte låta bli att tänka en del om frukt igen… Frukt känns så naturlig - så perfekt för en människa att äta. Fina färger, god smak, behöver inte tillagas och är otroligt lättsmält och tydligen även renande för kroppen enligt "de som vet". www.fruitopia.org/JB/frukterian.htm Nu tror jag i och för sig inte att de flesta människor (idag) kan äta så här, eller ens att det är att rekommendera - men någonstans får jag för mig att i en perfekt värld med perfekta människor i framtiden så kanske det är det bästa.

De gamla argumenten att vi människor ju inte är byggda som rovdjur, vare sig när det gäller tänder, klor eller inälvor, är något som jag också tycker är svårt att bortse ifrån. Jag kan tänka mig att vi är någon sorts blandkostare med måttliga mängder fisk, fåger och ägg (och papputar) plus då grönsaker, FRUKT :-), nötter och fröer. Typ nåt sånt. Rovdjursungar har ju redan från början en instinkt av att fånga andra djur - människobarn vill ofta hellre krama och leka med djuren.

Jag är ganska andligt intresserad och tror inte att vår gemensamma förfader var en amöba  från början. Att vi skulle blivit så här tänkande, empatiska med känsla för rätt och fel av en slump. Jag är övertygad om att det finns en Gud eller högre intelligens (kalla det vad du vill) och att det alltså finns en tanke med allt. Människan utvecklas ju också allteftersom och det känns ibland som att det högsta vore att minska lidandet i världen - alltså gå mot mindre och mindre utnyttjande av djuren. (Förresten hur många skulle själva kunna döda sina djur för att äta idag?) En del menar att när man utvecklas andligt så går man mer och mer mot en vegetarisk kost där frukt är det sista (och bästa) steget. Men de menar också att man inte ska äta så om man inte är mogen för det, alltså de flesta människor idag ska nog hålla sig till en "normal" kost, med kött (?), typ. Ur det perspektivet (som jag inte vet hur många av er som tror på…) känns det som att gå bakåt att äta MER kött. Det är därför jag tänker att jag vill köra mer vegetariskt.

Slutligen kan jag inte låta bli att jämföra grönsaks- och fruktdisken i affären, med alla dess vackra inbjudande färger - med köttdisken! Hur äckligt (ursäkta) ser inte köttet ut med sin brungråa färg? Med vetskapen om djurens lidande i fabrikerna så känns det inte bra, minst sagt. Hur får man tag på "naturligt uppfött kött"? 

Det är dessa funderingar som sitter och gnager och som gör att det finns ett litet motstånd - i synnerhet när man inte ännu känner att man mår bra på LCHF-kosten. Fast jag blir inspirerad av alla rapporter om förbättrad hälsa jag läser här på forumet och tänker satsa på det, så vill jag hitta det perfekta för mig. Helst ska det stämma med mina värderingar också.

Jag tycker det känns mer naturligt och "andligt" att äta kött från djur som haft det bra än att äta superbesprutade frukter och grönsaker som måste importeras hela eller stora delar av året…

En lite annorlunda synvinkel.

Här är en läsvärd blogg av Johanna Söderlund, länken går till en sida om frukt, hur den ursprungligen såg ut, det kanske förklarar en del av lockelsen för dig idag.

#27 Getingar har också fina färger, men det är för att varna om dess giftighet ;)

Min högst personliga åsikt om frukterianer är att de lever i en fantasivärld där inga djur skadas. Kanske dags att de släcker pipan och kommer tillbaka till den riktiga världen utan rosa elefanter.

Å andra sidan känns det mer andligt att äta ekologiska frukter och bär från Sverige än kött från djur som fötts upp i fabriker, som ätit antibiotika och sojamjöl och som transporterats till slakteriet på ett inhumant vis…

Jag vill nog helst jämföra ekologiska svenska frukter med djur som haft det bra, då blir det en rättvis jämförelse.

Det är så konstigt. När jag läser en bok/text av någon som tror på något blir argumenten så trovärdiga. Man kommer liksom in i ett moln av den andres sanning - jag blir väldigt påverkad av detta. Har många gånger blivit eld och lågor över något jag läst och tänkt att "detta är facit". Nu vet jag vad som är sant. Sedan läser jag något annat - sen är det sanningen med stort S.

Tror man något så är det ju så att man ser bevisen för just detta och ignorerar det som talar för motsatsen. Jag försöker nu för tiden att hålla mig lite kritisk och inte svepas med så lätt. Det är också därför jag inte bara kan avfärda mina gamla sanningar hur som helst. Länken till Beyond vegetarianism har jag kollit in lite. (Det var mycket länkar hit och dit) Men även den sidan är väl gjord av människor som kommit på hur det är och som bevisar allt de kan om vad de tror gäller. (Jag säger inte att de har fel.) Hur gör man för att utvärdera alla olika sanningar som förekommer överallt? Jag har en tendens att tro på allt - om det bara är skrivet på ett bra sätt.

#29 Tack för länken! Har helt missat den. Ytterligare ett tecken på att de lever i Teletubbie-världen.

MimLan: Nu rörde du om i grytan ordentligt. Det var intressant… Hmmm…

Magica1970: Det där med rosa elefanter är inte så avskräckande i sig - det brukar vara de annorlunda människorna med de mest bespottade idéerna som är de som gör de största upptäckterna här i världen. Men inte förrän senare kommer resten av mänskligheten på att de har rätt.

Men jag ska inte hålla fast vid att frukterianism är det bästa. Jag vet helt enkelt inte. Det var väldigt intressant det här med att den ursprungliga frukten inte alls var så söt…

Hemsken, kostdoktorn har en bra kommentar om frukt som är intressant att läsa. Jag åt enormt mycket frukt innan jag började med LCHF och jag var tveksam till att sluta äta frukt. Men jag provade och det var lättare än jag trodde, saknar det inte mycket (egentligen inte alls). Det jag gillade bäst var egentligen bär och det är många här som äter bär i små mängder. När jag går förbi fruktdisken idag tänker jag bara på hur dålig min mage blev av alla äpplen jag åt.

#33 Jag kan inte riktigt räkna frukterianer som annorlunda. Bara naiva.

Hemsken - Beyondveg är gjord av en fd vegan som fortfarande äter vegetariskt även om han inte anser att det är den ultimata kosten, som jag förstått….men han har verkligen satt sig in i hur människokroppen fungerar, veganmyter, massor av forskning. En mycket ovanlig veg då de flesta helt bortser från sanningen och vill leva i sin vantro byggd på påståenden och myter. Mycket kunnig!
Läs vidare på hans sida….rekommenderas!

Jag håller med dig helt i att djur inte skall produceras i fabriker….så jag har gått så långt att jag slutat gnälla och istället försöka göra nåt åt det (Köttbilen)….hoppas kunna öka tillgängligheten av bra kött och på sikt gynna en ökad andel ekologiskt uppfödda djur.

#27 Intressant om andlighet. Själv är jag vad troende skulle kalla en obotlig ateist .

Men jag är ju inte ointresserad av djupare funderingar för det. Big Bang teorin och kvantfysiken är oerhört inspirerande - tanken att vi alla en gång satt ihop i en liten, liten punkt (våra atomer alltså) för att sedan spridas ut i universum för att - just nu - i denna stund - leva som människor på detta lilla klot av sten och vatten (och lite till) är minst sagt utmanande för hjärnan!

Så min "andlighet" - som jag anser vara ursprunglig, säger mig att jag ska äta djur - det är det vi är avsedda för (enligt mig). Jag har inget emot att döda ett djur för att äta det, det är en en helt naturlig del av livet.

Jag vänder mig emot läror som gör gällande att vissa människor har nått längre än andra i sin "andliga" utveckling och därför besitter egenskaper som vi andra inte har fått än - t ex att kunna leva på bara frukt. Helt ok för mig om någon vill leva på bara frukt - men inte ok att de skulle ha nått längre i någon slags utveckling…

En välhängd entrecote får det att vattnas i munnen på mig - ett äpple gör mig inte särskilt glad…dessutom får jag ont i magen av äpplen. Min mage har svårt att smälta frukt - gaser och ont - inte lättsmält alls.

Håller med om att den industriella djurhanteringen måste förändras - men bara för att vissa djur inte behandlas med full respekt (tills de ska ätas upp) betyder ju inte att jag ska låta bli att äta kött - jag kan ju välja så bra kött som möjligt… Om det är så att man inte ska äta kött för att vissa djur behandlas dåligt så bör man väl i analogi med det inte heller äta grönsaker eller frukt - eftersom vissa grönsaker besprutas med gifter…

Har också full respekt för dom som av egna moraliska skäl inte vill äta kött - men anser mig inte på något sätt ha en sämre moral själv.

Hej hemsken! Vill bara säga att du sätter ord på mina tankar och att det är vanligt att bli missförstådd när man kallar sig andlig.

Att förklara hur vi ser på andlighet är ju ganska komplicerat och skulle säkert få ateisterna att börja gäspa innan man kommit någon vart.

Tyvärr kopplar många ateister ihop ordet andlig med religiös. Och är man ateist så har man ju frånsagt sig allt som har med "sådant flum" att göra.

Men jag förstår precis vad du menar och kämpar också med samma frågor.

#37# Om du satte dig in i hur en andlig människa tänker än att vi anser oss vara högre utvecklade så skulle vi kunna mötas i våra frågor. Att ha kommit längre i sin andlighet betyder inte att man tycker att andra är sämre på något vis utan att man kommit en bit på väg i sin EGEN livsutveckling. Alla har vi olika vägar att gå och alla kommer fram till målet till slut.

Åh vad härligt med någon som förstår hur jag menar! Tack!

Det är svårt att bara kasta bort det man trott på så länge - samtidigt vet jag ju inte exakt vad som är sant och vad som inte är det. Jag är absolut villig att omvärdera mina föreställningar - men vem kan säga (bevisa) vad som är rätt? Man får nog lyssna på sig själv och pröva sig fram till vad som fungerar. Det finns ju inget som säger att man inte kan ändra sig längre fram.

fj-100: Jag vet inte om du hittat dit någon gång, men det finns en sajt på internet som är gjod av Kim Michaels, en dansk person som jag tror bor i USA. Han kanaliserar Jesus (påstår sig göra) vilket jag tror att jag tror på . För mig är den sidan trovärdig i alla fall. Där finns svar på en massa frågor på ett lättläst (engelskt) vis, bl a även frågan om vad man ska äta. http://www.askrealjesus.com/K_JESUS_ANSWERS/W_PRACTICAL_LIVING/esseneanddiet.html

Just denna sida har fått mig att tänka om lite vad det gäller extrema dieter. Jag är inte alls säker längre på att frukterian/vegan-kost nödvändigtvis är det bästa - men det är ändå svårt att bli av med mina gamla föreställningar som ni sett. Jag velar därför fortfarande i tanken.

Ni som inte är andligt intresserade kan bara lämna detta därhän. Men kanske finns det någon som tycker det är intressant…

Hemsken - tack för den här tråden, många bra frågor/synpunkter!

Tillbaka till din ursprungsfråga - om förstoppning - du dricker väl ordentligt med vatten? Jag har själv märkt att jag blir hård i magen om jag slarvar med att dricka.

Jag har inte sett den sidan förut men jag ska absolut kolla, tack för tipset.

Jag har läst "samtal med Gud" böckerna som också är kanaliserade. Oavsett vad man tror så finns det så otroligt mycket lärdomar och sunt förnuft i dessa seriöst skrivna böcker.

Vad som är en delikat och lämplig kost hänger ofta ihop med vilken kultur man lever i!

Och att lukt och synintryck skulle kvara utgångspunkt för ett riktigt val stämmer heller inte.. många i detta land anser att surströming är en delikatess.. men ingen vad jag vet anser att detta vare sig luktar eller ser vackert ut!

Hunddjur har både bättre lukt och syn än oss mäniskor ändå ingår naturligt i deras kost i vilt tillstånd andra djurs exkrementer!

Våra husdjur katten och hunden brukar ibland till ägarnas fasa smaska i sig halvruttna djur de hittar i skogen, dom borde inte göra detta då de som sagt har bättre lukt o smaksinnen än både matte o husse, om nu det kulinariska skulle vara utgångspunkten för ett lämpligt födoval!?

Mäniskan är en apa som isolerades på stränderna när skogen omvandlades till savann, vi förlorade möjligheten och förmågan att äta av skogens frukter som typiskt finns 10-20 meter upp i trädkronorna. Våra förfäder fann ny föda på stranden, skaldjur, fisk, vattenlevande däggdjur o växter samt rester av kvarlämnade bytesdjur!

Läs Lasse Bergs bok "Gryning över Kalahari"!

"Gryning över Kalahari är resultatet av många års arbete och resor. Lasse Berg har intervjuat de främsta vetenskapsmännen inom evolutionslära, arkeologi och paleontologi. Han har sammansmält detta med sina egna erfarenheter av att leva på olika håll i världen, inte minst i Afrika. Resultatet är en fascinerande, lättillgänglig och djupt personlig sammanfattning av vår tids mest avancerade vetande om människans evolution."

En anann bok som är intressant i samanhanget är Lars Wilssons bok "Välfärdens ohälsa""

Finns ett avsnitt här!

#38 Jag menade inte att andliga människor (vad nu det är) generellt skulle anse sig vara mer utvecklade (vad nu det är) - jag dömer inte någon - det var inte min avsikt. Om det tolkades så, så ber jag om ursäkt. /Johan

Det är nog jag som ska be om ursäkt! Blir feltolkningar ibland.

Det är lätt att misstolka, eller att skriva så att det misstolkas i forum och e-post etc - mycket lättare att nå fram med vad man menar i en vanlig diskussion - särskilt med djupare frågor.

Jag vill tillägga att jag tycker att frågan - även om jag själv inte tror att det finns någon/något "guds"liknande - är jätteintressant och vi pratar ofta om det hemma hos oss. Tanken på att det skulle finnas någon intelligens som på något sätt styr över tillvaron och universum är ju mycket intressant.

Håller också med om att det är stor skillnad på religion och andlighet - även om de två förstås kan, och ofta hänger ihop.

För att vara mycket tydlig - jag har full respekt för troende männsikor - vad man än tror på (nästan  det finns ju vissa allmänmänskliga gränser).

Angående andlighet och mat…

Sommaren 2006 mådde jag jättedåligt, efter att under våren ha försökt hålla vikten med fettsnål kost (som man hade lärt sig) Jag var inte överviktig, men märkte för första gången i mitt liv att jag inte längre kunde peta i mig vad som helst, utan att det la sig på kroppen… Dessutom började jag oroa mig för att få diabetes2, som min far och farmor…

Jag bad till till mina Hjälpandar/Universum/Högre makter/Gud (stryk det som ej önskas) om vägledning om vad jag skulle äta för sorts mat för att må bra.

Två dagar senare råkade jag se på Rapport (eller om det var Aktuellt) där det var ett inslag med Annika Dahlqvist. En del av hennes diabetespatienter kunde helt sluta med insulin, andra kunde minska på det, och många gick ner i vikt.

Aha, tänkte jag, här kom svaret, om den kosten är bra för diabetiker, så måste det ju vara ännu bättre att äta så innan man får det, det var så jag tänkte. Googlade hela natten, nästa dag la jag om kosten, som visade sig vara helt rätt för mig.

Jag har bett om andra (viktiga) saker, där mina böner har blivit uppfyllda. Och jag har blivit väldigt försiktig med vad jag ber om…

Däremot är jag väldigt skeptisk mot dom som säger sig kunna kanalisera Gud eller Jesus. Eftersom jag är intresserad av andlighet, så har jag av nyfikenhet gått en medial utvecklingskurs. Jodå, medialiteten funkade för mig, och det tror jag att den kan göra hos alla som är intresserade av att utveckla den…

Men… det viktigaste jag lärde mig är att visionerna uppstår på samma plats som fantasin, dessutom silas visionerna genom ett mänskligt medvetande… dvs två felkällor…

1. Mediumet eller kanalisatorn kan blanda ihop fantasi och "äkta budskap". Ju skickligare man är, desto mindre risk för sammanblandning, men jag tror inte att det kan undvikas helt. Dessutom kan önsketänkande styra fantasierna, vill man att världen ska se ut på ett visst sätt, så kan den önskan lätt blanda sig in i det som "kanaliseras"…

2. Även om det nu är en skicklig person, som kan skilja på fantasi och "äkta budskap", så silas det ändå genom ett mänskligt medvetande, dvs visionerna måste tolkas av den som kanaliserar, och det kan man bara göra med sin egen mänskliga hjärna, och därmed kan budskapet bli förvrängt.

Dessutom tycker jag att det är lite förmätet att påstå att man kan kanalisera Gud eller Jesus, det känns inte det minsta ödmjukt, och för mig har andlighet med ödmjukhet att göra.

Tyvärr finns det många exempel på tragedier som har skett, genom att någon påstår sig kunna kanalisera Gud, eller att Gud pratar genom dom… Knutby är bara ett tragiskt exempel…

Detta är ingen kritik mot sidan som Hemsken länkade till, den snubben skriver ju iallafall att man måste gå till sig själv, något som jag kan instämma i.

Själv föredrar jag att inte ta omvägen över någon annan som ger mig ett budskap, utan jag ställer frågorna själv, och försöker sedan vara öppen för att svaren kan komma till mig på olika sätt, t ex genom en dröm, en bok, råkar träffa någon som säger något, råkar slå på ett tv-program, radioprogram, eller på något helt annat sätt.

Ursäkta för ett långt inlägg, men ämnet intresserar mig…

Odezza: Jag har också hört att det kan bli "fel" när man kanaliserar och därför sväljer jag inte allt jag läser. (Det är därför jag uttrycker mig som att  "jag tror att jag tror på…"). Jag håller helt med dig och man får ha med det i tanken och vara lite kritisk/öppen.

Att det är förmätet att påstå att man kanaliserar Jesus vet jag inte… Tänk om det är Jesus då? Det verkar vara ett bra sätt för Jesus att få ut sitt budskap, att använda sig av en person. Kim Michaels verkar ganska ödmjuk…

Zepp: Väldigt intressant. Jag börjar mer och mer ändra mina åsikter. Frukt - usch! Skämt åsido - jag har nu fått så många förklaringar att jag inte längre ser t ex frukt som så naturligt för människan. Känns lite som en lättnad. Nu kan jag kanske koncentrera mig på att äta mer strikt utan att hela tiden snegla på kompromisser.

Babz och magma: Tack för tipsen om förstoppning. Jag har beställt kokosolja på nätet nu. Ska även dricka mer vatten, där har jag nog slarvat en del.

Måste erkänna att jag dricker lite svag fun light då och då samt att jag även har i en dutt sötningsmedel i grädden jag äter istället för glass. Vill egentligen inte men det känns som att jag "måste ju ha nåt". Ska försöka vänja mig av med det söta istället. När det nu inte verkar vara så naturligt….

Altså.. det e visst naturligt med frukt o bär.. jag tillåter mig att äta helt fritt av dessa under förutsättning att jag plockar dessa vilda i skogen! Kanske inte att jag äter upp allt på en gång utan mera väljer att sprida gracerna lite över säsongen! Men samtidigt vet jag att detta inte är någon bantningskur!

Här har du en tabell med innehåll i olika frukt, bär o grönt!

http://www.hertzmanfrukt.se/html/naring.html#

Fruktobär är lördagsgodis!!!

Bok som rekommenderas, The God Delusion av Richard Dawkins.

Kan nämnas att den fick mig att tänka och slänga ut en hel del gammel spindelväv (hur mycket tror man på egentligen av gammel slentrian?!?) - läs den gärna oavsett vad man tror då den är en ögonöppnare på många sätt.

#27: "En del menar att när man utvecklas andligt så går man mer och mer mot en vegetarisk kost där frukt är det sista (och bästa) steget."

Nu riktar jag mig inte enbart till det ovan: när jag läser hur veganer och vegetarianer titt som tätt uttrycker sig, så slås jag ofta av att de anser sig mer andligt förfinade, miljövänliga, etiskt rättänkande osvosv än köttätarna. Som om köttätare genom sitt kostval inte har "utvecklats" tillräckligt på det andliga planet att de kommit i mål ännu… Jag ska erkänna att det irriterar mig, för förutom att jag själv varje dag funderar och resonerar kring min egen andlighet och olika livsval, så vet jag många köttätare som är väldigt tänkande, ödmjuka och andliga personer.

Min egen uppfattning är denna: om man anser sig ha kommit en bit på väg med sin andliga utveckling och att kött då är naturligt att utesluta- samtidigt som man anser att de som äter kött inte har kommit lika långt i sin andliga utveckling… Då är den åsikten något som talar för att den andliga utvecklingen kanske inte är så långt framskriden hos en själv som man tror? Det är en tanke ivarjefall.

Varför skulle inte ett djur dödas för att bli till föda åt ett annat djur? Det sker överallt i naturen, vare sig det är en varg eller en människa som äter det dödade djuret. Även människan äts av masken i jorden- eller gjorde det ivarjefall innan kremeringen uppfanns. Skevt blev det först när djur började massuppfödas under onaturliga förhållanden. Om människan hade hållit sig till att jaga djuren och föda upp dem i rätt antal till sitt eget hushåll, då hade djuren haft bra liv och människan hade inte översvämmat planeten i antal. En slags självreglering.

#51 Du uttrycker dig bra - det var det jag försökte få fram i mitt inlägg.

 Jag hade mer tänkt mig att när man utvecklas andligt så gör man det lite ojämnt, alltså man kan ha kommit olika långt på olika områden. (Och även gå bakåt ibland) Bara för att en person skulle ha kommit långt när det gäller vad han/hon äter betyder det inte att personen i fråga har kommit långt på alla områden - det betyder definitivt inte att man har någon som helst anledning att skryta om det. (Men tyvärr finns det nog många som gör det. Och då är de som sagt inte så värst utvecklade…)  En storkonsument av kött skulle absolut kunna vara mycket mer t ex förlåtande än den värsta veganen. Man kan nog inte heller gå bakvägen - att först bli vegetarian för att det automatiskt skulle leda till större andlighet. Det låter hemskt. De som kommit långt på alla områden är väl de upplysta typerna - och om man nu skulle bli en sån så är ju ödmjukhet en i allra högsta grad närvarande egenskap. (Samtidigt vill jag säga att jag inte längre är säker på att detta med vad man äter spelar lika stor roll längre - mitt resonemang är liksom hypotetiska på det viset.)

Grejen att djur äter djur överallt i naturen har inte så mycket med saken att göra. Jo, om man tror att vi människor bara är djur som alla andra, som kommit till jorden av en slump. Men förmågan till reflektion och empati m.m. är ju en stor del av att vara människa - och just detta gör att vi kan välja vad och hur vi vill äta och leva. Det känns liksom som en förutsättning för att kunna utvecklas andligt.

Vem bedömmer hur långt man kommit? Antingen man själv eller också "gruppen" man tillhör!
Att lägga in en uppvärdering av sig själv och nedvärdering av andra beroende på valet av mat , är en farlig väg att gå. Egentligen bara en traditionell gruppsykologisk grej - att dela upp sig i VI och DEM…ett sätt att befästa samhörigheten genom normer och värderingar. Tyvärr ingår det även att man dömmer och fördömmer människor som inte tillhör gruppen och inte följer normerna.
(Finns en del intressant om detta i boken Människan, kulturen och evolutionen, om jag inte minns fel)

Oavsett det, så kan man aldrig göra en utvärdering av hur långt man kommit, rent andligt, förrän man nått slutet på vägen….alla egna värderingar av ens egen "andlighet" innan dess är bara ett sätt att höja upp sig själv, gentemot andra.

Då jag tycker det är fel att övervärdera sig själv och nedvärdera andra så har jag hela mitt liv försökt att aldrig tillhöra en "grupp".
Kif och LCHF går bra eftersom den hålls ihop av ett intresse och av kunskap istället för normer (vilket är mycket ovanligt).

Håller väldigt mycket med dig när det gäller bedömande. För mig är det helt främmande att någon skulle bedöma/värdera någon annan. Det gör man själv utefter vad man själv tror är "det rätta" i varje situation. Sedan kan antagligen "det rätta" ändra sig allteftersom man lär sig mer. Därför vet man ju inte alltid vad som är det rätta ännu - något som man får försöka klura ut längs resan. (Som jag försöker göra med ätandet).

För mig finns det helt enkelt vissa fakta om livet att lära sig. Varför lever vi här på jorden? Hur fungerar det när man dör? Reinkarnation? Karma - att allt vi gör får konsekvenser för oss själva? Lagen om attraktion - vi drar till oss det vi tänker och tror? Det finns hur mycket som helst att lära sig. Jag tror inte man kan bevisa sådana här saker - man märker nog till slut själv vad som är sant och inte. Mycket ligger bortom det materiella - även om kvantfysiken kommit fram till en del intressant.

När man vet hur livet fungerar så blir det så otroligt mycket lättare. Vi styr våra liv väldigt mycket - om alla visste det så skulle jorden vara en ganska bra plats att leva på idag. Så länge människor tycker det är okej att sko sig på andras bekostnad (inte minst politiker), att döda eller tortera varandra eller att bara tala illa om varandra (osv osv) så tycker jag att vi har en hel del utveckling kvar. Man kan kalla det andlig utveckling eller något annat. Det hör ändå ihop. Det finns massor av människor som jag tycker verkar ha kommit långt på "sin andliga resa" men som inte själv någonsin tänkt i sådana banor. Man behöver inte själv veta om det eller benämna det så.

Så länge jorden är överbefolkad….systemet vi lever i går ut på att ha frivilliga slavar och drivs av pengar….styrs med propaganda och myter, så kommer nog tyvärr jorden inte vara en speciellt bra plats att bo på. Men det finns ju inga andra alternativ för tillfället.
Fast det finns väl många åsikter om det…detta är bara min.

Pga lite tidsbrister idag så har jag läst ditt inlägg nu precis Hemsken, inlägg nr #27 men inte efterföljande kommentarer och diskussioner ännu. Ville bara säga att jag sög åt mig allt som en svamp det som du skrivit där. Vet inte varför men det tilltalade mig väldigt mycket.

Tack!

Mina tankar om andlighet och mat: Om man som jag, tror att allt i livet har en själ, så finns ingen skillnad på grönsaker, stenar, träd eller djur. Allt har en själ och en röst.

Allt i livet ska visas respekt, och jag respekterar det jag äter eftersom det ska i min kropp.

Allt är naturligt, det som går att äta utan att dö - det är naturligt. Frågan är bara vad man gör för val i livet och i detta fall: vad man mår bra av att äta.

Vi är måhända inte skapade som ett lejon eller en varg men inte heller som en kanin eller en råtta. Vi är människor och det finns en anledning till varför vi fått en hjärna och händer, för att till exempel skapa verktyg att döda djur med…

Att andlig kraft skulle minska när man äter djur är för mig väldigt fel och en onaturlig tanke, eftersom det finns mycket kraft i djur.

#54  Håller helt med dig!

…. fast nu kunde jag inte låta bli, för det här engagerade en väldigt (men har ju inte tid nu) så jag fortsatte att snabbläsa framåt till #36 och Pasi du skrev:

_"Jag håller med dig helt i att djur inte skall produceras i fabriker….så jag har gått så långt att jag slutat gnälla och istället försöka göra nåt åt det (Köttbilen)….hoppas kunna öka tillgängligheten av bra kött och på sikt gynna en ökad andel ekologiskt uppfödda djur."

_Det är så bra! Det är så viktigt! Måste själv (och vill) tänka mer på att köpa rätt sorts kött nu när jag åter äter kött. Med tveksamhet ska väl sägas och kanske man inte skulle ändå… eller iaf inte för mycket kött, jag vet inte.

birma - De som köper kött har enormt mycket större påverkan på tillverkarna/uppfödarna än de som väljer att stå brevid.
Men sedan är det ju en moralisk fråga som var och en får ta ställning till.

Jennix: Det var jättebra skrivet. Tanken med att det skulle vara dumt att äta kött är väl inte just vad vi får i oss. Det handlar i så fall mer om min handling - att döda djuret. Även om växter också har själ så blir lidandet mindre för dem. För frukter - där man ju inte dödar själva växten - blir lidandet minst. (Det är så jag läst.) Sen är det säkerligen så att ett djur som haft ett bra liv har bättre kött än ett fabriksuppfött djur. Jag kan tänka mig att sånt sätter sina spår i köttet.  

birma: Jag gillar t ex quorn - har precis ätit en gryta med quorn, grönsaker och kokosmjölk. Jättegott! Jag kommer nog äta kött men kanske inte varje dag.

Det är konstigt vad jag dras till den här sidan. Det finns så mycket att läsa och få reda på. Så intressanst med alla olika tankar och åsikter. Jag har fortfarande sommarlov - studerar till förskollärare - och börjar inte förrän nästa vecka.

#53:"Grejen att djur äter djur överallt i naturen har inte så mycket med saken att göra. Jo, om man tror att vi människor bara är djur som alla andra, som kommit till jorden av en slump. Men förmågan till reflektion och empati m.m. är ju en stor del av att vara människa - och just detta gör att vi kan välja vad och hur vi vill äta och leva."

Som jag ser det så ÄR människan ett djur, men jag vill inte säga "bara" ett djur eftersom alla liv är unika på sitt eget sätt och inget är mindre än det andra. (Jag tycker heller inte att det finns någon egentlig död utan bara energi i olika form, men det är en annan diskussion:)

Människan har ju som du säger ett vidare perspektiv på livet än andra djur (tror vi) när det kommer till områden som etik, moral, hänsyn, socialt samspel, andlighet, rättstänkande osv. Men samtidigt som detta ger oss många olika val att ta ställning till och svåra frågor att försöka hitta svar på, så har det också gett oss ett ganska… Tja, onaturligt och komplicerat förhållande till döden. Både vår egen, våra medmänniskors och djurens.

Exakt varför är det fel eller mindre "andligt" att döda ett djur- om vi håller oss till scenariot att det har levt i det fria och dött en snabb död- för att följa det naturen skapat oss till? Dvs att livnära våra kroppar på en kost i huvudsak bestående av animalisk föda. Nu vet jag att det finns många olika åsikter kring detta, men min personliga åsikt är att om jag respekterar och försöker följa det naturen skapat mig till så lever jag ett andligt liv.

Ja, om man följer det naturen har skapat en till så lever man andligt. Problemet för mig har alltid varit att veta vad som är naturligt. Jag har liksom ingen inre vägvisare utan jag läser, söker, får aha upplevelser - läser något nytt, funderar och …ändrar mig tvärt. Det är ganska jobbigt!  När jag läste just det om att frukter är det bästa att äta så blev jag påverkad och har någonstans i bakhuvudet haft detta som något slags rättesnöre. Det lät så bra, tyckte jag - och tycker kanske fortfarande. (Fast jag har aldrig själv känt att jag skulle klara att äta bara frukt. Det låg mer i den "perfekta" framtiden.) Jag kan alltså inte svara på varför det skulle vara fel att äta kött - det är det kanske inte. (Se på indianerna som anses väldigt andliga - de frågade väl respektfullt sina bufflar - eller deras andar - om de fick äta dem?)

Jag är inte ute efter att bevisa än det ena, än det andra. Jag vill veta sanningen! Sedan kan jag med gott samvete följa detta. Men jag antar att det inte finns någon sådan sanning egentligen. Vem kan egentligen bevisa någonting? Men jag känner mer nu än tidigare (efter alla era svar) att det är okej att äta kött, om djuren haft det bra, vill säga.

Jag har en fråga: Hur är det med ekologiskt kött? De har det på Willys och jag köper det ibland. Äter de djuren mer naturligt (gräs) än andra? Eller är det mycket kraftfoder, fast ekologiskt? Är det köttet bättre att välja eller är det "strunt samma"? Var hittar man bra kött annars? (Jag tror säkert att den frågan kommit upp någon annanstans men jag orkar inte leta just nu.)

Hemsken - Eklogiskt kött är ett bättre val.
Kravet för dessa djur är att de skall ha möjlighet att leva som de är tänkta och göra det djur gör.Bla skall de ha möjlighet att gå ut året om.
Huvudsakliga fodret skall vara grovfoder (gräs i olika former) med tilläg av spannmål…även om många uppfödare numera utesluter spannmålet helt. Om spannmål förekommer så måste det vara odlat utan konstgödsel och annat skit.
Sist men inte minst finns även ett krav att de inte skall slaktas på ett stressat sätt….därför måste även slakteriet vara KRAVmärkt om köttet skall få KRAV-stämpel.

Så djuren har det mycket bättre, får bättre mat och förhoppningsvis bättre slakt….vilket återspeglas i godare smak på köttet, nyttigare fettsammansättning och ett bättre samvete (men tunnare plånbok).

Indianerna är ett intressant ämne då de tillbad naturen som de själva ansåg att de var en del av ( inte högre stående som vi brukar tänka).

Okej, då ska jag köpa ekologiskt i fortsättningen, om det finns. Hur är det med kyckling? Jag tror aldrig att jag sett kravmärkt kyckling.

#65 Finns nog bara en "registrerad" ekologisk uppfödare i landet - Bosarp. Jag tror att den är KRAV-märkt.

"Djuren på den ekologiska gården"

Länk till KRAV!

#61 För mig är det inte brist på respekt att döda - allt är liv och död i naturen. Brist på respekt är att plåga och inte låta djur leva lyckligt innan dom dör.

Som jag ser det iallafall, är det naturligt för människor att döda djur. Däremot att behandla dom onödigt dåligt är brist på respekt och påverkar oss själva också…

Jennix: Det är nog sant, som du säger… Det är hur vi behandlar djuren när de lever som avgör om vi visar dem respekt eller ej. 

En helt annan sak: Har ni kvinnliga LCHF:are märkt att ni blir påverkade av menstruationscykeln? (Som nybörjare i alla fall.) Jag tycker att jag knappt har några besvär med svaghet, energilöshet innan mens. Men efter… Jag började nämligen med LCHF alldeles efter mens och trodde att svagheten enbart berodde på kosten. Sedan blev jag nästan "som vanligt" efter ett par veckor och trodde att "nu så är det värsta över". Men det var det alltså inte. Lika svag igen efter nästa mens.  

Idag kom både kokosfett och Alkavital på posten. Tur det - för imorse var det katastrof på toa. Var hur nödig som helt - men det ville inte ut. Otroligt hemsk känsla. Fick trycka tillbaka det igen (och det var inte lite heller) och ta en paus. Lite senare försökte jag igen och då äntligen… Kändes som att föda barn Köpte microlavemang på Apoteket - för den upplevelsen vill jag aldrig vara med om igen. Men med kokosfett och Alkavital hoppas jag inte behöva använda det. (Har tagit bort frukten ur kosten, trots att magen fungerar bätte då - jag vill försöka satsa helhjärtat så här i början.)

Hoppas det löser sig, inte kul med sådana problem! Alkavital vet jag inte vad det är?

Ett mineralpreparat med bl a magnesium som någon rekommenderade. Jag tog en dos igår kväll och en i morse före frukost. Jag åt också någon tesked kokosolja igår och en matsked i morse. Gick på toa i morse och är lite (för) lös i magen idag - redan. Det var effektivt, måste jag säga. Får försöka hitta en balans så det blir lagom.

 Du får ta det med små myrsteg!

Om man vet att man vill äta mer frukt och grönt än LDHF tillåter så rekommenderar jag en bok som heter Modern stenålderskost eller något liknande. Även där undviker man spannmål och socker, vilket jag tror är de viktigaste sakerna att undvika. Jag tyckte dock personligen att det blev svårt att äta till vardags då jag är så van vid grädde och annat i min matlagning, orkade inte och ville inte lära om (det är ju så gott med grädde). För mig passade LCHF bättre. Har heller aldrig varit så väldigt förtjust i frukt. Men för dig kanske Stenålderskosten är enklare att tillämpa? Vilket man än väljer så tror jag det blir hälsosammare än det folk annars äter i allmänhet.

Tack för tipset! Fast jag måste erkänna att jag börjar komma in i LCHF-kosten nu.

Svagheten är faktiskt i det närmaste borta. Magproblemen är inte helt lösta så jag försöker experimentera mig fram. När jag äter t ex vitkålssallad plus kött eller fisk till middag håller sig magen lugn - jätteskönt. Men då får jag också mer förstoppning. När jag äter en gryta på grönsaker (blir även lite morot och kålrot förutom ovanjordgrönsaker) och fisk, kött eller quorn så kommer magen igång bättre - men då kommer också de avskyvärda gaserna tillbaka - även om de inte blir lika hemska som förr. Tycker att speciellt blomkål och broccoli ger gaser. (Även tidigare när jag ätit kokt blomkål som enda grönsak till köttet/fisken har jag fått samma reaktion.)

Jag håller på med kokosolja och Alkavital men jag har inte hittat balansen ännu. Det blir lätt för stor reaktion som håller i sig i ett par dagar (springer inte på toa hela dagen men blir lös på morgonen och har sedan knip hela dagen). Då blir det att jag inte tar någon kokosolja alls på flera dagar och sedan tar jag för mycket igen… o.s.v. Men jag ska ta bara lite, lite nästa gång …

Annars har jag märkt att min hud har blivit alldeles len. Fantastiskt! På framsidan av underbenen brukar jag alltid vara fnastorr - men det är helt borta. Likaså på armbågarna - också lent och fint. Mitt hår var fult och håglöst den första månaden och jag tappade också ovanligt mycket. Men nu är det som vanligt igen. Tror att andedräkten är lite bättre också. Så det går åt rätt håll.

Men jag känner nog att i framtiden när magen är bra så vill jag kunna äta lite frukt, som jag tidigare sa. Om magen tål det förstås. Men nu i början får jag nog vara lite strängare. Jag har inte systematiskt kollat vad som får magen att reagera. Kanske är frukt jättedåligt för mig? (Men det vill jag inte!!!)

Hemsken   "Tycker att speciellt blomkål och broccoli ger gaser" vi är verkligen alla olika, har aldrig fått problem med gaser av blomkål eller broccoli men det är kanske för att jag äter dem råa..

Det har du kanske rätt i, att det händer något när man kokar grönsakerna. Rå vitkål kan jag ju äta utan problem. Ska prova även blomkål och broccoli råa istället. Tack för tipset!