Äh, ignorera det. =) Så länge du mår bra, ignorera råd om att räkna kalorier, eller ta bort mjölkprodukter, etc.

Min första vecka här blev jag också så stressad, men tillslut insåg jag att man gör som man själv känner. jag tror att ketos kommer om man äter under 100g kolhydrater per dag, så länge man äter tillräckligt med fett för att inte svälta sig. =)

Precis som Melindrea säger strunta i alla siffror och tabeller, lchf är jätteenkelt om det funkar! Det är när du inte får det resultat du eftersträvar som du ska gå in och peta på detaljer.

Välkommen! Ändra inget som fungerar för dig. Alla är vi så olika och behöver hitta vår egen nivå. Grattis till en fungerande start och lycka till!

Fastnade för din rubrik och tråd mammamalin.
Måste det vara så krångligt?
Det har jag också slagits av. Tänkte att allt först lät enkelt. Bara utesluta pasta, ris, potatis, margarin och lägga till smör och kokosfett och fördela fett, protein och kolhydrater på ungefärligt lchf-sätt.

Men så hände inget, inget, inget med mig beträffande det som jag i första hand var ute efter, tappa i vikt.

Så då blev lite krångligt och jag måste börja titta på detaljer.
Nu har jag på något sätt vant mig vid att inget händer och tror att jag kommer att hålla mig kvar i alla fall, eftersom det finns andra hälsofördelar med kosten också.

Låt det fortsätta vara enkelt mammamalin!

Bli inte stressad! Jag gör det inte ett dugg krångligt, jag undviker bara sånt med mer än 5 % kolhydrater och äter som jag vill av grönsaker, protein och fett. Om det funkar och du mår bra är det väl alldeles jättebra? Grattis till det i såna fall! (Och jag håller med dig, ibland känns det lite hopplöst svårt när man läser, men jag väljer att se det som överkurs).

Håller med alla andra, så länge du mår bra och ser resultat så behöver du inte ens fundera på överkursen. Keep up the good work!

Visst mår jag och min mage 100% bättre än innan lchf - men blir lite stressad när "alla" andra tappar5,7,10,25…kg och jag inte ett gram!!

#7 Dellan

Alla andra?
Det finns minst en till.

Om du mår bra och går ner i vikt så är det väl bara att njuta?  Finlir är till för dom som det INTE funkar för…

Jag tycker inte att det är krångligt. Tvärtom. Slipper både handla hem och tillaga en massa onödiga/onyttiga grunkor.

Igår käkade jag samma kött till tre måltider, fast med lite olika tilltugg. Dagen innan lax två gånger och ägg en gång.

Min viktnedgång är inte snabb, men den är (6 kg sedan mars). 

Här är en till som gillar det enkla! *L* Jag räknar ingenting och bryr mig inte om att kolla hur mkt jag äter av ditten och datten skippar kolhydraterna och sockert bara, äter fett och protein. Grönsaker när jag känner för det. Och det funkar kanon. *L*

Jag hatar krångligheter och den där sidan om att räkna ut hur mkt man äter och kalorier osv fattar jag inte ett jota av. *S*

Skulle jag vara tvungen att göra det krångligare för att det inte funkar så får jag ta det då. *L*

Säger som Mervi till trådskaparen: Ändra inget som fungerar. Och tillägger till de som inte ser de resultat de väntar på: Om något inte fungerar, så…
(a) gör inte för många ändringar på en gång och 
(b) låt ändringen få ett par veckor på sig så att du ser om den ger resultat.

Jag började ställa lite väl höga krav på mig själv och det jag åt. Tillslut så kände jag svältkänslan jag hade som kolhydratätare. Läste Skaldemans FAQ-bok igen och kom tillbaka till den lugna avslappnade matinställningen som jag hade från början med lchf. Rekommenderar hans böcker :)

Tack för alla inlägg!

Det som stressar mig är att jag en gång haft en ätstörning och efter det så är min syn på mat lite kompliserad. Så när jag började med LCHF var det så enkelt och jag har mått bra. Jag har gått ned från 71 till 66.5 och det var ju bara en bonus. Nu har jag inte gått ned i vikt på en månad och det är ok. Om jag vill gå ned mer kanske jag ser över kosten…..MEN jag hoppas verkligen inte att jag hamnar där för då är jag nog fast i matträsket igen……

Jag la om min kost för att få ordning på så mycket annat än att gå ned i vikt.

En fråga: Vad händer om jag hamnar i en situation där man blir "tvungen" att äta kolhydrater. Hur stor skada är skedd? Vill helst höra att det går bra och att hela världen inte går under……för då är jag återigen i ätstörningstankarna.

Kram på er allihop!

Jag tror att det går alldeles ypperligt att "fuska" någon gång och hela världen går inte under! Man måste ju leva också, inte vara en slav under viss kost! Det ska vara enkelt!

Har visserligen bara hållt på med detta i 3 dagar, men jag är övertygad om att jag kommer att "fuska" ibland. Jag är också helt och fast övertygad om att kroppen kommer att ge mig en GIGANTISK utskällning när den dagen kommer!

H. Thea

Vad som händer om man väljer att äta kolhydrater igen (för det är alltid ett val, även om valet i vissa situationer är svårare än annars) är olika från person till person. För en del gör det inte så mycket, andra mår dåligt av det. När jag gjorde ett ganska rejält avsteg under flera dagar för några månader sedan ledde det till en vecka med huvudvärk, sötsug och en enorm vätskesvullnad - vristerna var som fotbollar! Först efter en veckas strikt LCHF släppte det, då minskade jag 3kg på 2 dagar när allt extra vatten rann ut, och huvudvärken och sötsuget släppte. Då kom jag fram till att ingen dessert i världen är SÅ god att det är värt det.

Om du gör ett avsteg och äter kolhydrater så märker du huruvida det blir jobbiga konsekvenser för dig eller inte. Men oavsett vilket så vågar jag lova att världen inte går under. Det enda som händer är att du känner dig lite urkig ett litet tag. Sen är det bara att resa sig upp, damma av sig, och fortsätta som om inget hade hänt.

Och glöm inte att måtten säger mer än vikten!

#14 Jag åt en del kolhydrater på en födelsedagsfest några veckor efter jag hade börjat. Det var ett undantag som jag själv valde att göra.

Skulle du äta kolhydrater så går inte jorden under. Vad jag gjorde efter min "kolhydratfrossa" var att rena kroppen med mycket fett dagarna efter. Det tog några dagar, men sedan var jag på banan igen.

Det svåra med lchf är att lära mig känna skillnad på hunger och sug efter att tugga på något (inget sötsug eftersom det har försvunnit). Eller känna hunger överhuvudtaget eftersom jag är van att svälta lite med kolhydratkosten.

Ett tag åt jag max tre gånger/dag, men min kropp vill ha mat oftare har jag märkt. Synen på mat är lite störd här också, men jag ser det som en läkningsprocess och då får kroppen allt fett den efterfrågar. För att göra den trygg. Äter Babybel eller annan ost mellan målen när jag känner för det.

Jag har inte "fuskat" för jag tycker inte detta är någon sport eller så ;) Men, jag fick hålla till godo med pizza en dag och krängde då i mig tre kakor på kvällen (hetsåt och kunde inte hålla mig). Den natten och nästa dag var jag en riktig "stinkis" från magen. Det var det absolut inte värt. Sedan är inte jag någon nolla eller fanatiker, jag brukar hålla mig till 20-50 kolisar om dagen. Ibland lite grönsaker och sallad, någon gång flatbröd, men har inte tänkt mig bröd och potatis, ris, pasta och sådant. Just idag råkar jag också skjuta "stinkisar", och har ingen aning om varför. Igår var ganska strikt. Kanske någon krydda jag inte tålde riktigt.

Jag är så himla rädd att mitt enorma suuug ska komma igång om jag äter för mycket kolisar, därför håller jag mig ifrån dem också.

Prova en gång och se om det är värt det, men hoppa på banan direkt igen.

Lycka till!

Jag har aldrig brytt mig om att räkna på det jag äter, utan ätit det jag tyckt har fungerat.

De enda siffror som intresserar mig när det gäller LCHF är fetthalt i % och mängden kolhydrater per 100 g, samt beräkningar som kalorier per krona.

För mig finns det ingen anledning att räkna på det jag äter.

Mitt tips är att vänta med avstegen (så gott det går, ibland kan man ju bli "tvungen" av olika orsaker) tills det har gått en tid, i mitt fall lät jag det gå 3 månader innan mitt första avsteg.

Då har man gott och väl hunnit förbi den första omställningen, och förhoppningsvis fått en del hälsovinster. Dessutom känner man ju då tydligare de negativa konsekvenserna av ett avsteg, vilket gör att man i fortsättningen lättare kan välja när man vill göra ett avsteg, eller inte.

Man kan ju känna sig "tvungen" att äta kolhydrater i olika sociala situationer, men sanningen är ju den att ingen annan kan tvinga en till att äta sådant man inte vill äta. Sedan kan man ju var "tvungen" pga av att det helt enkelt inte finns något annat att tillgå, men hur stor är risken för att hamna i sådana situationer? Det går att planera sig förbi det mesta…

Själv gör jag mina avsteg hemma, och bara då jag vet att jag inte måste vara pigg och alert de närmaste dagarna. Då jag är borta vill jag må så bra jag bara kan, därför undviker jag avstegen då.

För mig handlar det om att få äta min älskade pasta ungefär en gång varannan månad. Varför, kan man ju fråga… jag kan bara svara att till mina mörkare sidor hör även en stark självdestruktivitet…

Hej igen! Så kloka svar jag får!

Här kommer en fråga till? Hur gör ni med alkohol? det är jättesvårt för mig. Jag myser och njuter verkligen med ett eller två glas rödvin. Eller som nu imorn ska vi fira och ett gäng mammor ska åka till grannstaden och svänga loss efter en hel del bubbel! Jag vill, för det är liksom mitt roliga utan barn.

Fy, låter som jag har problem med spriten….gaaaah!

Men hur funkar det med en fylla då och då?

Var nogrann med att grunda med fett (och extra försiktig med att undvika kolhydrater), och sedan få in dig tillräckligt med fett när du kommer hem? =)

Några glas rödvin tror jag inte skadar

12% alkoholhalt på rödvin ger 2g kolhydrater per 100 gr, dvs 2%. men man bör ju tänka på kalorierna också och då räknas ett glas rödvin som 72 kcal.

Kombinerar du vinet med någon dessertost, utan kex, så blir det ju inte så tokigt. Risken är ju bara att där spriten går in går vettet ur och du kanske stoppar i dig saker med mycket kolhydrater…..

Det som händer är att levern får ägna sig åt att bryta ner alkohol istället för fett, du får förmodligen en "förlorad dag" när det gäller viktminskningen - och den största risken, att du får "the munchies", blir jättesugen på onyttigheter, och har lite lätt nedsatt omdöme så att du ger efter för suget.

Men som med allt annat så är det ju bara att pröva och se vad som händer, om det funkar för dig eller inte!

En del (t ex jag) blir känsligare för vin med den här kosten så man kan känna sig lite snurrig efter nåt glas vin. Kan hända är det detta grundningen av fett hjälper till med och i så fall rekommenderar jag det starkt innan du går ut. Kanske inte så kul att somna efter ett glas vin när man är ute :)

Fett i mängder! Gick på en riktig snefylla en gång i början på kostomläggningen. Det gör jag aldrig om….var dålig i 2 dagar och full som ett ägg! Hahaha!

Suget tror jag inte ska vara nåt problem. Hör inte till dom som vill äta när jag dricker alkohol:-)

Somna fort eller bli spyfull är väll inget jag strävar efter…haha. Men en god flarra Moet står och ropar efter mig i kylen….så lite dans blir det nog!!!!!!!

Det blir spännande att se hur kroppen reagerar. m jag märker nåt på kroppen och vågen. Fortsättning följer…………..

Kram och tack för allt stöd!