Kolhydrater

Hur beskriver man sig själv? Alltid lika svårt för mig. Åldern är 36. Jag är mamma - till två killar födda oktober -04 och april -08. Förutom det är jag sambo sedan '93 och i famillen finns även en katt född '97. Sedan våren 2010 ingår även ett akvarium med malawi ciklider i familjen. Förr i tiden skulle jag väl satt datatekniker som nummer ett på en beskrivning av mig men på något sätt så har det blivit sekundärt.

Jag kommer från en överviktigt släkt - mormor - mamma - jag & lillasyster. Storasyster är den enda som klarat sig undan "den kraftiga benstommen". Märkligt nog har hon också klarat sig ifrån det ebarmliga sötsuget.

Jag hade inga viktproblem under tonåren (trots min aversion mot allt vad rörelse hette) utan kunde väl äta det mesta och vräkte i mig socker. Ett minne är att mamma tidigt talade om att hennes problem kom när hon blev gravid - och innan dess var hon smal. Ergo - inga barn för mig, problem solved :)

Tyvärr blev vikten ett problem redan innan jag kommit fram till att jag ville ha barn, så jag har varit en återkommande besökare hos viktväktarna - senast 2005. Jag har varje gång lyckats bra - men sedan återgått till dåliga vanor så småningom. Efter första besöket hos VV och innan jag fick barn hade jag faktiskt fått upp intresse för motion. Att gå på ett bra gym med lite mer personliga pass istället för fotboll och skidåkning på skolan var ett stort lyft, så jag har varit väldig aktiv och tränat mycket (inlines, box, yoga, step-up mm) men alla dessa aktiviteter gick bort av tidsbrist sen jag fick barn.

Efter att ha varit i mål på 65 kg sommaren 2005 efter mitt första barn så gick det bara "uppför" och i mars '07 konstaterade jag att jag kommit upp i rekordet 90 kg. Motivationen att gå tillbaka till viktväktarna var på noll...Hittade då GI Viktkoll som jag var med i 3 månader. Jag började med Rivstart och att dra ner på kolhydraterna och hittade även en helt ny värld av olika vetenskaper som pekade på annan verklighet än den jag levt i.

GI metoden och LCHF hjälpte mig att gå ner 10 kg men innan jag nått mitt mål så blev jag gravid och trots att tanken var att fortsätta med min träning som jag då kommit igång med (löpning) och bra mat så gick det snabbt åt skogen. En morgon konstaterade jag att jag inte ville äta ägg. Och sen vete katten vad som hände. Jag åt en massa godis - bakelser - glass etc under graviditeten och redan från början visade det sig att jag inte orkade med att springa lika fort som förut längre heller. 5 april kom jag in på sjukhuset och vägdes då in på 106 kg (!) och hoppet att det skulle försvinna fort var väl inte så stort.

Det gick ett år - och ett till. När jag till slut vågade inse fakta så hamnade jag plötsligt på 95 kg. Hur kunde detta hända? Det finns en del bra ursäkter, och än flera dåliga. Men stora problemet är godisätandet. Jag är en sockermissbrukare av stora mått. Nu har jag hoppat på tåget igen.

Till min hjälp kör jag nu fettdieten.se och kolhydrater.ifokus för hjälp med recept och motivation och lite allmänna tips.

Målet är väl att återigen komma ner på 65 kg, men egentligen är det väl måtten jag vill ha ner. Jag vill vara nöjd med min kropp igen. Jag vill kunna slänga tälten jag har idag och få fram de undanlagda kläderna från 2005.

Jag har startat en blogg som jag skriver ner hur det går lite närmare här. Det är min dagbok för att själv kunna se vad som händer och hur jag mår för att kunna se tillbaka och kanske se trender mm. Det kommer troligen bli en lååång resa innan mål.