Tar mig friheten att använda en gnutta sarkasm i detta inlägg.

Ja, vi sket i att äta kossorna under evolutionen. Vi sprang efter småfåglar och fisk istället. Oj, vänta. Fåglarna i afrika, fisken under isen halva året. Aj då. Dessa icke-anpassade människor måste fått det svårt under kallare tider.

Mycket logiskt. Det mättade fettet var så farligt att vi utvecklade ett evolutionärt "äckel" mot det röda köttet.

Or its all in the head. 

Om det vore så, borde inte inuiterna gilla att äta direkt från nyfångad/slaktad val. Eller andra att dricka blod.

Jag tror det är förvärvat i hög grad. De som får kräkreflexer inbillar jag mig inte är bekväma med att en köttbit faktiskt är ett dött djur.

#2 Precis! 

Visst kan det teoretiskt finnas enstaka individer vars kropp inte gillar proteinerna i visst kött - kallas allergi - men allt det här låter sentida i-lands lyxproblem för mig.

Om jag har alternativet att äta det som bjuds eller fortsätta svälta, tacka f-n för att jag äter. Och gillar det. "Hungern är den bästa kryddan." Sedan om det är kött, larver, kokta granskott eller sista resterna sparad säd ur något dåtida magasin - kroppen är inte designad för att nobba mat i svälttider.

Alltså, jag har ju egentligen precis samma grundinställning. Bakgrunden till att jag TROTS ALLT tänker denna tanke (att motviljan till rött kött faktiskt skulle kunna ha att göra med ärftliga faktorer), är denna:

Om evolutionen verkligen inte alls går så skyndsamt fort som den härskande teorin gör gällande (och att alla människor på jorden idag inte alls har sina förfäder i Afrika för bara c:a 100 000 år sedan, utan t.ex. först för ett par miljoner år tillbaka i tiden), så är det väl troligt att människorna på jorden idag också är bra mycket mer HETEROgena, än vad vi inbillat oss. Ja, om många människoarter på jorden idag utvecklats i sin speciella ekologiska nisch under mycket, mycket lång tid, så kan det nog skilja en hel del på vad olika människor tål och inte, beroende på vad olika individer (av en blandning av många olika människoarter) blivit födda med för gener på metabolismsidan.

Det kanske inte är rött kött, utan kött från klövdjur, som många får kräkreflexer av. Oftast så är väl rött kött kommen från klövdjur. Vem vet t.ex. hur många hundra tusen år som inuiter levt på uteslutande säl, fisk, isbjörn m.m., och hur stor del av inuiterna vars kräkreflexer slår på om de serveras kött från klövdjur. Likaså, hur många sydasiatiska och afrikanska folkslag, skulle inte kunna ha förfäder som inte varit i närheten av att äta klövdjur!?

Alltså, det är bara en tanke det här. Jag tänker att det MÅSTE finnas en FYSISK ORSAK (eller åtminstone att vi måste vara öppna för möjligheten att det KAN finnas en sådan), till att människor inte klarar av att äta olika födoämnen som i oss LCHF-fanatikers ögon bara MÅSTE vara artriktigt för alla…

Visst, jag kan också tänka mig att det är mineralobalanser el. liknande hos många människor idag, som gör att intag av vissa födoämnen som i sig borde göra dem mycket gott, men att mineralobalansen faktiskt skulle bli än mera skev, om de åt det annars så nyttiga och artriktiga födoämnet… Ja, å många är ju födoämnena - dess tydliga artriktighet vad vi förstår till trots - som orsakar allergier…

När man äter kött och nog i synnerhet rött kött utsöndras ganska mycket glukagon. Glukagon höjer blodsockret.

Hög glukagonutsöndring ger illamående och illamående är en vanlig förklaring till varför folk inte vill äta rött kött.

Till stor del beror nog illamåendet (den höga glukagonutsöndringen) på att de är ovana vid kött, men jag tror att det är olika för olika människor också.

Sen finns det förstås andra faktorer också.

Själv tror jag också att det bara är en psykologisk effekt som har kommit till på grund av samhället och media, och ingen egentlig fysisk funktion i kroppen.

#5, Glukagonutsöndring sker om jag har förstått bara bara om man inte samtidigt äter kolhydrater (då höjs blodsockret med dom istället). Så det förklarar inte varför dom som inte äter på LC kost upplever en sådan effekt.

Jag kommer att tänka på min tidigare inställning till fett. Om det fanns det minsta fett på köttet så var jag färdig att svimma. För att inte tala om svärmor som tog reda på fettet från uppläggningsfat o.d. Det var det äckligaste som fanns och fick mig att bli illamående. Var tvungen att titta bort. Nu är det jag som tar reda på fettet.

Nej, jag tror inte det finns en genetisk intolerna mot rött kött, som innebär kräkning vid blotta åsynen av kött.

Däremot har jag sett otaliga kräkreflexreaktioner hos människor som tror sig ha fått i sig kött, t.ex. muslim och griskött,  anorektiker och kött som skulle kunnat innehålla fett,  vegerarian/vegan och gelatin etc. Kraften i en psykologisk reaktion är enorm. Fler exempel, astmatiker som tror att en parfym finns i rummet och reagerar med våldsam (mätbar) astmaattack, fastän ingen parfym finns.

Alla vet att det finns en förväntanseffekt på all sorts terapi/behandling, det är det vi kallar placebo och nocebo, den ena positiv, den andra negativ.

Varför skulle glukagoninsöndring medföra illamående? Det är en normal insöndring för kroppen, det skulle inte ha  fungera som fysiologisk effekt om man av glukagon, i normal funktion, skulle bli så illamående att man slutar eller inte kan äta. Däremot så innebär ett väldigt lågt blodsocker ofta illamående, men det är inte obligat.

Hej, jag är ny som kommenterare men har haft otrolig behållning av att följa alla möjliga diskussioner under nå´n månad, MEN åter till tråden, genetisk intolerans är väl inte helt omöjlig, visst är gener med och spökar vad gäller lactostolerans? Är inte befolkningar närmare polerna unika med sin tolerans av komjölk som vuxna?

#9 Det finns "fickor" av mjölktolerans bland massaier och tuareger i Afrika - båda grupperna använder traditionellt mjölk mycket, ko respektive kamel. En mängd polarfolk, inuiter, norra Sibiriens inhemska folk mfl är däremot laktosintoleranta, det är skandinaverna som är udda i sammanhanget.

Tycker väl i.o.f.s. att jag fått en del bra argument MOT mina funderingar. Det här med våra egna erfarenheter av att lättare få i oss mättat fett nu, efter en tids tillvänjning, ser jag faktiskt som bäst (# 7). Tycker ändå inte att vi ska ta för GIVET, att ärftliga faktorer inte kan ha betydelse i sammanhanget.

Frågor:

# 5: Varför blir de som inte klarar av att äta rött kött illamående av hög glukagonutsöndring, och inte vi andra!? Skulle det kanske vara indoktrineringen om det röda köttets farlighet och den långa tid som denna medverkat till ett avståndstagande från rött kött för många kommit till stånd, som gjort att glukagonutsöndringen känns så ovan för kroppen för dessa, och som därför gör att kroppen uppfattar detta som att ämnet bör undvikas!? (Ifrågasätter inte, utan vill bara veta.)

# 8: Kan vi vara HELT säkra på att det är kulturella faktorer som ligger bakom griskräkreflexerna (och inte ärftliga här också), även om det kanske är troligt… Kan vi vara HELT säkra på forskningsuppgifter om placeboeffekter med anknytning till det här temat!? (Det kanske vi KAN - dock tycker jag att frågan kan ställas…)

Själv har jag större problem med fläsk enn rött kött :)
Men min ena kompis blir rakt av sjuk av rött kött. Nu tänker inte jag på illamående eller så, utan blir kraftlös, tom för energi, ork och allt, dårlig minne, sover jämt utan att va utvilat. När han uteslöt allt rött kött och enbart åt fisk, fågel, fläsk, försvann allt detta som dagg för solen. Jag tror mycket väl att där kan va folk som inte mår bra av vissa sorter mat, presis som folk är olikt känsliga för kolhydrater. Jag tex, kan ju äta rätt mycket kolhydrater, medan Margareta tex måste va mer strikt. Vi är alla olika individer, och vissa av oss har allergier, andra av oss är bara känsliga mot stora mängder, medan andra kan äta presis vad dom vill.

Känner igen det som Rita skriver om… Personligen har jag fått kollat att jag har svårt att bryta ner det röda köttet.. Det belastar lixom kroppen helt absurt.. Jag har för lite enzymer för just den sortens protein. Klarar dock att äta det vid enstaka tillfällen, men inte till vardags.

Sen blir det väl inte bättre av att jag är tokkänslig mot spannmål, även de som processats i kon. Är kossan uppfödd på spannmål kan jag inte äta den.. reaktionen jag får är magknip och att jag kräks… (samma gäller givetvis med annat kött och ägg där djuren fötts upp med spannmål och bröd) Fisk är bra.. *flinar*

Har förstått att det är ganska vanligt att man matar kor och höns med bröd och bullar som inte blivit sålda i butiker och bagerier och sånt. Såna kossor, ägg och kyklingar är döden i grytan för mig.

#13 det är kanske ovanligt att se laxen stutsar upp på land och vräker i sig spannmål?

#14 Jo det var just det jag menade.. Fisk och skaldjur brukar man kunna lita på.. Iaf om man köper de färska.. (opanerade)

Men åter till kött och illamående diskussionen: Jag tillhör ju dom som inte tål det kossorna är uppfödda på, och äter jag sånt kött mår jag illa.. på en gång…

Kanske är många fler som är känsliga för spannmål…?

Ja, det här med erfarenheter av sämre hälsa av rött kött än vitt, är väl en annan aspekt av det här "problemet", som lite stödjer tankarna om att vi kanske INTE ÄR så himla homogena när det gäller det här med ämnesomsättningen som vi trott… Sedan kan ju förstås visserligen många års felaktigt ätande m.m. skapa obalanser i kroppen, som påverkar enzymproduktion och annat, och att nämnda rent hälsomässiga erfarenheter inte behöver betyda så mycket (beträffande att vissa människoarter under evolutionen skulle ha levt ett liv med högst begränsat intag av rött kött)…

# 15: Nog för att djur med rött kött generellt sett skulle kunna matas med mer artfrämmande föda än dem med vitt, och att detta kan kan stor betydelse i sammanhanget. Fast är det så!?

Människor brukar också hävda att de blir illamående av fettet på rött kött. Jag kan bli illamående av fettkanten om jag äter även om jag är mätt.

Illamående lär ju ha med mättnads och hungersignaler att göra, vilka är väldigt olika för olika personer.

#8, bra sagt.

#9,  Laktosintollerans, Glutenintollerans osv. beror på att vi inte har haft dom sakerna som föda särskilt länge. Produkter med laktos har vi bara ätit efter vi varit spädbarn (i modersmjölk, som även laktosintolleranta tål som barn), under dom senaste 13 000 år sedan. Mat med gluten (spannmål) har vi bara ätit i ett par tusen år. Detta är för kort tid för evolutionen att anpassa oss till en föda, därför är det många som inte har hunnit få generna som gör oss anpassade ännu, det är det som gör oss allergiska mot maten.

Som du säger så har stor del av befolkningen i skandinavien har fått laktosgenerna, ca 98%, och klarar därför mjölk även i vuxen ålder, men kollar man världen över är det bara ca 30% som klarar laktos. Glutenintolerans tror jag är mycket vanligare än vi tror, kolla bara på hur många här på forumet som skriver hur dom får bättre mag och tarmfunktion när dom slutar äta spannmål, utan att dom har varit glutenallergiker. Det har accepterats som normalt att man får gaser, ont i magen, osv. i bland, "alla får det". Men så är det inte.

Kött däremot har vi ätit i flera miljoner år, och har därför haft gått om tid att anpassa oss till det flera gånger om. Det finns ingen som är allergisk mot kött, basfödan för våran art.

Det kanske finns dom som regerar på saker som accosieras med kött och därmed tror att dom inte klarar något kött av den typen? Säg att dom äter en korv och mår illa, och skyller det på köttet i korven, när det lika gärna kan vara potatismjölet, smakförstärkare, osv?

Jag har endel vegetariska kompisar som inte tycker om kött, alltså själva smaken & konsistensen. För mig låter det jättekonstigt, men om man vägrar äta kött redan som barn (på mat-på-burk-stadiet ex.) så kan det väl knappast vara "inlärt"? Inte från föräldrarna, inte från hälsorön, inte från att man sett slakteribilder… Men vad det skulle vara vet jag inte. Och de verkar ju inte göra någon direkt skillnad på olika kött, även om fisk verkar gå ner för vissa, och rött kött röknas som mest "köttigt"…

Our bodies are those of carnivores. Carbs are damaging to us, both in making us fat and in causing insulin release. Our minds and the acculturation which we receive from birth overrides instinct and provide the only reason we eat anything. If you are unfortunate like virtually everyone in today's society and receive early training to eat primarily vegetation with high amounts of carbs and avoid fats, then you are unlikely to ever adapt to the proper human diet.

 - The Bear

Hundar kan vara allergiska mot nötkött, vilket innebär att man inte kan utgå från evolutionen helt och hållet. Hundar borde ju klara av kött hur bra som helst kan man tycka. Visserligen kan känsligheten hos hundarna bero på onaturliga levnadsvanor men icke desto mindre så finns det en hel del hundar som inte kan spjälka nötkött.

Att småbarn inte är så förtjusta i kött är nog för att de föredrar energitäta livsmedel som fett och kolhydrater.

Den naturbetesköttfärs ja köpte på ICA luktar då iaf kanongott

Inget illamående av den lukten för min del  

Det mesta av oviljan mot rött kött eller fett för den delen är säkert ett inlärt beteende.

Jag känner till många som utvecklat vegitarism i tonåren och följdaktligen samtidigt utvecklat en enorm avsky mot kött.

En del kan knappt vara i samma rum som nån som smaskar på en biff.

Samma sak blir det medvetet eller omedvetet för väldigt många vad avser mättat fett.

Årtal av indoktrinering får många att känna en fysisk avsky mot fett vilket är svårt att bryta även om dom intellektuellt inser att fett istället är nyttigt..

Sen är det också på det viset att vi präglas av det vi får oss till livs i tidig ålder.

Vi tenderar att "lära oss" gilla det som finns i habitatet vi befinner oss i.. 

Överlevnadsmässigt är det förstås alltid bättre att tycka om och äta av vad som finns tillgängligt än att inte äta alls.. 

Vegitarianers barn kommer att gilla vegmat i större omfattning än normalbefolkningen gör osv.. 

Den här funktionen kan alltså ibland leda in oss på fel spår angående vad som hälsomässigt är den bästa födan för oss

Du har nog rätt Dufva! Inlärningen både av föräldrar, veganrörelsen och etablissemanget, och en lång tids avvänjning av kött och animaliskt fett, kan förstås ha satt spår som verkligen ÄR djupa…

Ja, fast kan detta ändå förklara skillnaden på den så utbredda "reflexen" vad gäller olika typer av kött, och folks olika hälsoerfarenheter av rött resp. vitt kött!? Även om säkert alla nu levande människor på jorden vid sin födsel var anpassade för att äta kött - ska vi ta för GIVET att alla har gener som är anpassade till ALLA TYPER av kött!?

Om människan tog sig ut ur Afrika för bra mycket längre tid sedan än vad den härskande uppfattningen gör gällande (ursäkta mitt tjat), så borde väl mänskligheten hunnit specialisera sig rätt väl på olika djur och därmed även olika typer av kött och fett, beroende på vilken ekologisk nisch som de olika arterna hamnat i!? Kan hända var många populationer rätt heterogena sinsemellan i sina specialiseringar på födoområdet redan innan människan började att befolka alla andra världsdelar (om vi nu ö.h.t. kan vara säkra på att vi alla har vårt urhem i Afrika)!? 

Nog för att det visst kan vara så att alla människor på jorden idag vid sin födsel i alla fall var anpassad till NÖTkött, och att detta t.o.m. är troligt. Gör vi inte ett grovt vetenskapligt misstag, om vi inte är öppna för MÖJLIGHETEN att alla folkslag under den senaste årmiljonen faktiskt inte haft nötkött på menyn!? Människorna på Kitava, Nya Guinea, som Staffan Lindeberg gjorde en studie på, har t.ex. uppenbarligen inte nötkött på menyn. Traditionellt levande inuiter har det inte heller. Ja, för att ta TVÅ exempel. Kan vi vara helt säkra på att förfäderna till dessa, under den senaste miljonen åren, ändå haft det!?

Apropå det här med olika ekologiska nischer, och AndreasO:s påpekande om att "mat med gluten (spannmål) har vi bara ätit i ett par tusen år.":

De folkslag som tål gluten, har nog i alla fall haft frön på menyn under mycket lång tidsrymd. (påstår JAG.) Tron på att evolutionen går så snabbt fram, att olika arter kan anpassa sig till nya födoämnen på bara några få tusentals år, känns för mig befängd! Är jag verkligen ensam om den känslan!?

Samma gäller laktosen. Är det inte mera troligt att orsaken till att vi nordbor har en så stor laktasproduktion, är att våra förfäder på dessa breddgrader nyttjat mjölkprodukter under många, många tiotusentals år (om ens det räcker)… Ja, och att dem som inte har en lika god laktasproduktion idag, på den punkten ärvt gener från människoarter som helt enkelt inte nyttjat mjölkprodukter…

Allmänna tankar ( som inte på något sätt är vetenskapligt grundade)

• Vi hoppade ner från träden
• (på savannen i afrika alltså)
• vi var hungriga och såg en gnu springa förbi
• av någon anledning så lyckades vi fånga och äta upp gnun
• vi märkte att vi blev mätta länge
• vi fångade en gnu till…
• osv
• och här är vi…!

Kött är enligt min mening basföda för människor. (AndreasO har en längre och bättre underbygd förklaring…)

Om vi hade varit gjorda för att äta fiberrik kolhydratkost så hade vi haft sju magar typ….

När du säger "rött kött" verkar du bara fokusera på nötkött, right? Jag har lite svårt att se ett evolutionsperspektiv i det, kött i större utsträckning är rött även om det inte kommer från en biffko. Då är det snarare en annan faktor som skulle trigga motviljan, inte färgen.

Bengt-Olov, nu tycker jag Du ska presentera Din teori om hur människan väljer rött eller vitt kött. Allt kött är djurets muskelvävnad, färgen lär bero på mängd hemoglobin.

Du måste ha en teori, så sluta gå som katten runt het gröt, säg vad Du tror, så får Du veta om Du får medhåll.

Man har gjort många studier på barn, om barns önskan om att äta, ssk äta främmande matvaror. Vissa barn är utomordentligt kinkiga, ska känna igen allt, vägrar annars. Kollar man då upp föräldrarna, så har de också haft samma beteende som barn. Vissa barn kräver mycket trygghet och främmande maträtter känns farliga. Jfr svårt  autistiska barn, de klarar inga förändringar, vare sig i miljö eller i maträtter.

Människan saknar tyvärr spontanreflexen att kräka upp saker/mat den inte tål, innan den ens vet att den inte tål det. Hade vi haft en sådan reflex, så skulle vi inte kunna bli matförgiftade eller hinna utveckla allergier/intoleranser (obs tänker inte virus och bakterier). Om ett barn vägrar äta en viss matvara , så innebär det inte att barnet är allergiskt eller överkänsligt. Naturligtvis kan någon enstaka ha en allergi, men det har inte med själva nekandet av maten att göra. Människan är inte så smart, har inga övernaturliga gåvor.

Glöm inte att vad gäller tycke och smak om mat, så är det individuellt, alla tycker inte att allt smakar gott. Men de flesta som nekar någon form av mat gör det nog av inlärda kulturella skäl.

För att vända på det lite:

Det är ju en del här som har rapporeterat illamående vid avsteg om dom har testat kolhydrater igen efter en tid på strikt LCHF. Kan det vara samma fenomen här? Altså en psykologisk effekt?

andreas, kan det nog absolut. Men det stannar ju knappast vid illamående, det som folk som gör 'avsteg' rapporterat.

Jag tror dock att högt kolhydratintag inte är främmande för kroppen under korta perioder - så jag har svårt att tänka mig att man skulle reagera negativt fysiskt av att frossa frukt i en vecka eller så, vilket våra förfäder säkert gjort. Och andra sidan är ju godis eller spannmål med 70-100% kolhydrathalt alldeles för koncentrerat för att verka naturligt, och kan säkert ställa till med otyg i en ovan (läs frisk) kropp. Frukt innehåller ju sällan mer än 5-max10 gram kolhydrater per hekto, och då är det våran sötavlade frukt.

# 27:  

Färgen i sig kanske är helt betydelselös… Det kan väl lika gärna vara något annat - nötkött, kött från klövdjur eller vad tusan som helst - som ändå har det GEMENSAMMA, att de är röda till färgen…

Jag gör inte anspråk på att veta någonting! Måste man ha en teori, för att man ställer sig lite ifrågasättande till om vi verkligen ska ta vissa saker för givet!? (Det är väl snarare så att man kanske bör ha en teori, om man helt UTESLUTER vissa MÖJLIGHETER!?) Vad jag tror, är att bara för att vi är säkra på att fisk och kött är vad som ingått i alla människofolkslags dieter i alla tider, så ska vi kanske inte vara så förbaskat säkra på att alla SLAGS kött gjort det…

Nu är jag ändå inne på att jag OCKSÅ tror att det mest sannolika "TROTS ALLT" är att alla människoarter fötts med gener som är anpassade för kött från klövdjur. Tycker tråden samlat många bra argument för att miljön (en längre tids frånvaro av kött eller visst sorts kött) faktiskt kan påverka olika reflexer vad gäller våra födopreferenser, som kanske stärkt min tilltro för detta. Det var väl det som var mitt syfte med tråden och min envishet, och helst att något argument damp ner som mer eller mindre HELT övertygade mig. Fast ÄVEN om också jag tror att detta är det mest sannolika, och när nu något argument i alla fall inte kunnat AVGÖRA frågan, så kan man ju inte ta det för GIVET att det är så…

Vad man möjligen kan säga, är att jag har en teori om att det ännu finns mycket felaktig "förkunskap" inprogrammerade i oss som helt enkelt gör att vi fortfarande drar (många och viktiga) felaktiga slutsatser. Ja alltså t.o.m. i oss LCHF:are, trots alla myter som ändå på senare tid uppdagats för oss… Det behöver naturligtvis inte vara så i just den här frågan! Dock menar jag på att vi har anledning att ifrågasätta och omvärdera DET MESTA inom områden där evolutionens betydelse under alla år varit eftersatt… Även om jag har förståelse för alla som velat argumentera mot mina funderingar i denna tråd (det var väl det som var MENINGEN att ni skulle göra…) - har jag verkligen ändå inte medhåll DÄR!? Framförallt tror då jag att det finns anledning att ifrågasätta slutsatser som KAN vila på felaktig förprogrammerade kunskap beträffande ALLA FOLKSLAGS NÄRA SLÄKTSKAP. Det kan väl hur som helst aldrig ses som något särskilt avancerat vetenskapligt förhållningssätt, att ta Out-of-Africa-teorin (om att alla nu levande människor har alla sina förfäder för drygt 100 000 år sedan i Afrika) som en otvivelaktig sanning!? Har jag ÅTMINSTONE inte medhåll DÄR!?

"Människan saknar tyvärr spontanreflexen att kräka upp saker/mat den inte tål, innan den ens vet att den inte tål det":

Hm, vad är det då som gör att människan inte får för sig att börja käka gräs eller vad sjutton som helst, under perioder av svält!? NÅGOT måste det väl i alla fall vara som GÖR detta!?

"Människan är inte så smart, har inga övernaturliga gåvor":

Allt som sker på jorden måste väl betraktas som naturligt, även i djurens värld, och att djuren därför heller inte har några övernaturliga gåvor!? Det som vi ev. uppfattar som övernaturliga gåvor, är väl egentligen ingenting annat än gåvor som vi ofullkomliga människor helt enkelt inte har förmågan (ännu) att begripa oss på!? Fast med tanke på detta - vad är det som säger att vi själva ändå inte har förmågor som vi ännu inte ens är MEDVETNA om!? Kan vi verkligen ta för givet att vi inte har det!? Hur mycket vet vi egentligen om livet!? Ja, och hur mycket kan vi ta för givet, att det finns saker som vi ännu inte begripit oss på, eller ens känner till!?

#30 Hm, vad är det då som gör att människan inte får för sig att börja käka gräs eller vad sjutton som helst, under perioder av svält!?

Människor gör det. De äter gräs och vad som helst. Och dör som flugor. Läs skildringar från svälttider - de från belägringen av Leningrad/S:t Petersburg är inte gulliga. I min pågående hög håller jag på med en bok om potatisens historia och långa utläggningar om Irlands 1800-tal.

Jag håller med dig om alla människors nära släktskap i och med att jag tror att Out of Africa-teorin håller. När du börjar prata om nedärvda förkunskaper och naturliga/övernaturliga förmågor har du tappat bort mig fullständigt. Jag vet inte vad du vill med frågeställningen.

Jag kommenterade ju Vikingamormors påståenden i # 27… :-)

Får väl försöka läsa på bättre om svältskildringar då… :-) Är det föresten ändå säkert att man ätit gräs för ENERGINS skull, och inte bara som ett utslag av en ev. nedärvt instinkt om att äta gräs för att ta död på PARASITER el. dylikt som man ofta ser att t.ex. hundar och katter gör, som genom svälten och säkert annan tvivelaktig föda som ätits (innan man gett sig på gräset), frodat obalans i tarmarna på folk!? Om människor verkligen KAN äta gräs i svälttider bara för energins skull, så kanske skildringarna också visat - om de är detaljerade - på att KVÄLJNINGAR i samband med förtäringen uppstod!? Det är väl i.o.f.s. ingen omöjlig tanke att tänka sig följande heller, att OM det är så att någon enstaka kolhydrat faktiskt går att utvinna genom att äta gräs, så kanske i situationer när människor är utsatta för svält, så uppstår ingen kräkreflex för detta!? Gissar att man måste hålla alla möjligheter öppna där också…

Hur som helst så har förstås vi människor - precis som djuren - en instinkt som styr oss till att i möjligaste mån äta föda som är artriktig för oss. (Låt vara att denna i VISS MÅN kan sättas ur spel efter en tids tillvänjning av föda som inte till 100 % är artfrämmande…) Fast inte är det väl osannolikt att det är just denna instinkt som gör att vissa människor - de som inte kan äta rött kött eller VISS SLAGS rött kött - erfar en reflex som får dem att undvika det köttet!? Så är väl fallet med så mycket ANNAT!? Även om många kanske KAN äta lite gräs utan att det tar emot så mycket t.o.m. i tider då man INTE är utsatt för svält. Dock har man väl i så fall borgat för att någon form av reflex uppstår NÄSTA GÅNG man ger sig på gräs!? Har jag fel, får ni gärna slå ner på mig… Det är liksom det som är meningen…

#32 Jag såg det.

Jag har följt med din tråd, ibland kommenterat, för att se om det dyker upp några guldkorn ur forumets samlade kunskap. Själv försökte jag bidra med kunskap jag hade.

Men prata du med Vikingmormor om ditt inlägg, själv ska jag ut och springa.