Tja, jag började gå upp när jag åt bröd ett par gånger i veckan under hösten, men viktuppgången hann inte bli så stor innan jag kände på kläderna att det var dags att stoppa.

Så återvänder du till gamla onda vanor lär du gå upp, frågan är väl bara hur snabbt och hur mycket.

Ja, men det är just det jag undrar över…Blir man lika "skadad" i kroppen och med den påföljden att man lättare går upp i vikt om man sen avviker, som man blir på andra värdelösa dieter, eller är lchf ett undantag?

Obs: Jag vet att lchf inte är en diet.

De som blivit feta och sjuka på raffinerade kolhydrater kommer med största sannolikhet bli feta och sjuka igen om man återgår till den kost man blev fet och sjuk av.

Som jag ser det är lchf en naturlig kost som ger en naturlig ämnesomsättning. 

Återgår man till en tidigare kost som man gått upp i vikt på så lär man gå upp… Men eftersom lchf skonar musklerna och ger kroppen det den behöver så har man i alla fall inget "svälttillstånd" att ta igen, så jag tror att man bara går upp "normalt".

Det är inte lchf-kosten som skadat kroppen, det är vad du åt för att bli sjuk och fet.

# 3 Det tror jag med men undrar om det blir "dubbelt upp" om man återgår till gamla vanor. Blir man extra känslig även med denna metod?

Sen kanske risken kan vara att man fortsätter äta mycket fett samtidigt som det smyger sig in mycket kolhydrater?

Att man kan uppleva sig som extra kolhydratkänslig kan bero på de vattenkilo man kan gå upp på kort tid om man äter kolhydrater.

Men en person som blivit sjuk eller fet av kolhydrater är per definition extra känslig.

# 4 Hann inte läsa ditt svar innan jag skickade i väg mitt tidigare inlägg. Ja, det är kanske så det funkar….Man är ju inte i ett svälttillstånd precis!

Hej!

Jag skriver ett inlägg nu bara för att jag får lite hjälp med vissa dataproblem.

Varför ska man åtegå till kolhydrater?

Har ingen fundering på att göra det i nuläget men jag ser det inte som helt omöjligt att jag kanske kommer att öka på mina kolisar i framtiden.

Jovisst, jag kommer kanske också att testa fram en gräns när jag har nått målvikten, men man märker väl ganska snabbt om man äter för mycket.

Jag kan tänka mig tex att äta en massa goda närodlade frukter på somrarna, eller bär när det mognar i skogen. Men bara när det växer naturligt, nära, men absolut ingen vetemjöl någonsin.

Vad konstig egentligen, jag som älskade ciabatta mest här i världen förut.

Ja, de där kolhydraterna alltså! Ibland får jag för mig att jag bara vill trycka ner kladdkaka, choklad,kanelbullar, äppelpaj med vaniljsås osv och bara frossa! men när jag tänker efter är det bara hjärnan som spelar en ett spratt! Fy som jag skulle må. Men den där känslan, Måste ha, måste ha är hemsk.

# Det är inget konstigt - människan är skapt att älska sötsaker, d v s frukt, bär o honung.

Dagens raffinerade livsmedel är många gånger sötare än vilda frukter o bär, de finns året runt och de innehåller ingen näring.

Alltså är de gift för människan.