Man får fixa maken när han kommer hem, min fixas två gånger i veckan när han kamperar här mellan jobben. Under tiden trakkaserar jag hunden och grannarna med alla mina nyvunna kunskaper. Hunden är åtminstone glad åt uppmärksamheten.

Katten oxå!

Visst är det tråkigt att äta ensam…ungarna räknas inte…alltid ngn som gnäller! Min Guben äter oftast m oss ändå, litegrann för sällskaps skull o så att han inte ska bli alltför hungrig innan det är "riktig" middagstid för honom. Ibland händer det ju att de inte får tid till att äta heller o då är det bra att ha lite i magen. Skulle vara skönt/kul/bra att ha ngn att "tävla" m…lättare att hålla sig på banan då. Sonens varma mackor doftade ljuvligt igårkväll…

Synkronisering ja…jag o Guben faller alltid i talet på varandra; öppnar munnen o säger *exakt* samma sak…24 år den 17 maj…förutom att vi var bästisar i några år före det o gick i samma klass 7-8-9:an.

#3: Se till att du får gubben med dig i det här nu!  Det är skitkul att ha nån att jämföra sig med osv! Min sambo ( mannen ) är lika inspirerad som mig numera och dippar jag en dag peppar han och tvärtom. Han brukar annars inte vara den som faller pladask för mina ideer men den här gången gick det bra! Antagligen pga all gomat han får vräka i sig! Han riktigt längtar till det ska bli morgon så han får äta bacon och ägg vilket jag tröttnat på för länge sedan!

Ja, visst är det kul det där med att man synkroniseras när man hållit ihop så länge! Vi tänker ofta på samma sak och faller varandra i talet precis som du,häftigt! Jag va 22 och han 20 när vi träffades och nu är vi 47 och 45. Huvva va tiden rusar iväg!

Nu till en märklig sak: igår kväll när jag satt här och läste inlägg så loggades jag ut från internet så fort jag gick in på det du skrivit om din dag och leverne. Försökte flera ggr men det blev samma resultat varje gång!! Jag fattar ingenting….

Det var väl inte tänkt att du skulle läsa det…!

Försöker sakta men säkert att överföra fam till en ngt hälsosammare kost men det är inte lätt! Framförallt Sonen o Guben är svåra…*karlar*!!!  Flingomaner o Sonen har blivit väldigt svår på bakat o läsk…har märkt ett samband m inträdet i puberteten faktiskt. Han är iaf rejält smart så jag hoppas att han tar till sig m tiden.

Man är som enäggstvillingar efter snart 40 års äktenskap. Nästan så man blir rädd ibland. Vikten följer också åt, mellanskillnaden är den samma hela tiden. Mannen äter också LCHF. Jättekul att ha någon att diskureta detta med LCHF och så tipsar han om han sett något i tidningen.

Ja,där ser man att det är fler "strävsamma par" som har liknande erfarenheter!Kul!