157ochenhalv cm. Den halva är viktig, eller var, för då blev jag 1/2 cm längre än mamma.

Jag har blivit väldigt skicklig på att korta byxben för att inte tala om täckbyxor..

158,2 cm är jag. Döm om min förvåning när jag hittade ett par jeans i längd 30. Det är inte ofta det händer. Första gången på evigheter som jag inte behöver lägga upp byxor! :-)

Jag är 1,74 och det är nästan omöjligt att hitta långbyxor som räcker i längden i vanliga butiker GÅR INTE!!!!!!

Så problemet är inte bara ert. Jag kan inte påstå att jag blivit expert på att skarva benen, men jag har hittat 3 specialbutiker för stora människor. Utan dom vore jag byxlös.

Starta specialbutik blir mitt råd. Eller få någon att intressera sig för era problem.

Jag är 1,57!  

Har man stora bröst jämfört med midjan och armar är det också svårt att hitta toppar. Kanske därför jag hatar att handla kläder? För det är inte omklädningsrummen o speglar jag hatar, det är att jag aldrig hittar nåt som sitter fint.

Jag är 157,6 cm.  Jag köper byxor i 20-serien, som är anpassad för oss som är ca 160 cm långa. Nu när jag blivit normalviktig så har jag större problem att hitta byxor, har minsta storleken nu.

Jag har aldrig varit nån fena på att sy, annars skulle jag sytt egna byxor så man fick dem som man vill!

Jag har varit 157 cm men vid sista hälsokontrollen blev det bara 156 cm  

Får alltid lägga upp mina byxor och jag vill aldrig köpa kläder eftersom allt sitter sååååå fel. Midjan nån annanstans än där den borde sitta. Urringningar blir alldeles för djupa och armar för långa.  Kanske blir det bättre med passformen efter att jag ätit mindre med kolhydrater, är verkligen färsk inom detta tankesätt så…… hoppas hoppas att det snart ger resultat

Kaela

#6  Jag har faktiskt funderat på att gå sykurs eftersom jag har så svårt att hitta kläder som passar mig.

Antar att det blir lättar om jag blir smalare men ändå…

158 cm! (förr i tiden 159)

Jag försöker köpa D-storlek på mina byxor, annars syr jag upp (med varierande resultat).

också krympt en cm, numera 156. Också proffs på att förkortta. Inte bara byxben, utan ärmar också. Jag tycker om fritidskläder av bättre kvalitet, men det kan jag glömma, då ärmarna når nedanför knäna, typ gorilla. Ser kul ut, men egentligen inte.

Jag är 154,6 (!) cm.  Skolsköterskan vägrade att avrunda uppåt…

 Har ingen övervikt idag, men har pendlat mellan 47-58 kg sedan tonåren. Idag väger jag 48-50 kg, vilket jag är mer än nöjd med, även om dallret inte är helt borta… ;) Jag har haft övervikten kring mage och höfter, men efter ett år på lchf har figuren blivit mer o mer kvinnlig…

Jag äter inte lchf pga övervikt utan för dess hälsovinster. Jag har ME (kroniskt trötthetssyndrom), mkt svåra insomningsproblem, IBS, ångest, mm. Allt detta har blivit bättre med kosten. Jag har gått ner 1-2 kg, men det var som sagt inte alls anledningen till kostomläggnignen.

 Jag och syster (som är lika kort) har alltid svårt med kläder.  alla byxor måste läggas upp… jag har strl 34-36, så på det sättet har jag absolut inga problem, men inget sitter som det ska, eftersom att allt är för långt…

Men jag tycker att det (för min del) är värre med skor. Jag har strl 34-35, vilket nästan inte går att få tag i längre… ;)

Jag är 1,62 och mycket rund! Jag vet hur du har det!!

Apropå jeans så kom jag just på att Coop har 30-längd på sina jeans! /Maia

Min längd har varit 155 cm men nu är den 153 cm.Så längden blir mindre när man blir äldre.Rund är jag med och har svårt med klädköp.

Jag är 166 cm, men har långa ben och breda höfter och lite smalare om axlarna,stor byst. Mitt problem är att byxor och kjolar som passar över baken är för stora i midjan.

Då blir jag kortast hittills med mina 152 cm (och jag kan ju ha krympt, för det mättes i min ungdom, och jag har inte kollat på senare år).

Jag gillar modet med lågt ställda byxor, för annars kan jag hänga linningen i bh:n känns det som. Uppläggning är jag expert på, men även om jag är sykunnig vill jag inte sy byxor, för det är så svårt att få bra passform över ändan.

Jag har inte ändrat min kost nu för att gå ner i vikt, utan för att jag har ont i benen. Vikten gick ner från 59 till 52 kg när jag slutade med socker för drygt två år sedan. Det duger egentligen, men det vore inte fel att minska magen, som fortfarande är alldeles för stor, så 2-3-4 kilo till vore bra. 48 är min önskevikt nu. När jag vägde 45 var jag smal, och eftersom jag är medelålders antar jag att lite extra inte är fel.

Skor är svårt, eftersom jag har storlek 35, men jag behöver inga nya, för jag har många, många i garderoben. Jag gillar skor, och köpte förr så fort jag hittade några som passade mig.

Jag är 159 och väger c:a tjugo för mycket för närvarande. Det har jag gjort förr också. Däremellan har jag i fyra omgångar gått ner till min idealvikt runt femtio.

Jojo, snacka om jojo!

Det enda positiva med nuvarande kroppsform är att brösten är precis lagom stora. Skulle vara trevligt att kunna behålla fettet där, hehe. Men jag är skarpt medveten om att det är taxöronens återkomst som väntar när kilona försvinner.

Byxproblemet känner jag väl igen! När jag är smal kan jag köpa 160 centilong, men det går ju inte nu, dom går inte upp över låren. Syr gör jag inte, åtminstone inte byxor. Så det är uppläggning som gäller.

Jag är 153,5 cm och väger 68 suck. Kläder vill jag inte prata om.

Oj vad många ni är - jag känner mig lång med mina 162cm

jag är 156 nånting har varit 157,3 och väger f.n. 64,5 så jag ska ner 10 kg till.

Jag är 158,5 och köper numera alla byxor i Klingel-katalogen. De har normala längder och dessutom för kortväxta och kortare ändå. Längesedan jag behövde kapa halvmetrar från byxben. Den halvmeter där slag eller dekorationer satt.

Även jag måste köpa de kortare modellerna och jag är 164 lång.

Å jag krymper också. 160 står det i passet, 157 är jag vid senaste mätningen och rundast på mitten!

Jag är 160 lång och har inga problem med för långa byxor, däremot är är alla ärmar för långa. Det ställer till det när jag ska köpa kavaj. Att lägga upp kavajärmar är svårare än att fålla byxben. Det brukar röra sig om ca 2 cm på ärmarna.

Jag är 1.59 cm och väger just nu 80,5 kg Har vägt som mest 95 kg. Har aldrig hittat kläder som jag  kan ha så jag har sytt allting i alla år. Jag längtar till den dag jag kan köpa färdiga byxor!!!!!!

158,5:-)

Jag är 159 - och en halv! ;-)

Det är ett elände att köpa kläder, särskilt överdelar, eftersom jag är rejält tjock runt magen, men har förhållandevis liten byst. För att få rum med magen måste jag gå upp i storlekarna, och då flaggar det kring bysten, ärmarna är ett par decimeter för långa och midjan i plagget hamnar kring tjockaste delen på magen. Inte särskilt smickrande.

Jag har några gånger haft glädjen att köpa skräddarsydda plagg och upptäckte då till min förvåning att jag faktiskt har "former" - det är bara att de har dolts så effektivt av mina vanliga kläder…

När jag var 30 år, var jag så smal att jag kunde ha 170 centilong. Jag åt mer fett och inga lightprodukter. bodde singel. fast jag träffade gubben nåt år efter det (84). Ja se kärleken vad den kan föra med sig.

160,5 står det i passet! Köper oftast D-storlekar på Lindex. Det värsta är att det finns så få modeller så jag har haft "samma" byxor i flera år!! När jag köpte byxor sist(jan) kunde jag ta stl40!!!! Det var myyyyycke stretsh i dom!

Jag är 150 cm, och ett av problemen är jackor och koftor med blixtlås, kan inte förstå varför de inte kan sy i tvåvägsblixtlås i flera plagg. Byxor blir för långa men dom kan jag korta. Skor i storlek 35 blir allt svårare att hitta

Jag är 107 cm. På bredden alltså, ändbredden. Tack vare att jag är 164 cm lång når jag indexet 1.53. Jag försöker att kompensera genom viktnedgång. Men det är upp och ner. Hela havet stormar. Tycker kanske att jag ska komma ner till 77 cm. Då kan jag ta på mig en baddräkt. Inomhus förstås.

Jag är också 159,5cm.  Och jösses känner jag igen frågan med för långa byxben. Numer har jag gett upp - eftersom jag har ett kontorsjobb kör jag med kjol för det mesta. Trikå är ett snällt material…

Men mitt största problem - vilket jag hade även när jag vägde 84kg! - är att jag är klassiskt timglasformad. Även kallad päron med äpplen upptill. Det är gamla försyndelser som orientering/cykling som sitter i lårmusklerna/vaderna, med "isolering" utanpå. Så alla vanliga byxstorlekar är för tighta över lår och rumpa och lagom i midjan. D-storlekar är lagom nertill, men fladdrar knasigt i midjan. På JC syr de upp jeansen utan extrakostnad, men eftersom modet just nu är lågt skuret hamnar magen ovanför linningen - vilket inte är så sexigt efter tre graviditeter…

Min man klagar inte (mwuahahaha!) men jag säger flera fula ord så fort jag ska titta på kläder.