Hej. 

Efter att ha tjuvkikat på forumet ett bra tag har jag nu bestämt mig för att registrera mig och kanske delta lite när andan faller på.

Vem är Duff då? Jo jag är en ensamstående man med en rejäl övervikt vilken jag har dragits med till störst delen av mitt liv. Jag är 191 cm lång och redan i tidiga tonåren var jag över 180 cm lång och passerade 100 kg strecket för första gången. Jag var under detta magiska streck ett kort tag då jag gjorde min värnplikt men sedan dess har vikten bara ökat och i början av december förra året bottnade vågen. Vid 35 års ålder vägde jag alltså mer än 160 kg och jag bestämde mig då att nu måste det göras något åt detta på lång sikt. Jag har gjort några allvarliga försök till att gå ner i vikt under åren men samtliga har resulterat i att viktreduktionen ätits upp och mer därtill.

För något år sedan kom jag via mitt arbete i kontakt med en person med diabetes och som förespråkade LCHF-mat. Jag tyckte att det lät intressant och läste lite grann om det. Bland annat läste jag Skaldemans bok om att äta sig ned i vikt. Logiken och det ganska sunda resonemanget ifrån Skaldeman i hans bok svalde jag med hull och hår men att göra en kostomläggning för min egen del i denna riktning såg jag som ganska hopplöst. Detta då jag är överförtjust i bröd och speciellt vetebröd. Kakor och godis har jag aldrig gillat men vetebröd som t.ex. kanelbullar har varit min stora last i livet.

Med en matchvikt på en bit över 160 kg kom jag dock till slutsatsen att jag måste göra något åt detta för det kan inte få fortgå på detta sätt. Att lägga om kosten helt och hållet och det dessutom i julmånaden var inte att tänka på. Dock bestämde jag mig för att under månaden reducera mitt kolhydratintag samt att försöka äta mer animalisk mat med så lite onaturliga tillsatser som möjligt. Det var faktiskt till min stora förvåning ganska lätt att göra den förändringen i julmånaden då det bland julmaten finns mycket fet animalisk mat. Redan tidigt i december månad rensade jag skafferiet, kylen och frysen på kolhydratrik mat och ersatte den med mest animalisk fetare föda.

Under hela julperioden ställde jag mig inte på vågen och jag åt riktigt mycket mat men ganska sparsamt med kolhydratrika födoämnen. Endast en enda lussebulle under hela månaden åt jag. Det stora undantaget dock i min kost var frukosten där jag inte kunde förmå mig till att äta enbart ägg, bacon och annat som föreslås. Fet mat på morgonen ger mig spykänslor. Därför var frukosten det tillfälle då jag inte åt LCHF-betonat . Jag åt vanlig osötad yoghurt med en sönderbruten sportknäckemacka i som flingersättning samt en bit grovt surdegsbröd med smör, ost och skinka på.

Efter årskiftet tänkte jag försöka att lägga om till mer strikt LCHF-kost. På nyårsaftonen ställde jag mig för första gången på nästan fyra veckor på vågen och vad visade den? Jo, 155 kg!!! En viktminskning på mer än 5 kg under den tid på året då jag brukar gå upp som mest var verkligen förvånande. Glad och inspirerad över detta försökte jag därför att fullfölja helomläggningen till mer strikt LCHF-mat. Det var dock inte så lätt. Först nu efter en dryg månad har nog kroppastollen harmoniserat sig med den nya kosten och jag har hittat de maträtter jag kan äta utan problem.

Mitt största problem så här långt har varit frukosten och min mage som i stort sett slagit bakut så fort som jag försökt undvika morgonyoghurten med sportknäcke. Jag har dock till slut funnit en lösning som fungerar för min del och utan denna skulle jag nog ha gett upp för några veckor sedan. Mitt morgonmål består nu av ca 1/4 dl linfrö som får svälla över natten i ca 1/4 dl vatten. Linfrönen blandar jag sedan med ca 2 dl 10-procentig Meze-yoghurt och lite citronsmaksatt olivolja. Detta ger en riktig god yoghurt med flingersättning som jag klarar av att äta och som håller mahen lugn. Att kolhydraterna i bara denna portion uppgår till 7-8g verkar inte vara något problem för mig. Ibland blir jag mätt bara på denna yoghurt men om jag inte blir det så brukar jag till kaffet också äta några oststavar med smör samt några skivor kall kycklingfile.

Idag vägde jag mig igen och nu visade vågen 149 kg. Jag hoppas att viktnedgången kan fortsätta i samma takt framöver men samtidigt bekymrar jag också mig lite för att jag kanske kommer att få rejält med överskottshud om det lyckas. Kanske kommer jag att hamna på någon platå där jag måste justera kosten för att kunna fortsätta. Dock tänker jag inte ställa mig på vågen mer än en gång i månaden.

Det var lite om min LCHF-resa så långt och viktmässigt har det varit tillfredsställande men det jobbiga är att jag inte kan vara lika social som tidigare då släkt och vänner inte kan förstå eller vet om min kostomläggning. Alla dessa luncher, middagar och kalas som jag nu inte orkar närvara vid på grund av alla frestelser. Vissa av er kanske har lätt för sovra ut det som ni kan äta när ni erbjuds mat borta men jag är rädd att snava och falla in i bland annat vetebrödsträsket igen.

Kanske skriver jag en liten uppföljning om ungefär en månad igen. Vi får se.

Mvh Duff