Säkert! Hjärnan är lätt att lura men aldrig kroppen. Den minns allt.

Allt i kroppen styrs via hormonerna. Stress, överträning, vissa tumörer, sockerbrist utlöser kortisol, som mycket väl kan vara en av de vanligaste orsakerna att folk inte går ner på LCHF.
Kortisolet bryter ner vävnad för att göra socker, ökar insulinresistensen för att se till att sockret kommer främst till hjärnan. Bukspottkörteln svarar på det ökade blodsockret med att öka insulinet.
Insulin + kortisol = fettinlagring, främst på eller i magen/maghålan.

Tack för svaren.

Pasi, hur sjutton kommer man ur situationen då??? Om man inte får bort stressen så blir det ju katastrof, kanske viktuppgång osv.

Tänk om man kunde göra som jag vet venuseva sagt, fokusera på nuet, finna sig själv.. Jaja, jag skall försöka men kan man göra något annat för att hindra kortisolet att rusa till???

Det finns mycket man kan göra, men det tar tid… Träna avspänning, ta en titt på dina egna värderingar… försöka rensa bort onödiga stressorer i ditt liv… Se till att försöka sova bra, äta bra (men det gör du ju redan - fortsätt med det!), gå ut och gå… träffa människor som du mår bra av…

Om du känner att du är väldigt stressad - försök dra i handbromsen nu, innan du går in i den berömda väggen! Ta väl hand om dig, det är du värd!

Äta bra och försöka minska stress, sova bra. Finns nog inga genvägar förbi problemet.
Det bästa är nog att ta tag i saken och antingen lösa eller eliminera det som stressar…ofta kan det räcka att ändra sin inställning till ett problem för att det inte längre skall vara ett problem.

Bra skrivet, Pasi. Se problemet som en möjlighet.

Tack, ullebull, du har tagit till dig lite av det jag skrivit.

Stress - vad är det? När saker inte är som man tänkt sig, när farten ökar och man blir fartblind? När det blir jordbävning och allt bara skakar? Vad gör man då? Kryper under bordet och väntar på att anfallet är över? Ja, i San Francisco gör man det, men här i lilla Sverige då? Vad gör vi här och vad gör du?

Ger sig tid att andas och ge sig själv närhet. Ge sig uppmärksamhet och erkänna sina känslor. För de är ju väldigt svåra, känslorna som finns där. Men, det är känslor och bör de regera ens liv?  

Vi är otroliga varelser, människor och med en otrolig förmåga till överlevnad och levnad. Bejaka livet, ullebull. Se glädjen i det lilla.

Ja har ätit lchf i snart 2 år o inte gått ner i vikt , ja har fibromyalgi som innebär mycke värk särskilt nattetid kan detta vara orsaken tro? ja tar ofta sömntablett för att få sova, när värktab inte hjälper.

Ja, det beror ju på vad stressen kommer av. Själv kollapsade jag ju efter tio års urdjävligt arbetsliv. Det är inte alltid man kan påverka sin verklighet förrrän man faktiskt har kollapsat. Jag försökte med meditation för att hantera stressen och det förlängde kanske bara processen? Det handlar kanske om att våga bryta den livssituation som bryter ner en. Det modet hade inte jag, utan var skräckslagen för att hamna utanför arbetslivet tills jag var bortom både beslut och rädslor, och var oförmögen till något som helst.

Efter min utmattningsdepression har jag däremot lärt mig både Feldenkrais och medicinsk chigong för att komma tillbaka till ett rimligt liv. Det har tagit mig sex år och är inte färdigt än, men jag jobbar på det.

Pasi: du skrev "sockerbrist utlöser kortisol, som mycket väl kan vara en av de vanligaste orsakerna att folk inte går ner på LCHF".

Kan du utveckla det lite mer, just delen angående sockerbrist? Menar du att man alltså kan äta för lite kolhydrater så att kroppen blir stressad och bildar kortisol?

ovkyhn - Mycket tyder på att de som får fibro oftast haft högt kortisol en längre tid innan det bryter ut, det är en del i den berömda utbrändheten, men drabbar oftast kvinnor.
Jag vet inte om det varit så för dig!?
Sen är värken och ev dålig sömn stressfaktorer i sig. Samma med alla måsten (eller krav från omgivning) som skall göras och man inte orkar med pga av värk etc.

Tyvärr måste man nog se över sitt livsmönster noga och göra förrändringar. Vilka förrändringar man behöver göra kan nog ingen svara på…kanske nån bra psykolog el dyl.

Men att ta bort stressfaktorer och lägga till inspirationsfaktorer är bra….varandras motpoler.

Vill också höra svar på magmas fråga, pasi

Han hann antagligen inte se den innan han skickade iväg sitt inlägg…

Hoppas han hittar hit igen och till frågan. Kanske syftades på att den höga kortisolnivån gör det svårare att minska i vikt och inte sockerbristen.

Som Eva skriver…kortisolnivån hindrar viktnedgång.
magma - Jag hann inte se ditt inlägg.
Självklart kan sockerbrist ge kortisolhöjning…antingen genom att kroppen får för lite råmaterial (glycerol från fett och/eller protein) eller att man har problem med levern.
Om levern är problemet så fungerar även kroppens eget nödsystem dåligt - kortisol fixar råmaterial till levern, men denna fungerar inte optimalt. Troligen höjs kortisolet ännu mer då.
Troligen bäst att käka mer socker då.

redigering: pasi han svara före mig, och han svarade ungefär samma.

OK- så om levern av någon anledning inte klarar av att producera glukos till kroppen i tillräcklig mängd så behöver man äta det alltså. *aha*

Känns logiskt!

Stress ger en otrygg kropp, och en otrygg kropp är ett vanligt viktminskningshinder.

Sten Sture

Jag har haft fibro i 10 år o har nu mest bara jobbet som måste, men ja har ju fortfarande värk särskilt när ja jobbar mycke , ja jobbar nu mer natt 75% så det är nog värken då som hindrar viktminskningen?

Min uppfattning om stress är att det är när man känner att man inte har kontroll, att man inte kan påverka det som händer, och när man inte räcker till för det man måste göra. (Och så kommer någon och säger klämkäckt att det är bara att prioritera! När allting som ska prioriteras kan klassificeras i tre kategorier: nödvändigt, högsta prioritet och högstaste prioritet. Allt utöver det är redan bortsorterat). Och jag undrar nog lite hur man ändrar attityd till det. Det kanske går.

Livet har lugnat ner sig en del sedan den tiden då jag var som mest stressad. Nu går det bra.

Ibland handlar det om att ändra inställning till dessa högprioriterade "måsten". Man bör prioritera hälsan ännu högre än alla dessa.

À própos kortisol och fibromyalgi: Har det inte påvisats att det är vanligare med fibromyalgi bland personer som haft det besvärligt i barndomen, till exempel genom att ha varit mobbade eller ha haft svåra, osäkra hemförhållanden? Och går inte värk i kroppen ofta hand i hand med posttraumatiskt stressyndrom?

Vet inte, men det låter inte allt för otroligt (passar in på drabbade jag känner).

Intressant tråd.  Undrar på om jag är drabbad?

Jag har sen en tid tillbaka (troligen två månader nu) haft ett väldigt hårt bultande hjärta. Jag började med min LCHF-kost den 20 augusti och slopade allt direkt.

Jag var hög-konsument av Light Läsk (Pepsi Max eller Coca Cola Zero). Har väl druckit likande drycker med koffein hela mitt liv, skulle jag tro.

Godis har jag alltid gillat, mest norsk eftersom jag kommer därifrån.

Visserligen hade jag mycket på jobbet i oktober, men nu dom senaste veckorna har jag dragit rejält ner, tagit 4 dagars veckor för att kompensera all övertiden, men hjärtat bultar fortfarande hårt. Var hos läkaren och kollade för tre veckor sen, var då strax över normen 140/90, men efter att ha suttit en fem minuters tid, så kom jag strax under. Han trodde det berodde på stress.

Kan kroppen min reagera på min omläggning av kosten på detta sätt? Jag har väl inte minskat något i vikt sen hjärta började bulta, men midjan har ju krympt lite, så det går ju rätt väg, men hjärtat är ett problem.

Tänker jag efter så, började det kanske strax efter att jag började med kokosolja.
Blir mitt matintag för fett numera, kanske?
Kan kokosoljan vara boven?

Några tankar från er andra?

Arnedanc, det är ofta så att reaktionen kommer först när stressen släpper.

Annars hade jag ofta hårda, snabba hjärtslag förr, när jag åt kolhydrater, och nu kommer det tillbaka väldigt lätt, i princip så fort jag inte håller mig på fakirnivå. Ökad känslighet, alltså. Kan det stämma för dig?

Enlgit vad jag inhämtat här på forumet bör man bli mindre känslig igen med tiden.

Jag fick nog dom hårde hjärtslagen innan stressen kom. Det blev många sena kväller, även helger och jag kom upp i 52 timmar övertid i oktober.

Innan jag började med LCHF hade jag också perioder med mycket arbete, i mars, april, men då hade jag inga känningar alls. Detta började i mitten av oktober och jag började med kokosolja två veckor tidigare.
Jag har nog varit stressat förut, men aldrig känt hjärtslagen på samma sätt som jag gör nu. Speciellt plågsamt är det när man försöker somna in för natten.

Jag tänkte nu försöka låta bli kokosolja ett par veckor bara för att se om det blir någon skillnad. Det är ju lätt att ersätta med smör eller grädde, beroende på tillagning av mat eller till varm thé.
Antigen blir det bättre eller ej, men det är ju så man måste experimentera eller hur?

Brukar flumma loss ibland och skulle vilja göra det nu till Arnedanc. Hjärtat slår hårt, skriver du. Men, tänker jag, lyssna då på vad hjärtat vill säga dig!  Verkligen stilla dig och fråga i tanken till hjärtat "vad behöver jag veta?".  Jag lovar dig, du får svar. Händer det inte med en gång, så fortsätt fråga till du har svar.  Brukar också be en bön om att få klarhet.  Ganska omgående ser jag klart vad jag funderade på.

Så fortsätt lyssna till ditt hjärta, den verkliga hjärnan i kroppen. Stressen som är lagrad får utrymme att komma upp till ytan när man slutar att stressa.  Ge det tid, började också den 20 augusti och tycker nu efter snart 4 månader att allt börjar lägga sig på plats. Tränar bra igen och känner mig pigg och glad. Visst stångar mitt hjärta men oftast när jag är glad över något speciellt. Så låt hjärtat slå.

arnedanc - Jag tror du ska låta bli kokosfettet en tid, du kanske är allergisk mot det!?
Om inte kokosfettet är orsaken så kan det ju mycket väl vara stress eller nån annan allergi…eller kanske nån infektion i kroppen.
Stressymptom kommer sällan just när man börjar stressa utan efter en längre tid med stress, dvs högt kortisol….vilket ger sämre återhämtning och sömnkvalitet om natten.

OK, Pasi , jag skall göra det.

Jag kollade just mitt Excel-ark beträffande viktminskning och just precis i mitten av oktober, stannade den helt av, gick heller upp en dryg kilo, för att sen sakta gå lite ner och upp och ner inom ett och ett halvt kilo.

20, Jag håller med dig i allt.