Nu vet jag inte några namn på läkemedel, men en gammal arbetskamrat till mig hade rökt i över 30 år (typ, sedan hon var 13-14 år ivarjefall) Hon fick ett receptbelagt läkemedel som fungerade som så att "belöningssystemet" som går igång när man röker/äter socker etc blockeras och kicken utebli. Jagcär inte så värst insatt, men det var så hon förklarade:)

Hon har inte ens haft sug efter att röka sedan hon tog den där kuren, och har nu varit rökfri i fyra, fem år!

Champix binder vid nikotinreceptorerna i hjärnan så nästan allt röksug och själva kicken av rökningen försvinner. Jag tycker att det verkligen fungerar över förväntan!

Fass har förstås information. 

Zyban är ett annat (antidepressivt) läkemedel som också kan användas vid rökavvänjning.

Jag röker, men har bestämt mig…ger maten  lite tid, sen nåär jag har fixat maten ger jag mig på nnikotinet.

Jag tror inte på att göra bådadelarna på samma gång.

Champix är alltså inte antidepressivt (eller har annan allmän påverkan på hjärnan)? Har du provat det Ulf_S och i så fall hur gick det?

Jag antar att det inte omfattas av högkostnadsskyddet? Det verkar fruktansvärt dyrt.

Champix är det bästa läkemedlet hittills mot röksug tror jag…

#4: Så vitt jag vet och märker har Champix ingen allmän påverkan på något annat än röksuget och är inte antidepressivt… Jag håller på att sluta med Champix just nu.

Det är dyrt, men det omfattas av högkostnadsskyddet tror jag? Vet faktiskt inte…

Jag vill sluta röka, har rökt i 32 år.

Har samma tankar som Snurran, maten och det begäret först sen rökat.

Jag tror min läkare skriver ut något om jag ber. Vad jag läser här så föredrar jag Champix före Zyban.

Såna där nikotinpreparat då? Någon som provat det? Spray, tabletter…

Har provat plåster och tuggummi. På mig verkade det inte.

Jag har provat plåster, men fick klåda av dem. Då provade jag tuggummi (jag hatar tuggummi annars) och det hjälpte mig. Det är 14 år sedan, utbudet av hjälpmedel var då avsevärt mindre.

Personligen tror jag det är bra om det är lite svårt, då aktar man sig för att börja igen. Jag har vänner som klarade att sluta, lätt som en plätt, och de röker nu igen.

Ge inte upp!

Champix ingår i högkostnadsskyddet om man samtidigt får "motiverande stöd" - Apoteken brukar kunna anordna eller ge tips om stödgrupper för de som vill sluta röka. Kanske vårdcentraler/husläkarmottagningar oxå har sån info.

Jag är en av dem som slutade "lätt som en plätt" men jag har inte börjat igen. Jag tror att man mentalt måste "byta sida" - alltså identifiera sig som icke-rökare istället för som rökare.

Vad jag menar är, att om man mentalt är en rökare, som håller på att sluta blir processen svårare än om man mentalt är en icke-rökare som (kanske) inte har nått ända fram.

Jag tror det finns en poäng med "att byta sida" - himla bra uttryck.

Jag som utomstående ser skillnad på dem som verkligen gör upp med rökningen på alla plan - byter sida - dvs tapetserar om och byter gardiner och liksom UTROTAR alla spår av rökningen, så att ingen kan se att de någonsin varit rökare.

Motsatsen är de som också slutar - men som har en fot kvar genom att tex kalla det för uppehåll - allt i det goda syftet att inte gå ut för hårt i rädsla att misslyckas.

Den som tapetserat om och bytt gardiner tillåter inte feströkning tex.

Ja det måste man nog. Har en kompis som la av "lätt som en plätt" och nu har börjat igen. Hon la in en "bakdörr" för att kunna börja igen hon sa att "om jag kan sluta" Det är "omet" som var "bakdörren". Jag sa att hon skulle tänka fd rökare och att hon slutat inte röker längre osv. Istället för att hålla på att sluta. Hon hade kvar en fot i rökandet. men hon röker bara ute.Hon bor på bottenvåingen i sitt hus och står utanför sin dörr (loftgångshus)

Jag slutade röka när jag var 22 år är i dag 41år , men jag bytte ut det mot portionssnus i stället.

I Januari i år bytte jag nikotinsnuset mot det nikotinfria snuset Onico pepparmint och jag trodde väl aldrig det skulle funka så bra.

Det var besvärligt i ca 3 dagar sen var allt frid och fröjd och jag använder fortfarande Onico och har inget nikotin begär alls.

Mitt nästa steg blir att bli av med vanan att ha något under läppen ;)

Fantastiskt Mizzi! Annars har jag ju hört att et ska vara (ännu) svårare att sluta med snuset! Grattis och lycka till med nästa steg!

Min gubbe slutade röka när jag fyllde 40 år, men han gick över till snus istället. Han "kedjesnusar"

# 15  Jo det är sant att det nog är svårare att sluta snusa än att sluta röka, så upplevde jag det också TILLS jag testade Onico.

Sen vet jag ju inte hur det funkar för andra, men det funkar alldeles utmärkt för mig, så mitt tipps är att i alla fall ge det en chans och prova.

Det där är precis min situation. Mizzi. Började också snusa för att kunna lägga av med cigg. Var runt 35 dock. En "bra" sak med snus är att det inte är socialt som rökning. Jag får heller ingen kick av det, som jag fick av cigaretter. Bara abstinens om jag låter bli. Nikotinbegäret kanske är starkare med snus, men man man slipper ivf den där saknaden på ett annat plan som man kan känna när man lägger av med cigg.

jag slutade med plåsten. Hade varit storrökare i 30 år och slutade för snart  8 år sedan (Januari 2000). Jag fick bra hjälp av plåstret, men det var jobbigt med klådan jag fick av plästren, har lätt att få exem. Det svåra tyckte jag var själv vanan, suget efter nikotin försvann ganska snabbt.

Att sluta röka var för mig det absolut svåraste jag gjort i mitt liv.

Jag fick ta till hela artelleriet. Jag hade plåster, tuggumi, inhalator och snus. Jag använde allt till att börja med. Var helt tvunget för att klara suget efter cigaretten. Vänner o bekanta sa:- Du kan aldrig sluta på det sätten, men det var just så jag slutade. Sakta trappade jag ner på det ena efter det andra. Under 6 -8 månader. Nu har jag varit rökfri i 9 år.

En klar seger!

Jag har nämnt det i en annan tråd, men ifall någon som är intresserad inte läst där så vill jag nämna det igen. Min gubbe, rökare sedan lite mer än 30 år tillbaka och storrökare sedan kanske 20 år tillbaka har försökt sluta under de senaste 15 åren. (Han har tagit till alla hjälpmedel som han hittat på marknaden (dock ej Champix men Zyban och även några andra tabletter som läkaren skrev ut), ibland mer seriösa försök än vid andra tillfällen såklart under dessa år. Någon/några enstaka veckor han har kunnat hålla upp i perioder och dessutom har han varit näst intill olidilig och omöjlig att leva med under dessa försök!

Han läste en bok Äntligen icke-rökare av Allen Carr. Någonstans mitt i boken fimpade han sin sista cigarett och det är nu drygt 2 månader sedan *ta i trä*. (Boken finns för en billig penning i pocket och kanske tom att låna på biblioteket.) Jag har inte själv läst boken och jag vet inte vad den gjorde med min sambo men han har pratat om att boken inte på något sätt predikar eller kommer med pekpinnar. Kanske värt ett försök för någon som verkligen vill sluta röka/snusa?

#19 Då kanske det finns lite hopp för mig, om det fysiska nikotinbegäret försvinner så pass snabbt. Jag trodde att mitt rökbehov var 90% psykiskt, för jag rökte i tid och otid. Men hej och hå, inga problem alls att övergå till snus, inget behov av att ha något i händerna o.s.v. Nåja, jag kände mig lite dum och bortkommen i vissa sociala situationer ett tag, men inte så farligt.

Prova hemul, vad har du att förlora. ??? Njutnignen??? kanske.

Jag har aldrig snusat så jag vet inte hur det är.

Nej. det finns ingen njutning i det för mig. Bara avsaknad av abstinens. Tycker inte ens det är gott. Snuset är cigarettmetadon för mig.

Ja, jag ska prata med min läkare framöver. Vill inte sluta just nu. Jag är sån att jag vill förberada mig litegranna och så tror jag på att göra svåra saker när tiden är rätt.