Kolhydrater iFokus

Kolhydrater

Etikett: allt-om-lågkolhydratkost
Läst 2987 ggr
kitabu
0

Smalare på landet?? Aftonbladet i dag

Brist på natur orsakar fetma

För människor som bor i hyresrätt långt ifrån naturen ökar risken för fetma med 30 procent.

Det framkommer i en ny undersökning som genomförts vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

- Att det finns ett så kraftigt samband har ingen visat förut. Vi kunde också se att kvinnor som bodde i områden helt utan rekreationsvärden kände sig mindre vitala, säger Patrik Grahn, professor i landskapsplanering, till Sydsvenskan. Aftonbladet text-tv Publicerad: 2007-10-14

kitabu
0
#1

Hittade artikeln i Sydsvenskan

http://sydsvenskan.se/hus/article272363.ece

hemul
0
#2

"Vi kunde också se att kvinnor som bodde i områden helt utan rekreationsvärden kände sig mindre vitala"

Otroligt hur mycket resurser det läggs ner på att konstatera självklarheter.

kitabu
0
#3

Det skilde 4% mellan dem i hyresbostad utan "rekreationsområden" och andra.

Värdelös forskning.

anki1
0
#4

Jag bor "ett stenkast" ifrån ett naturreservat. Och har gort så sedan -85

Älska dig själv för den du är

Besök mig gärna påWWW.facebook.se/ankis smycken o textilhantverk

Margareta
0
#5

Jag bor så långt ut på landet man kan komma…Generad nära världsarvet Hovgården dessutom.

Numer pensionär i Nynäshamn

isop
0
#6

Jag bor på landet med naturen in på knutarna.

magma
0
#7

Samma här, närmaste granne är granskogen 10 meter bakom husknuten…

parsley
0
#8

Annars brukar det väl vara landsbygdsbor som är feta. Förmodligen är det bättre att bo i ett välmående villaområde nära grönområden än i ett trist miljonprogramområde.

Trollcina
0
#9

*skratt* utan att ha hunnit läst artikeln i ämnet så bara måste jag lämna mitt bidrag till ämnet.

Då jag för 20 år sedan flyttade upp till Hälsingland från Upplands Väsby så flyttade vi till en liten by 5 km från en litet samhälle som hade det viktigaste tex ett bank och postkontor, en ICA butik, en mack, en pizzeria, en hamburgerbar osv. Ja allt som man kan behöva fast i miniformat.

Skämtsamt brukade man skoja om att en tredjedel av befolkningen fick sin försörjning från gårdarna, en tredjedel gm sin anställning i kommun och en tredjedel gm statliga bidrag i någon form. Det låg en viss sanning i det och under våra 12 år i byn så lärde vi oss mkt om regelverken runt bidragsformerna bla.

Hur som helst så när vi flyttade upp dit så var det första jag la märke till hur "stora" alla var - Jag hade aldrig sett så många "stora" människor på ett och samma ställe, helt plötsligt för första gången i mitt liv så kände jag mig liten. Jag som alltid varit störst i alla sammanhang blev helt plötsligt en i mängden, en som inte stack ut - Det var faktiskt mkt befriande känsla för att inte tala om det inre lugn som man fick gm att bara andas och vistas i naturen. Vi hann få 12 underbara år och många kilon x-tra innan vi tog beslutet att återvända till storstadspulsen igen.

Så *skratt* inte beror storleken på om man bor på landet el i en trea på 7:e våningen i en Sthlm´s förort det är nog andra saker som styr trots allt även om vi oftast försöker hitta en godtagbar förklaring till allt.

H Cina

miss-piggy
0
#10

Det är sant. Jag är lika stor nu, när jag bor på bondgård som när jag bodde i lägenhet…. inte har jag märkt någon skillnad…..

 Jag ska bli smal, rik och vacker!

Ticka
0
#11

Jag går upp i vikt när jag bor i stan. Jag har bott från och till i Stockholm. De skiljer ca 10 kg. (Inte för att jag är någon sulfid i dagsläget för det. : )

Men för mig är det enkel mattematik. I stan känner jag mig mer stressad, instängd och kunde inte ha husdjur. Åkte tunnelbana till och från jobbet. Gick ut oftare "pubbar mm" tillsammans med mina vänner. Slarvade med maten, då det gick att kila ner och köpa något färdigt. På landet finns inte nattöppna butiker, pubbar mm.

Här ute i "skogen" planerar jag mina inköp. Rör mig naturligt mer. (Har hästar, hundar och mark att ta vara på).

Dessutom äter inte jag fören alla djuren har fått de som behöver. När alla andra är mätta, pinkade och klara… då slår jag mig ner och äter min frukost.

Dessutom trivs jag bättre här, där jag kan lukta på blommorna. (Frid)

Men visst i bland saknar jag pulsen och enkelheten i att bo mitt i smeten…och nattöppna butiker med jätte muffins.

kitabu
0
#12

Nu var ju undersökningen gjord i Skåne bortsett från centrala delarna av Malmö. Lund, Helsingborg och Kristianstad.

Skillnade var 3%!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag tror att dessa vetenskapsmän och kvinnor som i vanliga fall planerar parker borde åka ut på vischan (kom hem till mig) så kan de få träffa hur många överviktiga som helst trots att vi har hela naturen runt oss åt alla håll med nationalpark, å med fiskevatten, lax, och massor med strövstigar på åsarna.

Bl a kan de få träffa mig, som just nu passerat gränsen från fet till överviktig enligt BMI. 8-))

miss-piggy
0
#13

#12Grattis!!!

*Kopierar avundsjukt* ville bara se hur det såg ut i mitt inlägg

Bl a kan de få träffa mig, som just nu passerat gränsen från fet till överviktig enligt BMI. 8-))

känn efter hur bra du egentligen är, allså!!!!

hundra kramar!

 Jag ska bli smal, rik och vacker!

korseett
0
#14

jag skulle nog snarare gå ner i vikt om jag bodde i stan med alla bra komunikationer så man slipper bil och så kan man ju gå dit man ska. Nu har jag två mil ner till stan- inget jag går precis

Bookjones
0
#15

Lustigt, läste en liknande studie här i USA nyligen och de visade sig att de smalare och friskare människorna bodde var??? Jo i NYC av alla ställen. På grund av bristen på bilkörande tydligen… Innevånarna tvingas ju gå och åka tunnelbana där medans resten av landet åker bil överallt.

Min finurliga Pappa klämde ur sig en kommentar för några år sen när han var här… Han sa -Om evolutionen får fortsätta så här i USA kommer Amerikanarna att börja födas utan ben om några generationer! Efter att vi till hans förundran åkt genom en drive-thru bank.

ulf-52
0
#16

Vi är väl lite på den vägen redan,läste att våra lilltår är på väg att försvinna p.g.a att vi går för lite.

Jag höll vikten när jag bodde i stan;jag kunde gå till och från jobbet, gick och handlade och hälsade på vänner. Nu, två mil från stan, är det bara bilen för hela slanten och mysgodis i TV-soffan istället för en promenad till bion. Suck!

Trollcina
0
#17

*Skratt* Känner igen mig! Under mina tolv år på landet så gick jag inte längre än mellan parkeringen och dörren, helst så skulle bilen vara parkerad precis utan för entren också.

Med stora arealer så får man möjlighet att vara lat gm att ge sina fyrbenta älsklingar mkt mark att röra sig på så slipper man den motionen också. Enda gången per år som vi fick rejält med motion var då höet skulle upp på höskullen och då slet man från morgon till kväll i en vecka.

Om man mot förmodan skulle få en släng av motionslust så funderade man en lång stund om man skulle gå en vänster el en högersväng  el ta bilen till gymmet. Det slutade oftast med att man insåg att promenad vägen var tråkig el att det var besvärligt att behöva starta upp bilen bara för att kunna motionera.

Men som sagt det finns ingen regel utan undantag och det bevisar ju Ticka som får mer motion av att bo på landet och det är ju bara att grattulera henne till den bedriften. H Cina

Margareta
0
#18

Kan inte mer än hålla med dig Trolcina, sen vi flyttade till "riktiga landet" för 10 månader sen har vi till och med närmare till busshållplatsen (även om bussarna går betydligt mer sällan).

Numer pensionär i Nynäshamn