
Floydian
No carbs - or low carbs
För mig har ett minimalt intag av kolhydrater medfört att jag blivit fri från mitt sockermonster.
Efter att ha varit överviktig hela mitt liv så har jag äntligen hittat ett sätt att förhålla mig till mat som gör att jag är befriad från ångest kring mat. Jag köper inte längre godis eller sockerrik mat i smyg, jag frossar inte längre i kyl och skafferi när jag är ensam. Detta är den stora vinsten med LCHF för mig.
Min väg hit gick genom en VLCD-kur (Very Low Calorie Diet) i form av Xtravaganza. I fyra månader levde jag på 3 pulversoppor om dagen och inget annat. Det förhållandevis låga kolhydratsinnehållet gjorde att jag blev av med mitt sockersug. Jag tappade dessutom cirka 27 kilo i vikt och även om cirka 40% av detta var muskler så ångrar jag ingenting.
Under VLCD-tiden letade jag efter ett sätt att äta när jag nått min målvikt. Genom sökordet "ketos" fann jag information om LCHF och fick äntligen koll på hur det funkar med kollisar, blodsocker och insulin. Inte minst fick jag läsa om andra som oxå hade ett osunt förhållande till godis och socker.
Jag läser, med stor behållning och stort nöje, på detta forum varje dag och jag följer även Anna Jakobssons blogg "Vägen från 137 kilo". Jag har naturligtvis hennes bok och har oxå läst två av Sten Sture Skaldemans böcker och Lars Erik Litsfeldts Ät fet mat.
Jag ska försöka lära mig springa i höst, första målet är att klara 5 kilometer i ett sträck, får se hur det går med det!
Saker jag gillar: min sambo, våra katter, mina syskonbarn, min iMac, min iPhone, vår Saab, U2, Pink Floyd, kött, ost och choklad!
Skriv gärna en rad, det är kul att höra av folk som sett att man finns!
Kramar, Floydian /090729