Man kan lära sig att bli optimist!
Jag lärde mig att bli det. Förut var jag "Usch. Det blåser. Fy, det är för varmt!" Istället tänker jag på alla de små sakerna. Till exempel:

Molnigt väder när jag åker moped.
Perfekt väder då jag inte får solen i ögonen!

Man ska tänka på de små sakerna :)

Jag lyssnade på en ljudbok för ett tag sedan (Karismakoden?), lite halvt ouppmärksamt som jag brukar när jag går till och från bussen. Men jag minns att något avsnitt handlade just om att bara se det negativa - det är naturligt för oss, för det är bra att vara uppmärksam på faror och sådant som kan gå fel. Men man kan träna sig att vända detta, att lägga märke till om man tänker negativt, och upprepa positiva tankar för sig själv istället.

Långt från LCHF? Det handlar ju om hälsa och välmående. Vi har väl haft mer off-topic-trådar än så🙂

tack för era svar, ska kika om det kan vara någon bok att läsa.

Ja Effie det är ju sant 🙂 hela kroppen ska må bra.

Mental träning fungerar alldeles utmärkt. En jättebra lättläst bok: Vart är du på väg och vill du dit? http://www.utvecklingspoolen.se/christer-olsson/christersbok/ Samt: Olof röhlander Det blir alltid som man tänkt sig. http://www.upphopp.se/peptalk/ Försök även att gå och bli inspirerad på en föreläsning. Olof reser land och rike runt, kanske passar något med med din stad inom kort?

Hoppas verkligen att det går att lära sig att vara optimist.

Själv är jag född optimist och är väldigt glad (😃) för det!

Tack lchfman ska kika efter de böckerna med. Ja penny det underlättar, min ena son har samma problematik som jag och "allt o alla är elaka mot honom" =p min andra har skinit som en sol sen han var bebis…

Jag tror på att praktisera tacksamhet. Försök tänk på saker du är tacksam över så ofta du kommer ihåg. Och om du känner dig sur och butter, börja tänk på vad i livet som gör dig glad och tacksam. Nån gång kan du sätta dig ner och skriva listor på saker du är tacksam över. :)

#7 Ja just precis. Om det inte funkar så kan man ju säga, att om något inte är bra då kan det bara bli bättre….alltså inget är constant, inte humöret heller.

Försök att tänka att du alltid gör det som känns rätt inom dig. Då blir det liksom inte så manga negative tankar. Det finns manga som har det på samma sätt som du. Vi är alla människor som har i stort set dom samma tankar. Är du perfektionist? Då får du jobba med den sida, och erkänna att inte allt kan vara perfekt. Försok att tänka att det alltid går på något sätt.

Frågan är om det ens är eftersträvansvärt.. optimister blir ofta besvikna, medans pessimister ofta blir glatt överaskade!

Vad du antagligen egentligen menar är att skaffa sig en positiv livssyn.. och det kan man lära sig.. och man behöver inte ens verka glad.

Och då skall du ha klart för dig att det bara är udda personer som har en positiv livssyn.

De flesta bedömmer sig själva utifrån andra.

Och de som är positiva sätter upp sina egna mål i livet.. utan att dras med av andras bedömningar.

Altså det handlar oftast om vad man tycker om sig själv.. sin självbild.

Håller med Zepp om att optimist inte är rätt väg att gå. Det är en annan ytterlighet.

Fundera på om det gör något att vädret är dåligt? Det gör ju inte det. Jag tycker det är skönt med dåligt väder, då kan jag gå ut, väl påbyltad och gå för mig själv, ingen trängsel i promenadstråken inte. Och är det för varmt, perfekt tillfälle att ligga stilla och läsa den ena boken efter den andra. 

Det mesta i livet gör inte så mycket. Att trivas med sig själv gör det.

Du kan träna på att tänka aktiva tankar när du får dina reaktionsmönster som vill älta. Tänk högt, och fråga dig själv varför du ältar. Kommer det att spela någon roll? Varför reagerar du?

Ja det kan man. Du har redan börjat.

Att älta är ju även att reflektera och det är ju bra. Om man blir klar någon gång…

Ett ältarknep som jag inte provat men ändå fått ta del av är att avsätta tid och verkligen älta tillsammans med någon (tålig?) person. Verkligen grotta ner sej i allt det värsta. Men bara den stunden. Sedan ska man släppa. 

Bara att veta att det är ältning man håller på med, att identifiera det för dej själv gör det möjligt att påverka.

Ytterlighet och ytterlighet…det finns väl grader i h-et också. Skalan går väl från nattsvartaste pessimist till att förvänta sig mirakel varje dag. 🙂Och det är väl optimism vi talar om i den här tråden, och inte bara positiv syn på väder och annat (vilket jag behövde på Vårrusket häromdagen). Dvs att man inte utgår ifrån att det ändå går åt h-e (och sedan märker man bara det som gick dit; det som var fantastiskt, det var ju ändå bara ett undantag eller missförstånd, det räknas inte…) Det blir ju gärna så att man får det man förväntar sig - eller åtminstone, om man bara märker det man förväntar sig, så har nog optimisten det trevligare än pessimisten..🙂

Jag blev en glad optimist efter att jag börjat leva med LCHF 🙂

Jag ser det inte heller som eftersträvansvärt att bli optimist, det finns t.o.m. forskning på att utpräglade optimister inte lever lika länge som pessimister. Det bästa är väl att vara realist och förhålla sig till verkligheten som den är, varken mer eller mindre.

Själv tycker jag mindfulness är ett ganska bra verktyg för att sluta döma och värdera hela tiden. Det är som det är, bara.

Har man mycket problem med negativa tankar kan kognitiv terapi eller KBT vara en bra grej (gå i så fall till en legitimerad psykoterapeut).